av edgepal » 4 maj 2008, 22:59
Samer och Finnar har aldrig blandat sig med varandra under historiens gång. Samerna är ju ett folk som är unikt i många avseenden och som dessutom har bevarat sin särart. De DNA undersökningar som gjorts på Samer visar att Samerna är en mycket unik folkgrupp och den är mycket gammal, kanske är Samerna det äldsta, eller i alla fall ett av de äldsta, folkslagen på vår jord. Det lite märkliga är att Samernas närmsta släktingar, enligt DNA, är Baskerna i Spanien.
En forskare (Astrid Cleve) som arbetade med blodanalyser säger att Samerna aldrig har vandrat igenom ett annat folkslag. Samerna har en unik detalj i sitt blod 7% Q-allel) som är mycket gammalt. När en Same får barn med en icke Same så ärver inte barnet denna detalj, barnet får 3% Q-allel som alla andra folkslag – och som alltså är dominant.
Detta innebär att Samerna alltid har hållit sig för sig själva och när nyare folk har vandrat in har Samerna dragit sig undan. Någon sammanblandning av olika folk osv tror jag därmed inte på. Samtidens folk var uppdaterade om vilka folk som var deras grannar.
Sedan finns det 2 olika Samiska folk, sydsamer och nordsamer. Sydsamer verkar vara den äldsta grenen. Det som vi kallar skogssamer är mestadels sydsamer. Att de bor i skogen och inte på fjället är bara ett val av var man vill driva sin näring. Skogssamerna har betecknats som ”blandras” men är i princip inte mer blandad än andra Samer – men, Skogssamerna hade tätare kontakter med andra folkslag än var ”fjällsamerna” hade under många sekel, så en viss blandning skedde, men den var inte speciellt omfattande. Nästan alltid innebar en sådan blandning att Samekvinnan lämnade sin kultur helt och sögs upp i den andra kulturen. Det hände aldrig att en man från en annan kultur levde och verkade inom t.ex renskötseln.
Samiska räknas till de Finsk-Ugriska språken – men numera finns tvivel på vissa håll om att Samiskan verkligen skall räknas dit, i första hand Sydsamiskan. På samma sätt har man tidigare förklarat att Samerna invandrat från Asien någon gång i forntiden men genom DNA forskningen vet vi numera att så är inte fallet. Samerna kommer ursprungligen inte från Asien. De är inte släkt med Inuiterna eller Nord Amerikas indianer.
Detta ställer naturligtvis till med en del problem när det gäller utvandringarna från Afrika i vår forntid. Neandertalarna utvandrade för ca 200 000 år sedan, vi för ca 60 000 år sedan. När tusan stack Samerna från Afrika?
Samerna och Baskerna bär samma DNA. Det bör innebära att samerna vandrat genom Europa upp mot Skandinavien och en del av folket stannade i nuvarande Baskien. Troligen, enligt min uppfattning, skedde denna invandring före Neandertalarnas invandring i Europa. Jag vet att det saknas stöd för min uppfattning i nuvarande forskning men det är den bild som vuxit fram hos mig.
(Det kan naturligtvis även vara så att Samer som vandrat söderut - så småningom blev Basker…)?
Kontakt fanns i alperna mellan Neandertalarna och Baskerna – men Neandertalarna bosatte sig inte i själva Baskien. Baskien var liksom upptaget och tydligen ganska hårt försvarat – de hade ju havet i ryggen så de var troligen tvingade att försvara sig med våld.
Vår folkgrupp trängde undan Neandertalarna - men kom aldrig riktigt till Baskien heller förrän under senare tid. Vi trängde undan Samerna från sydliga Skandinavien och Samerna drog sig norrut till områden som för oss var ointressanta – men som under senare århundraden blev allt mer intressanta och det ”undanträngandet” pågår än idag.
Under senaste istiden var inte Lofoten nedisad och i detta område ”övervintrade” Samerna samt levde ungefär samma liv som forntida Inuiter. Ser vi på vad Samerna betalade i skatt till Ottar av Hologaland så var en del av skatten t.ex. skeppståg (rep) av valrosshud. Detta var alltså under tidig vikingatid. Delar av denna Samiska ”Inuit” kultur fanns då fortfarande kvar. Idag kallas de Samer som bebor Norges kust för Sjösamer.
