Jag har länge funderat över detta att det i de flesta historiska föreningar tycks vara finare eller bättre att ha gjort större delen av sin utrustning själv, hellre än att ha köpt det av någon annan.
Min undran är om vi inte underskattar hantverket och hantverkarna genom den inställningen?
Jag tycker personligen att man borde pröva på de flesta hantverk själv, för att lära sig; att förstå vad som krävs i kunskap, teknik, tålamod, erfarenhet, ansträngning, kreativitet och tid - dels för att det är själva kärnan i historiskt återskapande, dels för att man då förstår förutsättningarna hos de hantverkare som man handlar prylar av idag.
Men att pröva på och att syssla med hantverk på riktigt är inte samma sak. Jag tycker det är smått nedvärderande att tro att man själv, det vill säga "vem som helst" kan göra riktigt bra grejer inom textil-, trä-, metall-, läder- eller benhantverk, bara man får övat lite... Det är att inte inse det djup av kunskap och erfarenhet som krävs av en "riktig" hantverkare. Och det ger en missvisande bild av historien.
Eller vad tycker ni?