Sitta och sova

av **AnnaS** » 10 april 2008, 11:19

Jag har funderat en del över dessa sängar man ser på olika museer som är jättekorta, eller kanske mer över vad alla guider säger. "Det var inte så att folk var så mycket kortare förr i tiden, utan de satt och sov, eftersom man trodde att man kvävdes av sina kroppsvätskor om man låg och sov" eller nåt åt det hållet. Det som stör mig är inte att folk satt och sov, det gör jag också när jag är förkyld (faktiskt känns det som om mina kroppsvätskor hotar att kväva mig annars), utan det att de trodde att de skulle dö om de låg ner och sov. Alla borde väl åtminstone känt till nån som somnat liggandes av misstag, på fyllan eller av ren utmattning, och vaknat igen?
När började man sitta och sova (medeltid, 1600-tal, senare?) och när slutade man med det? Gällde det alla, oavsett samhällsklass, ålder, kön? Spädbarn var väl i alla fall tvungna att ligga ner?

av **Frank** » 10 april 2008, 21:10

Man började 1532 och slutade 1998

Nej seriöst så borde det väl bara vara att kolla med någon som är insatt in historiska möbler, då med bas på sängar och jämföra måtten under olika tider.
Men det här med kroppsvätskor, är inte det bara en skröna? Jag skulle påstå att den egentliga anledningen var att man hade en massa bizzarra frillor under vissa epoker och att man satt upp för att inte förstöra dessa över natten. Men så klart har jag inga källor, så vad vet jag?!

av **Martina** » 10 april 2008, 21:43

Sängarna från Oseberg och Gokstad är jättekorta, så dem satt man säkert i. Tidigare än så vet jag inte. Men jag har väldigt svårt att tänka mig att bondebefolkningen i stort (de flesta korta sängar jag sett är av allmogemodell) hade så avancerade frisyrer att de satt och sov för den sakens skull...
Men jag har också tänkt på det där; tänk om någon välte när de sov och vaknade liggande, dog de av skräck då?!! Eller fick de akut-åderlåta sig?!

/Martina

av **Runristaren** » 11 april 2008, 10:38

Jag håller helt ovetenskapligt en tumme på att det var just iden med kroppsvätskor/kvävningskänslor som var skälet till "sittningen".
Jag själv vill ha högt under huvet när jag är förkyld/sjuk på grund av kvävningskänsla.
Å med tanke på att de levde (ovetenskapliga teorier)i fuktiga miljöer och förmodligen drog på sig mycket luftrörsproblem/sjukdomar, sätter jag som sagt en tumme på detta.
Om nu sen kvävningskänslan uppfattades bestå av djävlar å demoner är ju inte så svårt att acceptera för mig då de levde i en tro om att människor kunde "sätta sjukdom på dig" å då måste det ju rimligen handla om Satan och hans polare[:D]

www.runristare.ax

av **Vesuvius** » 11 april 2008, 18:46

Korta sängar tyder inte nödvändigtvis på sittande ställning. Jag är närmre två meter och jag sover ofta med uppdragna knän, för att jag gillar det. Sen om de gjorde det vet jag inte...

av **Mary-Lou** » 11 april 2008, 19:18

Hur mycket kortare var medeltidsmänniskan egentligen? Vi har väl blivit 10 cm längre på 50 år? För 50 år sen var standard måttet på en säng 190cm. Inte för att jag tror att alla var pygmér men man kan ju fundera.

av **Runristaren** » 11 april 2008, 19:21

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Vesuvius

Korta sängar tyder inte nödvändigtvis på sittande ställning. Jag är närmre två meter och jag sover ofta med uppdragna knän, för att jag gillar det. Sen om de gjorde det vet jag inte...
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Har du som tvåmetersperson och knäuppdragare provat att sova i en "lådsäng" på 1.60-1.70cm?
Jag är inte många centimeter från 2 meter över havet och tycker också om att dra upp bena, men detta inte hela natten[:)].
Det ska vara bra virke i den gaveln om jag ska klara natten[:D]!

www.runristare.ax

av **Martina** » 11 april 2008, 20:33

Och jag är en och en halv meter och slår huvudet i gaveln hela tiden, trots att sängen är två meter!
Men eftersom man ofta sov minst två tillsammans och dessutom använde sig utav jättekuddar såsom bolster o.dyl. tror jag det är uteslutet att alla förr sov dubbelvikta...

