Historiska världars forum

Så här kunde det kanske te sig för någon välinsatt i samtiden kring 1361:

”Små bössor blir allt träffsäkrare och de slår igenom plåtklädsel bättre än en kraftig armborstpil. Riktigt stora bössor är farliga då de kan bli så varma att puderkrutet självantänds efter några salvor. Det har man försökt lösa genom att ha flera utbytbara hylsor för krutet. Så kallade föglare. På skepp är det dessutom svårt att mynningsladda bössorna, men det problemet kommer man förbi med hjälp av föglare. Furstarna vill få fram bössor så stora och kraftiga att de kan ersätta blidorna. De där kastmaskinerna är så skrymmande att en stor blida kräver ett tjugotal vagnar för transporten. Och de tar lång tid att montera upp och ner. Men bristen på salpeter hindrar användningen av stora bössor. Men kanske viktigare för städernas rådsherrar är bössornas användning på skeppen. Lübeck har monterat bössor på några av sina skepp. Inget nytt med det. Men det som var en nyhet för mig är att en av dem anses vara kraftig nog att skjuta hål i bottenborden på en fiende. Starka nog att sänka motståndaren helt enkelt! Något som det är mycket hysshyss om, så sprid inte den informationen vidare.”

-----------------------------------
Rovriddarnas tid Adlibris 99 kr http://niels-ebbesen.com/

- Stora bössor farliga: Stora bössor skjuter färre skott. De riktigt stora doningarna sköt de kanske fyra gånger med på en dag. Överhettning tror jag inte varit ett problem, för det går knappast så fort att ladda om att det hinner bli riktigt varmt. Efter en rejäl skyttesession på 10-15 skott (med 3,5 skott i minuten i genomsnitt) är min bössa fortfarande inte varmare än att jag utan att bränna mig kan lägga handen på den
- "Hylsor" borde benämnas "kammare" (föglare = kammarbössa)
- Brist på salpeter: det tror jag heller inte varit ett problem - snarare brist på svavel, som ju måste hämtas från Island eller från Italien/Sicilien. Salpeter kan du i princip utvinna från vilken gödselstack som helst

Stort tack för dina värdefulla synpunkter!

Nu är de här tänkt hända redan 1360, och det jag undrar över mest är puderkrutet. Föreställer mig det som betydligt farligare än senare krut. Innan inblandningar skapade det säkrare kornkrutet. Överdriver jag skillnaden?
Det vi känner till bäst om det äldre krutet tycks vara att det förstördes lätt av fukt.

I min fiktiva berättelse är bristen på salpeter en högst tillfällig brist...

-----------------------------------
Eldskytten http://niels-ebbesen.com/index1.htm

Mjölkrutet antänder enklare, men i teorin ska det brinna långsammare. Mellan kornen i krutgranulat finns det plats för syre (det gör det i mycket mindre utsträckning i mjölkrut som ju är kompaktare), vilket gör granulat effektivare (=det brinner snabbare = mer explosivt) än mjölkrut. Det finns till och med de som har teorier om att mjölkrutet brann så långsamt att man kunde antända fängladdningen på en bössa med lunta och därefter ha viss tid att sikta in sig innan skottet gick.

Jag har sett filmsnuttar där en ryss testar just det. Tända, sikta, skott!

Häftigt Micke! Det är inte så att du har några länkar?

För övrigt kan jag absolut tänka mig att mjölkrut är känsligare för fukt än granulat; pulver drar till sig fukt mycket lättare än större korn.

För att bjuda på ett par anekdoter om att skjuta i fuktiga förhållanden med granulerat krut, kan jag berätta om den laddade bössan som låg ute (med en vaxpropp i fänghålet) över natten i regnet och utan problem kunde avfyras på morgonen. Vid ett annat tillfälle föll en vattendroppe under hällande regn från hjälmbrättet och träffade fängkrutet. Jag rensade bort krutsörjan med en pinne från skytteväskan, gnuggade fänghålet hyfsat torrt med tummen, hällde på nytt fängkrut och fyrade av.

Middelaldercentret har gjort en del experiment om medeltida kruttillverkning, några intressanta rapporter finns att läsa på:
http://www.middelaldercentret.dk/Projek ... noner.html

Här är länken Peter, jag la upp den på ert forum tidigare.

http://www.vikingsword.com/vb/showthread.php?t=13209

Tack för intressanta länkar med fina bilder. Skrivit in det där med långa skjuttiden i min deckare Eldskytten, som nu är genomskriven.
Tre månaders puts, sedan klar.


-----------------------------------
Eldskytten http://niels-ebbesen.com/index1.htm

Har lagt ut "De första bössornas historia" på den här sidan:
http://niels-ebbesen.com/botulf
Under "Eldvapen".

Här kan man även läsa några utvalda delar ut de kommande böckerna "Eldskytten" och "Smutsiga hjärtan".