Medeltida jordägande och skatter

[_Jonas_]

Hej

Har besökt detta forum många gånger, men nu är jag registrerad!

Jag är lite förvirrad angående det medeltida skatte- och ägandesystemet, i synnerhet böndernas. Ägandeformen av jord var som bekant varierad och mion grundfråga är eg. vilka ägandeformer som betalade skatt till kronan.

1. Stämmer detta >

Skattejord - ägs av självägande bonde som betalade skatt endast till kronan.

Frälsejord - berukades av landbor, i fallet ägörna var organiserade som landbodrift med landbor som betalade avrad till jordägaren. Betalade dessa skatt till kronan i någon form? Om gårdsbruket var ett sätesgårdsbruk med en frälseman som ägare betalades ingen skatt till kronan heller?

Kronojord - kronans jord som beboddes av landbor, som naturligtvis betalade avrad till kronan.

2. Det tycks mig som skatteunderlaget för kronan bör ha varit ganska klent, eftersom de enda som eg. betalade skatt till kronan var skattebönder och landbor på kronans egen jord. Eller var denna andel av rikets mark stor?

3. Har någon en förteckning på andra skatter som betalades till kronan eller frälset (världsligt såväl som andligt), eller kan någon ge exempel på sådana skatter?



"A DM only rolls the dice because of the noise they make"
-Gary Gygax

[Karin]

Nu var det länge sedan jag läste det, men jag har för mig att det faktiskt blev ett problem att staten inte fick så mycket skatteintäkter. En av anledningarna till att Gustav Vasa genomdrev reformationen ska ha varit att föra över inte bara jordägande utan även skatteintäkter från kyrkan till staten.

I medeltida lagtexter är straffet för olika brott ofta böter. Gick de kanske till kronan?

Karin

[Valdemar Sappi]

Känner bäst till danska förhållanden, men de är troligen ändå tydligare än de svenska och kan nog ganska väl överföras.

Jordräntan är bara en av skatterna, men den dominerande. De fattiga byväpnaran dök upp när ledungsflottorna och de stora masshärarnas tid försvann. När elithären med ryttarna i spetsen dök upp. Då delades de självägande bönderna upp i väpnare som tjänade med vapen och skattebönderna som tjänade genom skatt. Avståndet mellan väpnarna och de gamla stormannaätterna var då fortfarande större än avståndet mellan byväpnare och självägande bönder.
Även biskopar kunde utse väpnare ända fram till slutet av 1300-talet då Valdemar Atterdag avskaffade denna rätt.

Den dramatiska förändringen i jordräntans storlek under början av 1300-talet ledde till väldiga förändringar. Avkastningen sjönk med 1/3-del. Innan så hade en tredjedel gått till utsäde. En tredjedel till brukaren och en tredjedel till ägare, dvs den sista delen till stormannen, kyrkan eller kungamakten. Nu skulle alla dela på det som var kvar. Striden blev hård och lång. I Danmarks fall resulterade det i en väldig social rörlighet. Många fattiga väpnare valde bort skattefriheten mot vapentjänst, för att frivilligt bli skattebönder, då vapentjänsten blev en för dålig affär.

En annan konsekvens var den att många fria bönder gav sig in under en väpnares beskydd och gav upp sin frihet. Dvs kungens skattejord blev skattefri adelsjord. Så ser vi också hur de äldsta frälsebrev vi har kvar handlar, inte om bekräftelse av frälse, utan om en viss jords skattefrihet. Kungamakten kämpar helt enkelt för att återta gammal skattejord från frälset. Från ca 1400 så är inte längre all jord ägd av frälset skattefri, utan bara den jord som av hävd varit frälseman egendom.

-----------------------------------
Rovriddarnas tid Adlibris 99 kr http://niels-ebbesen.com/

[Theo]

Kronan hade en andel i bötesstraff (1/3 tror jag, det kan ha varit olika i olika landskap före landslagen 1350 också).

Det stämmer att det inte betalades några ordinarie skatter för frälsejord, däremot blev det särskilt under senmedeltiden vanligt med (i princip engångs) extraskatter som kunde krävas ut även för frälse- och kyrkojord.

Skattejorden omfattade vid medeltidens slut (det är först då vi har tillräckligt källunderlag för att säga något mer definitivt) drygt hälften av jorden. Den var rätt ojämnt fördelad, Mälarlandskapen och Västergötland hade t ex mycket frälsejord medan Norrland och Finland nästan helt och hållet var skattejord.

[_Jonas_]

Tack för utmärkta svar!

"A DM only rolls the dice because of the noise they make"
-Gary Gygax