Historiska Världar

Borgarkvinna från andra halvan av 1400-talet

Överklänning/surcot

Överklänningen (på franska surcot) är det plagg man bär över mellan-klänningen, eller kjorteln. Plagget får i Nordeuropa under medeltidens slut en skärning där en rak linje går ut från straxt under ärmöppningen, så kallad A-linje. Detta får effekten att mycket tyg behöver samlas ihop på överkroppen med ett relativt brett bälte, vilket skapar flera små veck över byst och mage, ett mode som håller i sig under hela 1400-talet.

 

Denna överklänning är sydd i ett gult ganska tunt ylletyg, med infodring i ylle och linne på övre delen av kroppen. Det behövs ofta hjälp för att lägga vecken rätt på rygg och mage.

Broderi: Broderier finns i mängder bevarade på kyrkliga dräkter och har sannolikt förekommit även på profan dräkt, även om inga kända exempel finns bevarade.

Detta är ett yllebroderi med motiv hämtat från kyrkoutsmyckningar i bland annat Köln. Teknikerna är klyvsöm, dubbel läggsöm, schattersöm och läggsöm.

Det finns inga klänningar av denna modell bevarade. Det närmsta man kommer är förmodligen Margaretas gyllene kjortel från början av 1400-talet.

Men i konsthistorien finns det nästan obegränsat med referenser bland porträttbilder, som detta av van Eyck.

 

Mönster - surcot