av Alkarp » 15 september 2005, 09:09
Problemet är att det är stolligheterna som har fängslat folk, inte guldkornen. Jag kastar inte paj, men jag tror inte att folk förstår vilken skada Västgötaskolan har gjort. De har i mina ögon fördummat "fri- och amatörforskningen" på bekostnad av de verkliga "fri-, privat- eller amatörforskare", de som använder sig av godkända principer vad gäller vetenskapligt hantverk (sådana finns det många, och de är oumbärliga).
Det finns säkert sådana guldkorn, men de lyckas aldrig riktigt göra sig bemärkta. Mac Keys insatser vad gäller järnframställningsplatserna är självfallet exempel på just sådana guldkorn - på den punkten har du rätt. Men när det gäller Keys inställning till Sigtuna-myntningen blir jag lite konfunderad: Efter att myntpräglingsplatsen i Sigtuna kom i dagens ljus gör han nämligen en helomvändning. Nu, i Populär arkeologi, nr 4 1989 påstår han helt plötsligt att Olof Skötkonungs präglingsorter inte alls fanns att finna i Sverige. Det hela skulle alltså vara en slump.
Jag har överhuvudtaget svårt att finna så många guldkorn bland de övriga: En författare hävdar att han fått den rätta platsen för Uppsala utpekat för sig av en andeuppenbarelse. Två andra pratar om ett asteroidnedslag i Vänern, om "kartpendling" och mystiska stenar på Kinnekulle. En annan menar att Uppland låg under vatten fram till medeltidens slut. Ytterligare någon menar att den germanska rasen är som renast i Västergötland. Och det här är folk som verkar idag.
Dessa är och har varit oerhört tongivande.
Diverse konspirationsidéer blandas med pseudovetenskap och tämligen besynnerliga teorier. De tycks ha fribrev när det gäller redovisningen av källor, Mac Key tyckte att det räckte med kartböcker och sunt förnuft för att forska i dessa ting. Metoderna är med andra ord undermåliga, hantverket knappt ens gymnasialt och frågeställningarna besynnerliga. Problemet med västgötaskolan var att de tyckte sig kämpa mot en fiende som inte fanns. Man målade upp en fantasivärld där alla akademiker konspirerade för att lägga centrum i Mälarlandskapen. Någon sådan fanns aldrig. Man slogs alltså mot en fiende som inte fanns. Den som känner de akademiska korridorerna vet att sådana konspirationer aldrig skulle kunna existera. Riksbildningen diskuterades redan på 1700-talet, diskussionen var inte på något sätt ny. Att götalandskapen - i synnerhet Östergötland - hade en avgörande roll i riksbildningen har man vetat sedan århundraden. Vad det handlade om - till syvende og sisdt - var att placera Birka, Sigtuna och Uppsala i Västergötland. När Birka, Sigtuna och Uppsala definitivt belades med arkeologiska utgrävningar och annan forskning, började man slingra sig och påstod nu att det a) antingen fanns många fler Sigtuna, Birka och Uppsala, eller b) Att Birka, Sigtuna och Uppsala var betydelselösa.
Jag kan faktiskt inte uppbåda någon större respekt för denna "skola" - det handlar inte om historia, utan om pseudovetenskap och konspirationsidéer. Men jag vore överlycklig om någon ville ta sig tid att peka ut fler sådana guldkorn.