Hantverk - egengjort finare än köpt?

Här diskuteras förutsättningar kring vår hobby.

Hantverk - egengjort finare än köpt?

Inläggav pentakel » 16 mars 2007, 11:37

Jag har länge funderat över detta att det i de flesta historiska föreningar tycks vara finare eller bättre att ha gjort större delen av sin utrustning själv, hellre än att ha köpt det av någon annan.
Min undran är om vi inte underskattar hantverket och hantverkarna genom den inställningen?
Jag tycker personligen att man borde pröva på de flesta hantverk själv, för att lära sig; att förstå vad som krävs i kunskap, teknik, tålamod, erfarenhet, ansträngning, kreativitet och tid - dels för att det är själva kärnan i historiskt återskapande, dels för att man då förstår förutsättningarna hos de hantverkare som man handlar prylar av idag.

Men att pröva på och att syssla med hantverk på riktigt är inte samma sak. Jag tycker det är smått nedvärderande att tro att man själv, det vill säga "vem som helst" kan göra riktigt bra grejer inom textil-, trä-, metall-, läder- eller benhantverk, bara man får övat lite... Det är att inte inse det djup av kunskap och erfarenhet som krävs av en "riktig" hantverkare. Och det ger en missvisande bild av historien.

Eller vad tycker ni?
pentakel
 
Inlägg: 76
Blev medlem: 5 november 2006, 21:37
Ort: Sweden

Inläggav Djingis Khan » 16 mars 2007, 11:44

Min inställning är att resultatet blir bäst om man koncentrerar sig på <i>ett </i>hantverk, och utvecklar sina kunskaper på just det området. Traditionellt har det ju också sett ut så - hantverkare före industrialismens tidsålder förväntades normalt behärska <i>ett </i>hantverk, inte tio eller tjugo... Däremot är det alltid kul att prova på olika hantverk och tekniker. Men när jag vill ha exempelvis en kniv köper jag den helt enkelt från ett proffs
Djingis Khan
 
Inlägg: 950
Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
Ort:

Inläggav pentakel » 16 mars 2007, 11:56

det är en poäng. jag överdrev det hela lite, men jag vill veta vad folk tycker i frågan. men trots allt - <i>alla</i> kan inte bli duktiga hantverkare, ens om de väljer en enda inriktning. eller?
gamla tiders hantverkare var hantverkare på heltid, hela livet. de flesta reenactors sysslar med historia på deltid, även om det är deras huvudintresse.
pentakel
 
Inlägg: 76
Blev medlem: 5 november 2006, 21:37
Ort: Sweden

Inläggav Micke D » 16 mars 2007, 14:59

Jag håller fullständigt med, få/ingen gjorde allt själv förr heller, så varför skall man egentligen göra det nu?
Den lägre samhällsklassen har väl givetvis alltid gjort mer själva, men knappast allt. Troligtvis så kunde du nog byta något du var bra på mot något som grannen kunde bättre än du.

Däremot så är det ju många som tycker det är kul att prova på olika typer av hantverk, och det skall ju alla givetvis få göra, men jag vet om det har nått egenvärde för hobbyn egentligen.
I alla fall inte om något skall anses bättre endast för att man har gjort det själv, i motsatts till att man har köpt det av hantverkare X.

Håller med Djingis att man som hantverkare bör koncentrera sig på ett eller max ett fåtal saker, om man skall ha en chans att bli något så när bra på det man gör. Vi kommer ju i de flesta/många fall inte kunna mer än att skrapa på ytan av den kunskap som dåtida hantverkare hade.
Tänk vad mycket kunskap som skulle ha behövts skrivas ner för eftervärlden. Grrrr.
Micke D
 
Inlägg: 352
Blev medlem: 28 oktober 2002, 19:51
Ort: Sweden

Inläggav Djingis Khan » 16 mars 2007, 15:54

Sedan beror det ju också på vilka förutsättningar man har, och hur mycket man är villig att rucka på de traditionella metoderna. Exempelvis, om jag var tvungen att tillverka en kniv själv skulle jag använda moderna verktyg. Resultatet kan ändå bli lika bra som en kniv tillverkad från scratch med 100% tidsenliga metoder. Mig veterligen existerar inte sådana hantverkare idag. När dagens mästare inom svärds- och rustningstillverkning gör sina alster använder de väl knappast medeltida ässjor t.ex. men ingen skulle ifrågasätta deras produkters kvalitet och autenticitet.

