<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
1: Vad är denna "mjödjäst" du talar om? Vem har tagit fram den och hur? Vad är det som ligger till grund för en speciell mjödjäst?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Hur de har tagit fram den är jag alldeles för lite molekylärbiolog för att svara på men det handlar helt enkelt om en rening och förädling för att få fram en jäst som har de egenskaper man är intresserad av, i fallet med jästen för söt mjöd skulle jag gissa att stammen har en ganska låg attenuering och för den torra en ganska hög dito.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
2: Varför har du bestämt dig för att använda alejäst? Varför "behandlar" du mjödet som öl (ale) och inte vin? En kamrat som är väldigt kunnig inom vinområdet (inte egenproduktion utan industriell produktion) föreslog att mjödet skulle behandlas som vitvin och jäsas under låg temperatur (runt 10 grader) under lång tid (ca 6 - 10 månader). Detta för att bevara så mycket fruktighet som möjligt, vilket är ett av målen med att använda den metoden för vitvinsproduktion.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Mjöd är inte vin, även om det är mer likt vin än öl.
En stor del av honungsaromen kommer trots låg jästakt försvinna upp genom vattenlåset, men jag tar den förlusten med en klackspark. Särskilt om jag vill ha en lite sötare mjöd (vilket jag å andra sidan sällan vill) så kan man jäsa en torr mjöd, ha i jässtopp, eftersöta med honung och få lite mer honungsarom/smak i mjödet.
Jag gillar dock den fruktighet som t.ex. BC Irish Ale ger. Gör jag en melomel eller metheglin kvittar det eftersom estrar och annat från honung och jäsprocessen IMO ska spela andrafiol i dessa mjödtyper och låta smaksättningen komma fram.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
3: Var kan jag lära mig mer om olika typer av jäststammar?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
[url="http://www.wyeastlab.com/"]Wyeast[/url] har en bra sida. Tillverkaren bakom saf-jästen heter [url="http://www.dclyeast.co.uk/"]DCL Yeast[/url].
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
4: Vi mäter alkoholhalten med en "vinprovare" och är ganska osäkra på korektheten i de mätningar vi gör. Det verkade som om du räknade fram alkoholhalten med någon formel eller liknande? Kan det stämma? Finns det någon pålitlig metod att göra korrekta mätningar?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Mätinstruktioner ska finnas förpackat med Öchslemätaren.
Det finns lite olika formler, IIRC så anges (OG-FG)/7,5 i instruktionerna för Öchslemätarna, åtminstone den billiga standardmodellen. (OG-FG)/7,3 är en formel jag fick via en lista, den skulle enl. uppgift vara framtagen efter div. egna tester på lab. I Ekelin & Lundgrens bok "Ölbryggning..." används formeln (OG-FG)*0,132
Vilken formel du använder av dessa kvittar, de är mest till för att man ska hamna inom rätt postnummerområde. Om du letar på nätet kan du hitta formler som tar hänsyn till en räcka med variabler men de variablerna har ibland ganska liten påverkan gentemot ev. mätfel på OG och FG.
Alkoholen i sig ger ett mätfel på OG eftersom den har lägre densitet än vatten. Vill man testa och se hur mycket det egentligen skulle vara så kan man sjuda en väl upmätt skvätt mjöd en längre tid, låta den svalna till rumstemperatur, späda upp til ursprungsvolymen med destvatten, blanda noga och mäta OG, men det är extrem överkurs och i regel av mycket ringa betydelse.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
5: Vad är SG och hur skiljer det sig från OG (Ochsele)?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Eftersom det som mättes upp troligen inte var det slutliga värdet (FG, Final Gravity) eller startvärdet (OG, Original Gravity) så använd inom en del litteratur termen SG (Specific Gravity) för att just markera att det inte är frågan om OG eller FG.
Att jag inte tror att det rör sig om FG beror helt enkelt på att den torra mjöden troligen kommer sluta på -2 till -5 grader, gissningsvis, baserat på de torra mjöd jag själv gjort som haft högre OG. Likaså den söta borde kunna tugga på åtskilliga grader till, men det är återigen en gissning. Har du en jäst med låg attenuering och dessutom syresatt dåligt kan den mycket väl krokna tidigt.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Preses</i>
Ja, ja. Många frågor från okunnig men nyfiken. Om du inte kan/vill svara på alla frågor får du gärna peka på andra oskyldiga som vi kan trakassera med frågor.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
*pekar på Joakim*
Ha det...
/AngusStatistik: Postat av Angus Maciomhair — 22 mars 2004, 00:58
]]>