levande rollspel och levande historia

av **eskimonika** » 1 oktober 2004, 21:11

I min presentation lovade jag att jag skulle komma med oinsatta frågor. Så börjas det...

Jag tycker att det är roligt med gränsdragningar och definitioner. Nu vill jag veta var just du drar gränsen mellan levande historia/reenactment/historiskt återskapande och levande rollspel/lajv? För mig är den hemskt svår att urskilja, men så håller jag själv varken på med det ena eller det andra hittills. Jag har svårt att se hur det inte är levande rollspel när man har en persona med en påhittad bakgrund som man föreställer, och försöker att hålla samtal och beteende tidsenligt osv. Upplys mig!

Tack på förhand.

av **Henrik Hoffström** » 2 oktober 2004, 03:55

Inledande brasklapp: När vi talar om lajv i det här sammanhanget måste vi begränsa oss till lajv som utspelar sig i historisk miljö utan närvaro av övernaturligheter som spöken och zombier, en sällsynt typ av lajv. Jag har lajvat sedan -91 och jag känner till färre än 10 lajv som haft ett rent historiskt tema. Med det fastslaget kan jag säga att i mina ögon ligger skillnaden inte i vad man gör utan i varför.

"historia/reenactment/historiskt återskapande" handlar om att på något vis försöka efterlikna ett hístoriskt skeende (Skeende här använt i mycket vid bemärkelse.) medan levande rollspel främst handlar om att berätta en historia (eller leva sig in i en karaktär.) De två företelserna är dock inte ömsesidigt uteslutande. Om någon gjorde ett arrangemang i en historisk miljö med välskrivna karaktärer och med mycket hög historisk korrekthet på all utrustning och rekvisita, skulle det vara mycket svårt att placera det i ett fack.

av **eskimonika** » 2 oktober 2004, 08:06

Mmm, jag borde naturligtvis ha varit tydligare med att det var den sortens lajv jag menade. Grejen är att folk här på forumet verkar vara väldigt noga med gränsdragningen, och på något sätt definierar sig som "icke-lajvare". Samtidigt vill man ha också ett beteendemässigt återskapande. Jag kliar mig i huvudet och förstår inte skillnaden.

av **Vesuvius** » 2 oktober 2004, 10:38

Jag tror att varför det är så få rena historiska lajv (vilket förresten är ytteligt tråkigt... [V]) är att det är så mycket svårare. Man kan inte bara sitta och hitta på ett folkslag, deras seder och bruk, hur man klär sig o.s.v. Detta förutsätter då att alla är pålästa på t.ex. vem som är kung vid tiden och andra saker i den vägen. Att man kan sin historia. Och då gäller det att man hittar en tid som folk trivs med (det är svårt att sätta upp ett t.ex. 1400-talslajv med 5 personer.). Det kräver helt enkelt att alla är med på noterna, för om man börjar hitta på (själv skulle jag nog inte placer kvalificerade gissningar i detta fack, utan jag menar rent påhitt) så blir det verklighetsförfalskning och vips så är ett lajv som hade alla förutsättningar för att verkligen vara ett historiskt lajv inte längre det utan något fanatsy-aktigt.

Jag skulle dessutom tippa på att det vore nästan omöjligt att lajva något av de högre stånden (då menar jag borgare och adel) på ett trovärdigt sätt. I allafall gräddan av adeln. Efter vad jag har förstått så låg ändå de flesta av adelns gods på landet, vilket kan ge en liten chans till något sådant. Tror att det finns färre slott o. dyl. eller rena medeltidsstäder än rekonstruerade medeltidsgårdar. Det skulle nog dessutom bli ett lajv på de lägre nivåena. Kanske en byfest eller något ditåt. Det tappar liksom lite av sin charm om man vet vad som kommer hända (typ som att lajva nyköpings gästabud...).

Dock skulle jag personligen tycka om om man på sätt och vis lajvade lite när man klev i sina kläder (vissa gör det säkert redan, men illusionen som skapas av medeltidsmarknader etc. är svår att uppehålla... en turist, två turister, fyrtiofem turister... Då känner man sig inte så inspirerad.) Kanske till exempel inte diskuterade moderna ting på banketten. Folk pratade ju om saker på medeltiden också, varför skulle vi då inte kunna prata som dem. (återigen förutsätter detta att man har en tid och alla vet vad som gäller på både ett större och ett mindre plan. Kanske är lite sent att prata om att man kanske skulle gå ut och slå hö mitt i vintern etc.)

Vad jag anser är att ett rent historiskt lajv skulle kräva mycket mer. Och då är frågan hur många som skulle gå med på förutsättningarna. Då menar jag tid, stånd och diverse annat.