Sedan jobbar ju dagens hantverkare annorlunda än vad man gjorde förr - mig veterligen tillverkar väl svärdssmeder idag alla delar av svärdet (ofta även skidan) och monterar dem själva, medan man förr normalt hade olika specialister som jobbade med respektive tillverkningsmoment á la löpande-bandsprincipen.
Djingis Khan
 
Inlägg: 950
Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
Ort:

Inläggav Mia » 16 mars 2007, 16:46

Är det verkligen så, att det anses <i>finare</i> att ha gjort det mesta själv? Själv tänker jag på det som att det är <i>roligare</i> att ha gjort det själv, och jag själv blir mer glad om jag sytt ett fint välpassande plagg än om jag låtit någon annan sy det åt mig. Kanske är det den glädjen/stoltheten som tolkas som att det skulle vara finare? Det finns en tillfredställelse i att lyckas med något fint ihophantverkat som inte blir riktigt lika hög med något man köpt. Jag dock inget alls emot att köpa, det är bara den där lilla extra lyckan som inte infinner sig då. Tycker jag, men smaken är som..
Mia
 
Inlägg: 284
Blev medlem: 27 januari 2003, 11:23
Ort: Sweden

Inläggav Edvin » 16 mars 2007, 18:42

Jag håller med Mia. Tycker att det är <i>roligare</i> att göra mina egna saker än köpa dem. Sedan är det ju säkert många med mig som håller på med historiskt återskapande just för att det är hantverket som lockar. Om jag inte skulle gjort kopior av vikingatida knivar skulle jag säkert gjort moderna diton men nu så har jag ett incitament att faktiskt få tummen ur och producera. Inte att förkasta... :)
Edvin
 
Inlägg: 1391
Blev medlem: 8 januari 2004, 11:36
Ort: Sweden

Inläggav Olof den gladlynte » 16 mars 2007, 18:56

En annan poäng med att själv göra sina föremål är att man troligen värdesätter det högre i och med att man vet vilket arbete som ligger bakom. Man blir ofta mera rädd om sakerna ...;>)
Olof den gladlynte
 
Inlägg: 307
Blev medlem: 6 mars 2007, 14:06
Ort: Sweden

Inläggav pentakel » 17 mars 2007, 13:34

Roligare kan jag hålla med om, iallafall oftast. Och man är definitivt mer stolt över något man gjort än köpt. Men det man inte kan göra bra, trots försök, blir dock sällan roligt i längden...

Att det skulle vara "finare" grundar jag mest på samtal med andra reenactare samt många föreningars hemsidor. Jag sysslar personligen med historiskt återskapande för att jag gillar att uppleva sammanhang. Men jag är i grunden teoretiker, det är ett personlighetsdrag. Jag gillar att hantverka men är inte vidare bra på det, har inte tålamod att lära mig mer än grunderna. Mina nålbundna vantar ser ut som fan själv. Det känns inte helt historiskt korrekt...
pentakel
 
Inlägg: 76
Blev medlem: 5 november 2006, 21:37
Ort: Sweden

Inläggav Matti » 17 mars 2007, 14:48

Det är roligare att ha gjort själv, helt klart! Men man kan inte göra allt själv. Ska man vara hantverkare bör man fokusera på ett slags hantverk. För mig faller det sig naturligt att jobba i trä med enkla redskap som jag gjort sedan jag var en "Pikko-Poiika" i Tornedalen.
Jag har smidit en spjutspets själv, men jag inhämtade råd från smed hela tiden.

Kan jag göra saken själv så gör jag det, men jag föredrar att införskaffa grejer från specialister vid behov.
Jag kan göra handtaget på en kniv själv, men jag köper bladet, så att säga. Då blir det bäst. Kläder är en annan sak. De syr jag själv. Och läder, men nu har jag en beställning på ett par 1100-talskängor eftersom jag vill ha ett par som verkligen duger till något!
Matti
 
Inlägg: 1752
Blev medlem: 15 augusti 2005, 12:55
Ort: Sweden

Inläggav Karin » 17 mars 2007, 15:10

Jo, det kan i vissa diskussioner verka som om det anses finare att ha tillverkat allt själv. Pentakel beskriver det väldigt bra i sitt första inlägg. Det är ju mer historiskt korrekt att köpa sina saker av någon som vet hur de ska tillverkas. Det blir dessutom ofta snyggare (fast inte när man köper kläder eller rustning i storlek M) Men när man har lyckats göra någonting själv är man ju så mycket mer stolt, och vill gärna visa upp det.

När vi i Carnis har träffat reenactors från andra länder har vi märkt en kulturskillnad. Vi tillverkar nästan allt själva. De köper det mesta. Jag antar att det beror på att de flesta svensar började sin bana i Nordrike/SCA eller lajv när de var 17 och inte hade råd att köpa det de behövde. De blev då tvugna att lära sig hantverken själv, och sedan har det levt kvar som det naturliga sättet att skaffa ny utrustning.

Ett problem med att köpa sin utrustning är att det inte finns lika många återförsäljare nu som under medeltiden. Det känns lite tråkigt när man går runt i ett stort tältläger med flera hundra deltagare och man tydligt ser att hälften har köpt sin utrustning från en återförsäljare och hälften från en annan. Då är det roligare med variationen man får när alla tillverkar sina saker själv.

