Man vet ju mycket om det Engelska långbågeskyttet och långbågens betydelse under medeltiden i England och andra delar av Europa, exempelvis vid slag som det vid Crecy 1346 och Agincourt 1415 m.m. Även om långbågens revolutionerande betydelse för krigföringen under sen medeltid har diskuterats så undrar jag nu: I hur stor utsträckning använde sig egentligen skandinaviska arméer av långbågeskyttar under medeltiden? Jag har fått uppfattningen att användningen av ett större antal långbågeskyttar som skapade s.k. "pilregn" vid slag i Skandinavien inte var en lika utbredd företeelse som exempelvis i de Engelska arméerna. Stämmer det?
Finns någon här på forumet som kan rekommendera litteratur som specifikt handlar om hur skandinaviska arméer använde sig av långbågen i sin krigföring under medeltiden? Har läst igenom bl.a. böcker som Ospreys "Medieval Scandinavian Armies" (1 & 2), Bradburys "The Medieval Archer" och Hardys "Longbow" utan att hitta mycket som specifikt handlar om hur krigföringen med långbåge kunde se ut i Skandinavien.
/Anders Hummel