/Martina

av **Lena** » 11 april 2008, 21:14

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Mary-Lou

Hur mycket kortare var medeltidsmänniskan egentligen? Vi har väl blivit 10 cm längre på 50 år? För 50 år sen var standard måttet på en säng 190cm. Inte för att jag tror att alla var pygmér men man kan ju fundera.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

En snabbgoogling gav uppgifter från [url="http://www.jkpglm.se/arkeologi/manadenshistoria/2007/juni.html"]Jönköpingstrakten[/url] ger en 172 cm för män och 167 cm för kvinnor. Det finns mera generella uppgifter i en uppsats om gravar i [url="http://frojel.hgo.se/uppsats/Osteologi"]Fröjel[/url] och i en artikel om det medeltida [url="http://hd.se/mer/2004/01/04/benen_ger_en_ljusare_bild/"]Åhus[/url]. Så de var inte så värst mycket kortare än vad folk är idag.

av **Johanna Kindberg** » 18 april 2008, 17:47

Efter vad jag har läst och hört var människorna i norra europa ungefär lika långa som nu på Karl den Stores tid och lite kortare under en mellanperiod sedan dess.

Jag undrar verkligen om det där med kroppsvätskor och kvävningsrisk skulle vara orsaken? Företeelsen med korta sängar är så utbredd och man kan verkligen ifrågasätta om en skröna också var det. Som det framkommit i tidigare inlägg har människor väldigt olika sovvanor, själv skulle jag aldrig få för mig att sitta och sova men ligga ihopknödd i ett hörn går bra.

Min ovetenskapliga teori är snarare att de korta sängarna beror på utrymmesmaximering, varmhållning (mindre säng mindre yta att värma upp) och att kraven på bekvämlighet inte var lika stor hos medeltidsmänniskan som hos dagens människor.

av **Runristaren** » 19 april 2008, 06:53

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Johanna Kindberg

men ligga ihopknödd i ett hörn går bra.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Johanna, det går väl an i en säng som inte är av lådprincipen, så att du någon gång under natten kan sträcka ut dina ben. Jag är mycket tveksam till om att någon ligger hoprullad en hel natt och känner sig utvilad i kroppen.

Många sängar var väggfasta "låd"byggen och det enda seriösa förslag jag har till längden på bädden är att den var optimerad för den som byggde sängen, 170's person cirkus 170's "låd"säng.

Martina, att du ständigt slår huvet i sänggaveln trots din ringa längd, har väl igentligen inget med sömn att göra, det är väl för att du lägger dig för högt upp, eller[;)]

www.runristare.ax

av **Anette** » 20 april 2008, 20:44

Ett alternativ jag vill dra upp är möjligheten att det vi idag kallar säng kan ha varit ett slags öppen förvaringskista för sängkläder som nattetid breddes ut på väggfasta bänkar, ungefär som japanska futoner. Dagtid (och på avbildningar) skulle man bara se den - ofta praktfulla - "uppbäddningen".

Sedan får vi heller inte glömma att människor kan vänja sig vid en massa saker, exempelvis korta sängar, om man bara växer upp med dem.

av **Frej** » 20 april 2008, 21:45

Fast grejen med att växa upp med en kort säng är att till slut har man växt såpass mycket att man börjar banka huvudet i gaveln och det gjorde man ju inte när man var mindre. Inte av samma orsak i alla fall.

av **Runristaren** » 21 april 2008, 09:24

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Anette

Ett alternativ jag vill dra upp är möjligheten att det vi idag kallar säng kan ha varit ett slags öppen förvaringskista för sängkläder som nattetid breddes ut på väggfasta bänkar
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

...Hmmm, jag tror nog att man sov så tätt som möjligt å då både med tanke på sovpartner, drag och värme att "öppenbänk"sovande eller tex golvsovande är långsökt.
Flertalet av dessa "låd"sängar är också utrustade med "fördrag" eller skynke för öppningen, detta troligen för att ytterligare hålla värmen.

www.runristare.ax

av **Anette** » 22 april 2008, 20:48

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Frej

Fast grejen med att växa upp med en kort säng är att till slut har man växt såpass mycket att man börjar banka huvudet i gaveln och det gjorde man ju inte när man var mindre. Inte av samma orsak i alla fall.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Då har man två alternativ: fortsätta banka huvudet i gaveln eller lära sig sova på sidan i mer eller mindre hopkrupen ställning beroende på längd.

Anledningen till att jag teoretiserar om en förvaringsplats för sängkläder är alla de praktfullt uppbäddade utdragssoffor som fanns i fäbodstugorna hemikring. Djur hölls inte längre där utan de fungerade mer som sommarstugor/någonstans att stuva undan gamla möbler för vackra för att slängas men för omoderna att ha kvar i hemmet.

Sitta och sova

Sitta och sova

Vilka är online