Hednisk jul

av **Annika B** » 3 december 2004, 12:40

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Det jag menar med det här är att kyrkoåret faktiskt är det mer logiska (trots att jag är nitisk hedning ;-)

) Det börjar antagligen med jesu födelse eftersom en födelse nog är det allra första i livet ;-)

vad vore mer logiskt än att börja nyåret med att vänta in jesus tillkomst och fortsätta därifrån?<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Men Jesus' födelsedag firas inte första advent, när kyrkoåret börjar, utan den 25:e december. Själv tycker jag att det självklara vore att sätta påskdagen, när Jesus uppstod från de döda, som kyrkoårets första dag, men det är aldrig några höga kyrkliga ledare som lyssnar på mig.
[;)]

av **fardäng** » 3 december 2004, 12:54

I Britt-Mari Nyströms bok "Blot" (91-7297-033-2) står det en del om förkristen jul och liknande. Jag tror jag har den hemma, får kolla ikväll.

av **eskimonika** » 4 december 2004, 05:42

Advent är också en del av julen.

av **thebastard** » 4 december 2004, 10:15

Fast advent är väl en rent kristen företeelse?

av **fardäng** » 4 december 2004, 17:39

Ur den av mig ovannämda boken "Blot", kan man utläsa en hel del om julen, bl.a: Den viktigaste gudomen under julen var Oden och man höll en stor gemensam måltid med gudarna under juletid. Under jul var det också vanligt att man "strenga heit" och tömde "bragarfull". Båda liknar våra dagars nyårslöften där man lovar storslagna ting inför nästkommande år. Strenga heit innebar att man avgav ett löfte hållande sin hand på ryggen på en galt. Strenga heit kunde också kallas jólaheiti. Bragarfull (bragebägaren) innebar att man avgav ett löfte och sedan tömde en välfylld bägare. Tidpunkten för jul finns ungefärlig angiven i diverse källor, bl.a. i Bedes krönika (från 700-talet) omnäms högtiden "geola" som infaller någon gång under månaderna december eller januari. Några julgranar, julbockar, äpplen eller annat omnämns dock inte. Vad gäller dagens datum för jul så skriver hon att ursprungligen firade de kristna Jesu födelse 6/12 men flyttade det på 300-talet till 24/12 för att sammanfalla med "Den obesegrade solens födelsedag" som firades till Mithras ära.

av **Sigfuss** » 6 december 2004, 10:11

Advent kommer från latinets "adventus" vilket betyder ankomst, det är alltså en "inräkning" till jesus födelse som avses, man räknar ner veckorna till juldagen.
Så det är i allra högsta grad en kristen företeelse.

av **eskimonika** » 6 december 2004, 21:00

Jovisst, det har glidit lite OT här - det jag försökte svara på var varför kyrkoåret börjar första advent och inte på juldagen. Jag tror att det är för att advent räknas som en del av den kristna julen.

av **Raymund** » 6 december 2004, 21:17

Annars så finns det en förklaring till advent i senaste numret av Nemi, den inbegriper dock onda ekorrar och tomtar...

/R (lite offtopic kanske...)

av **Sara Lundström** » 6 december 2004, 23:09

Jag tyckte Nemis förklaring var MYCKET bra, jag.

av **elin** » 7 december 2004, 10:39

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by fardäng
Vad gäller dagens datum för jul så skriver hon att ursprungligen firade de kristna Jesu födelse 6/12 men flyttade det på 300-talet till 24/12 för att sammanfalla med "Den obesegrade solens födelsedag" som firades till Mithras ära.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Aha! Det förklarar varför Marie bebådelsedag är den 25 mars! (då får man barn den 7 december om man har en menscykel på 28 dagar).

(för om man blir gravid den 1 april får man ett julaftonsbarn... - så undvik det! Att fira julafton på BB är inte kul...) [xx(]

av **Annika B** » 7 december 2004, 13:08

Jag har alltid utgått ifrån att Marie Bebådelsedag är den 25 mars för att det är nio kalendermånader före juldagen. Jag kan tänka mig att de kyrkans män som slog fast när helgerna skulle ligga inte hade bästa möjliga koll på menscykler och så...[:)]
Fardäng, är du säker på att det var 6/12 och inte 6/1 de tidiga kristna firade? I de ortodoxa kyrkorna firar man nämligen Jesus födelsedag den 6 januari. (Skillnaden beror enligt en ortodox präst här i Malmö på att de använder den julianska kalendern i stället för den gregorianska.)

av **fardäng** » 7 december 2004, 20:47

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Annika B

Fardäng, är du säker på att det var 6/12 och inte 6/1 de tidiga kristna firade? I de ortodoxa kyrkorna firar man nämligen Jesus födelsedag den 6 januari. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Nix, det är mycket riktigt 6/1, jag var lite slarvig när jag skrev där... [:I]

av **elin** » 7 december 2004, 22:07

På Wikipedia hittade jag detta:
"Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då hedarna var ute och vaktade får. Och det gjordes året om. Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" år 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern. Men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades som tidigare nämnts genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse, och därmed infaller juldagen med midvinter. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare p.g.a. ändringar i kalendern.

Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.
De ortodoxa kristna, t.ex. de i Armenien, firar Jesu födelse den 6 januari."

av **karin c** » 15 december 2004, 10:47

Jeg kan tilføje at man i Danmark har brugt grene pyntet med farvede bånd og symboler ved forskellige højtider. Skikken går så vidt jeg husker i hvert fald tilbage til senmiddelalderen - måske længere. Jeg kan ikke huske nogen forbindelse til julen og dermed juletræet. Det skulle være brugt i forbindelse med mange forskellige højtider, desværre kan jeg ikke huske hvilke. Kun at vi stadig følger skikken i vores fastelavnsris - og at de pyntede grene altid havde noget med frugtbarhed at gøre (men hvilke ældre skikke har ikke det?)

Ifølge folketroen må man ikke spinde (på spinderok - altså sent i historien) i julen og intet hjul må dreje, fordi det kan forhindre solen i at blive født påny! Men altså i julehelligdagene - ikke til solhverv.

I Danmark har vi samme skik at fejre en særlig dag aftenen før. Og fødselsdage fra morgenstunden.

I Danmark er der også mange forskellige eksempler på jule-brød og kager med solsymboler (ingen har rigtigt overlevet industrialiseringen), selvom vi ikke har Lucia-kager (når vi har, er det et endnu senere lån fra jer)

Mit bud på symboler til en hedensk jul er solsymbolerne og overflod i både mad, lys og varme.

Godt år og fred (En af de gamle - vikingetidige - jule/nytårsskåle)

Karin C

av **my_mmy** » 15 december 2004, 10:55

det dar med att fira aftonen har med gammalt skick att gora: dagen borjar vid solnedgangen. Vad jag vet ar det gemensamt med bade judar och muslimer. Sa juldagen borjar vid solnedgang julafton, och slutar vid solnedgangen pa juldagen. Jag antar att vi hade svart att halla oss, bara, och har skjutit firandet framat tills vi borjar pa julaftons morgon.
Mina katolska vanner firar jul med 'fastemiddag' foljd av midnattsmassa pa julafton, gar sedan hem och har juldags frukost med mycket mat. Sa pa satt och vis borjar deras jul ocksa julafton.

nu har ju vi en ganska udda jul; har spenderat mycket tid pa sistone med att forsoka forklara vad och varfor; det dar med lussekatter var extra svart tills jag visade bilder pa en svensk vinter eftermiddag... vi har ju midsommar nu!

/maggie

Hednisk jul

Vilka är online