Jag förordar ett mellanting: Gör själv eller måttbeställ saker som bör passa, t.ex. kläder. Köp sådant du inte är duktig på själv, men försök välja försäljare som inte alla andra beställer ifrån.

Karin
Karin
 
Inlägg: 1273
Blev medlem: 5 januari 2003, 13:41
Ort: Sweden

Inläggav Lena » 17 mars 2007, 19:24

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Karin</i>

När vi i Carnis har träffat reenactors från andra länder har vi märkt en kulturskillnad. Vi tillverkar nästan allt själva. De köper det mesta. Jag antar att det beror på att de flesta svensar började sin bana i Nordrike/SCA eller lajv när de var 17 och inte hade råd att köpa det de behövde. De blev då tvugna att lära sig hantverken själv, och sedan har det levt kvar som det naturliga sättet att skaffa ny utrustning.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jag instämmer helt i din kulturskillnadsobservation. Men kan det också vara så att det i t.ex. Storbritannien har funnits re-enactmentföreningar under längre tid, och det därför har byggts upp en större marknad för kläder och andra produkter? Det fanns inte många som sålde prylar direkt vända till medeltidare, när jag började treva mig in i medeltidssvängen 1999. (Tanken står och faller dock med antalet försäljare i (t.ex.) Storbritannien under samma år.)

/Lena
Lena
 
Inlägg: 254
Blev medlem: 16 december 2002, 21:32
Ort: United Kingdom

Inläggav Karin » 18 mars 2007, 01:02

Så kan det säkert också vara. Men de företag som säljer via internet (eller postorder?) borde ju även vi svenskar ha beställt ifrån. Fast det blir ju besvärligare med frakt och så. Jag tror ändå att om det hade kännts mer naturligt för oss i Sverige att köpa vår utrustning redan 1999 hade någon luskat reda på de brittiska försäljarna och spridit kunskapen så att alla hade kunnat beställa därifrån.

Karin
Karin
 
Inlägg: 1273
Blev medlem: 5 januari 2003, 13:41
Ort: Sweden

Inläggav Vix Hq » 18 mars 2007, 17:54

Jag håller i princip med allihop här, men det finns ytterligare en poäng med att åtminstone pröva på att göra saker själv som kanske inte har med återskapandet att göra: ju fler som testar på gamla traditionella tekniker, desto större chans är det att kunskapen överlever (vilket jag personligen bryr mig om). Det finns folk idag som inte förstår att skjortorna de köper i affären faktiskt har något med hantverket vävning att göra. När jag har sagt att jag är vävare så har jag fått kommentaren "men sånt tyg [skjortor etc] kan man väl inte väva?".

Men bara för något är handgjort/egentillverkat behöver det inte vara "HK", det är klart (även om det säkert fanns kassa hantverkare förr också [;)]). När jag intervjuade folk från Kalmar läns museum så förklarade de att de handsydde alla synliga sömmar på sina medeltidskläder, vilket kanske är behjärtansvärt. Men när jag tittade på kläderna (det här var några år sedan) handlade om 1 cm långa förstygn som på det hela taget inte påminde särskilt mycket om medeltida sömmar.

Självtillverkat är inte automatiskt finare i mina ögon. Däremot gör jag saker (även sånt jag inte behärskar) själv för att jag tycker det är roligt och givande, men hade jag haft råd <i>och som mål</i> att skaffa "bästa möjliga HK-utrustning" skulle jag betalat ett proffs. Syftet bestämmer nivån för mig.

/Vix.
Vix Hq
 
Inlägg: 1244
Blev medlem: 16 september 2002, 22:54
Ort: Sweden

Inläggav Åsa vävare » 18 mars 2007, 20:57

Jag har nu följt den här tråden med stort intresse. Den handlar ju om två saker. Skillnaden mellan den proffessionella hantverkaren och den som "hantverkar" på sin fritid - och att prova på ett hantverk och uppleva lyckan med att ha tillverkat något själv. Tråden har mest handlat om det senare, även om några pekat på att man bör koncentrera sig på ett område.

Men ingen har egentligen skrivit något om de tycker att det finns någon skillnad mellan att utöva sitt hantverk på heltid och på sin fritid/deltid. Att få in ett handlag, dvs. att få in en arbetsrytm så att arbetet flyter och resultatet blir jämnt tar tid - det tar år! Det är också att lära sig sitt material så att man får fram det resultat som man önskar.

Som hantverkare - vävare - blev jag glad över pentakels funderingar.

Jag blir också glad över alla som vill prova på olika hantverk, och som sedan känner sig stolta och glada över vad man åstadkommit. Och som vill gå vidare lära sig mer, så att hantverket överlever.
Åsa vävare
 
Inlägg: 234
Blev medlem: 21 augusti 2003, 22:17
Ort: Sweden

Nästa

Återgå till Om historiskt återskapande



Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster

Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group • Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012
Theme created by StylerBB.net