<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Erik, beklagar slarvläsningen av ritningen, klantigt av mig…
2. Just där, invid övergången till klingan + 1-2 cm in i handtaget, uppstår den största påfrestningen vid hugg.
3. Jag uppskattar knivens tyngdpunkt ligga ca 15-18 cm utanför handtaget. Ungefär vid fjärde bladprofilen från höger räknat.
4. Jag skulle tro att eggen varit helt rak från början och att det fanns en mycket viktig orsak till detta, alltså en orsak vi inte känner till idag. Där man slipar mest där tar man också bort mest material. Eggen är svagt konvex med en ökning av konvexiteten mot spetsen, alltså bör denna sista tredjedel ha varit den mest använda delen på bladet? Det är också just där som bladet är som svagast. Detta har man försökt kompensera genom ett bredare blad just här.
5. Mindre material som backar upp eggen, nacken är väldigt tunn i spetsen. Har eggen en buk som övergår till spets är materialet normalt tjockare i nacken. Designen tyder på att spetsen inte behöver vara tålig – enligt min uppfattning.
6. Jag har använt stora knivar i många år dagligen (dock inte så här stora). Beroende på vad man hugger använder man olika delar av armen. Med en huggare på 22 cm och när man hugger ris eller annat klent – så använder man handleden mer än underarmen – och man använder den yttersta tredjedelen av klingan. Man använder ett grepp om skaftet med främst lillfingret, övrig del av hand/fingar är för att styra hugget och skaftet rör sig inne i handen under hugget. Det är just därför som sk lapphuggare har en stor knapp i slutet av handtaget.
7. Ta en normalstor hammare, håll framför mitten av skaftet och fäktas med den så ser du vad jag menar. När du hugger rakt framåt/nedåt kommer skaftet att ta i underarmen och hindra hugget, dessutom gör det jäkligt ont…Alternativet är att hålla kniven längst bak på handtaget – men då blir tyngdpunkten galen.
Skall vi starta en egen tråd och fortsätta vår dialog där och se vad vi hamnar - och vad vi kan enas om?
Thomas<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">
Ja det tycker jag vi gör.
Vi fortsätter med numrerad lista den var enkelt!
3. Minns faktiskt inte vart tyngdpunkten låg någonstans. Nästa gång jag är och fingrar på museet kan jag försöka komma ihåg att ta reda på det.
4. Jag har inte sett en enda sk. "vapenkniv" som har helt rak egg. Dom är alltid lite konvexa. Oavsett vilken form dom har. Jag får inte publicera foton från museet här men jag skall se om jag inte kan hitta nåt bra bildsubstitut. Enda anledningen jag kan se till att man skulle försöka ha en helt rak egg är om kniven skulle användas på samma sätt som en rakeggad slöjdyxa. Men varför skulle man i så fall göra den så stor?
5. Men om man jämför spetsen på den här kniven med en rapirklinga så är den knappast klen. Kanske i jämförelse med resten av bladet men nog går den att sticka med, även om den hugger bättre.
6. Vid ett cirkulärt hugg med ett svärd (alltså i en båge från en utgångsposition till en slutposition) så rör sig vapnet på ett sånt sätt att det automatiskt blir ett skärande hugg. Hur effektivt snittet blir i kombination med hugget beror på hur duktig personen är på att hugga. Att jämföra en vapenteknik med att hugga ris, ved och annat är inte riktigt rätt. Anser iaf jag.
7. Jag har ALDRIG någonsin lyckats slå mig själv med greppet på något vapen på högerhanden (ja, jag är högerhänt). Hugger man rätt så händer det bara inte. Tycker inte argumentet riktigt håller eftersom det i princip skulle innebära att det är omöjligt att använda något svärd över huvud taget. Jag har visserligen bara fäktats sen -02 men än så länge har jag inte lyckats med det du beskriver...
Utöver detta så får du gärna länka en bild på en "lapphuggare". Jag antar att den inte är för strid mot samer eller pappersarbete...