Rickard, som förhoppningsvis inte rört till det mer än absolut nödvändigt...

av **Angus Maciomhair** » 2 oktober 2004, 17:07

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by eskimonika

... folk här på forumet verkar vara väldigt noga med gränsdragningen, och på något sätt definierar sig som "icke-lajvare". Samtidigt vill man ha också ett beteendemässigt återskapande. Jag kliar mig i huvudet och förstår inte skillnaden.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Men ett beteendemässigt återskapande behöver väl inte betyda live?
LH saknar, vad jag vet, ofta intriger/handlingar på samma sätt som live och därmed blir det en ganska stor skillnad på dem i slutänden. Återskapande av historiska slag, re-enactment, har däremot av naturliga skäl en förutbestämd handling (och utgång).
Att många här på forumet är noga med gränsdragningen ser jag inte som något konstigt. Själv har jag nog tappat räkningen på hur ofta folk har sagt "Jaha, live..." när jag beskrivit vad jag sysslar med och eftersom gemene man som inte är insatt i LH/live/re-enactment-svängen säkerligen inte har speciellt bra koll på skillnaderna är risken ganska stor att de associerar till fantasylive vilket blir än mer missvisande.

Jag reagerar likadant när folk undrar om jag skjuter med en compoundbåge så fort de hör att jag sysslar med bågskytte. Det handlar inte om att lägga in en värdering av det ena eller det andra (även om min åsikt om compoundbågar är känd av en del på forumet) utan bara om ett klargörande av vad det faktiskt är man gör.

Sedan tror jag att gränserna mellan LH/live/re-enactment blir ganska suddiga eftersom områdena ligger nära varandra och många utövare håller sig inte strikt till det ena eller andra. Lägg därtill alla olika typer av individer som finns inom respektive område och med vilka inställningar man ger sig i kast med sin hobby. Detta har beskrivits mycket bra av Lasse C i en [url="http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=271"]tidigare tråd[/url] och även Arild Krakes tråd om [url="http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=1049"]Definition av historiskt återskapande[/url] berör frågorna i den här tråden.

Ha det...
/Angus

av **eskimonika** » 2 oktober 2004, 22:56

Du sätter fingret på precis det som gör mig förvirrad, Angus: Är 'historiskt beteende' lajvande? Jag är nästan lika lost som de som tror att du leker alv på fritiden... Ok, om det handlar om att man inte har en färdig handling i levande historia börjar jag se en skillnad. Nu är det mest skiljelinjen mellan re-enactment och lajv jag inte förstår [:D] Jag försöker naturligtvis inte talla på folks rätt att kalla sin verksamhet i stort sett vad de vill, jag har bara det där behovet av att sortera in allt i små fack med etiketter på.

av **Karin** » 3 oktober 2004, 09:18

Jag har varken varit på lajv eller ett strikt reenactment, så ni får ta min indelning med en nypa salt. Men i likhet med eskimonika tycker jag om att dela in saker i prydliga fack.

I både lajv och reenactment spelar man upp en händelse i historisk miljö. Skillnaden är att i ett lajv har varje roll sin bakgrund, sina åsikter m.m. och det hela går ut på vad som händer när de olika rollfigurerna interagerar med varandra under de speciella förutsättningarna dom arrangörerna ställer upp. Ett reenactment däremot är mycket mer styrt. Det är mer som att spela efter ett (ganska otydligt) manus. Man vet att det kommer sluta på samma sätt som i historieböckerna. Men om man t.ex. reenactar ett slag så vet man inte när de olika soldaterna ska dö, det märker man i striden.

Jag hoppas att det gick att förstå min förklaring och att de som är mer insatta rättar mig där jag har fel.

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
Jag har svårt att se hur det inte är levande rollspel när man har en persona med en påhittad bakgrund som man föreställer, och försöker att hålla samtal och beteende tidsenligt osv.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Det har faktiskt jag med. Det du beskriver är ganska vanligt i Nordrike och SCA, och jag ser det som ett slags lajvande, men inte lika utvecklat som på ett lajv. Det är inte återskapande, utan en lek. Vi leker medeltida kungar och adelsdamer.

Jag har märkt att många som håller på med historiskt återskapande på olika sätt är duktiga på det materiella, men vet inte riktigt var de ska göra av det kulturella. Vissa saker går lättare, man kan t.ex. sjunga medeltida sånger istället för moderna. Men hur gör man med det vardagliga beteendet när man t.ex. pratar med sin bordsgranne eller går och hämtar vatten?

Om man vill återskapa beteende kan jag bara komma på två sätt. Det ena är att man skriver ett manus där varje rörelse och replik är sådant som man kan tänka sig att den man spelar skulle kunna säga eller göra. Sedan spelar man upp teaterstycket, med eller utan publik.
Det andra sättet är att man gör ett lajv. Det kräver att alla är pålästa om perioden och miljön och har en välgenomtänkt roll. Ett sådant lajv skulle i min klassificering passa in både i facket "lajv" och i facket "återskapande", och jag tycker att det skulle vara väldigt roligt att prova.

Karin

av **Fundin** » 7 oktober 2004, 11:40

För utomstående brukar jag förklara det ungefär såhär.

Lajv är en berättelse utan givna händelser där deltagarna skapar berättelsen utifrån improvisationsskådespel med givna förutsättningar

SCA sysslar med olika aktiviteter i medeltidsinspirerad stil

Mycket reenactment är mer teater än lajv eftersom det finns ett manus, skulle det varar lajv skulle inte utgången på slaget vara given....

Tja gränserna kan vara luddiga, men för mig är lajvandet att inte gå ur rollen och att uppleva den fiktiva världen med alla sinnen.

levande rollspel och levande historia

levande rollspel och levande historia

Vilka är online