Det finns Samiska lämningar i Göteborg - under de lager som tillhör vår tidigaste stenålder. Samerna (arktiska skifferkulturen) bodde alltså där innan vi kom dit. Varför och varifrån de kom är naturligtvis okänt. Trolig gissning är att de följt kusten söderut under eller strax efter inlandsisens avsmältning.
Samerna har alltså genom seklernas gång hållit sig för sig själva och därmed behållit sin särart samt fört vidare, utvecklat samt anpassat, sitt kulturella arv, sin DNA och behållit sina 7% Q-allel. De har också anpassat sitt sätt att överleva till vad som varit mest lämpligt under årtusendenas lopp.
Samerna försörjde sig på olika sätt, de var Skogssamer, Sjösamer och Fjällsamer, en del var renskötande Samer, andra var renjägare eller en kombination, under istiderna var de ”Inuit”-Samer. Idag ser vi renskötseln som det ”riktiga” och typiskt Samiska – men den typ av renskötseln som bedrivs idag är ganska så ung som företeelse. Ungefär lika ung som de Samer som blev bofasta jordbrukare. Samer har alltså försörjt sig på det sätt de funnit lämpligt i den miljö där de har levt.
Ser vi däremot på dem som skrivit historia, allt från Tacitus år 98 och nästa kontakt på 400 talet, därefter 600 talet fram till Ottar på 800 talet så är Ottars berättelse den mest trovärdiga samt även den mest detaljerade – men han var ju också ögonvittne och berättade själv om sina egna erfarenheter. De övriga berättar hörsägner i andra, tredje - eller ännu fler led.
Vi själva har ju skrivit en hel del om Samernas historia – men vi har ju också varit en hel del partiska i det vi skriver och anpassat det vi skriver till vad vi vill uppnå. Speciellt när det gäller äganderätten av Samisk ursprunglig mark. Sedan har ju ren romantik och okunskap gjort sin del av arbetet, liksom fördomar och annat.
Astrid Cleve skriver om fem hällristningar av Karlavagnen som finns bevarade i nord Norge. Konstellationen på stjärnorna är densamma på alla dessa fem hällristningar. Konstellationen av stjärnorna visar att hällristningarna är ca 240 000 år gamla. De bör alltså ha övervintrat under minst två istider. Det berättar alltså att ett folk levt här sedan minst denna tid och att Karlavagnen på något sätt varit betydelsefull för detta folk. Ser vi då på det övriga jag nämnt ovan, alltså att samerna aldrig vandrat igenom ett annat folk, DNA forskningens resultat om att Samerna är ett av de äldsta folkslagen på jorden – ja – då har vi mycket starka indicier på hur gammalt folkslag Samerna är – och även kanske lite om hur istiderna egentligen såg ut längs Norges norra och västra kust där Golfströmmen fortfarande rann förbi.
Samerna och vi har alltså i grunden samma ursprung – men Samerna är betydligt äldre än vad vi är som folkslag. Jag är av den uppfattningen att Samerna utvandrade från Afrika före Neandertalarna. Efter Neandertalarna utvandrade vi. Under den tid vi var kvar i Afrika förändrades vi till vad vi är idag genom att vi tillhörde en större population, levde i ett annat klimat, åt annan föda osv, medan Samerna, som var betydligt färre, behöll sin särart.
Angående de ca 50 invandrande Finnarna. Är det inte så att om vi tittar på det DNA som ärvs på kvinnosidan så härstammar alla människor från 7 kvinnor som levde i Afrika för mycket länge sedan?
Varför skulle då inte ett litet folk kunna växa utifrån ca 50 invandrande Finnar? Det hela är ju bara en fråga om när invandringen inträffade - och hur miljön var för själva överlevnaden.
Jag tror inte att DNA säger och bevisar allt, det är en ganska ny vetenskap – men jag tror att DNA i framtiden kommer att ge oss en helt ny historiebeskrivning av folkvandringar genom tiderna. Både förklaring på hur hela jorden befolkades och om hur vår egen folkvandringstid såg ut – och förhoppningsvis också var Samerna kom ifrån. Just nu tror och gissar vi – men vi har kommit en bit på väg. Vi har ju kunnat konstatera att samerna inte härstammar från Asien, att deras närmsta släktingar är Baskerna och att de är ett av jordens äldsta folkslag, kanske till och med det äldsta.
Allt bara på några år – jag ser fram mot ytterligare forskningsresultat.
Thomas