Som du säkert vet användes kavalleri flitigt i Sverige under senare tider, så behovet fanns tydligen.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Så långa skotthåll fanns nog bara på nån enstaka plats i landet. Öppna ytor för en anfall med en hel drös av beridna skyttar, fanns nog ännu färre av. Och fanns behovet? Nä, här kom man nog smygandes på marken och högg ihjäl grannfrun med yxa.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Om kuperad terräng gjorde det opraktiskt att använda fjärrvapen med lång räckvidd, varför införde man då senare artilleri och räfflade gevär här i landet?
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Min hembyggda enebåge skjuter bortåt 200 meter.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jepp, säkert. Och min hembyggda light-saber hugger igenom diamant... [;)]
/Mikael
Statistik: Postat av Djingis Khan — 16 september 2005, 10:38
]]>
]]>
Stämer bra att turkiska ryttarbågar eller riktigare, korta komposit recurves kunde enligt uppgift skjuta sådana distanser.
Flightpilar till dem turkiska längdskyttetävlingarna är kortast möjligt o superlätta. Dem sköts ofta med en glidbana av ben eller horn fäst på båghanden. För att kunna hålla pilens längd kortare än draglängden. Högt specialiserat skytte precis som F1 racing ungefär.
Alltid undrat hur dem pilarna byggts för att ha en spine som klarar av den "explosiva" releasen som blir med en så kraftig recurve.
Statistik: Postat av Sternschild — 15 september 2005, 11:29
]]>
Jag skjuter ca 200 m med min magyarbåge av Csába Grózer, om jag använder en pil av ungefär samma tyngd som en stridspil
Statistik: Postat av Djingis Khan — 15 september 2005, 11:18
]]>
Lite om hur en båge byggs.
Statistik: Postat av Redhorse — 14 september 2005, 12:01
]]>
Kom ner på lokalen måndag eller hör av dig. Gäller även andra historiskt/bågskytte intresserade i Umeå med omnejd
Statistik: Postat av Sternschild — 14 september 2005, 01:48
]]>
]]>
Statistik: Postat av Sternschild — 13 september 2005, 10:43
]]>
]]>
Sterchild, jag skulle säga att skillnaden i anslagsenergi kommer från hennes kortare draglängd. Nu har jag det inte i huvudet men jag skulle gissa att 25" draglängd ger 30% lägre anslagsenergi jämfört med en båge med 29" eller vad är det du drar? Även om de är mätta till samma dragstyrka vid era respektive draglängder. Nu är dock inte det fallet misstänker jag, utan jag antar att båda era bågar är mätta vid 28". Ponera att du drar 29" (Misstänker att det är där någonstans du ligger) då är din båge säg 3# tyngre än du räknat med. På samma sätt kanske hon drar 25#, då är hennes båge 9# lättare än hon räknat med. Själv skjuter jag ju en 47# båge som bara blir 44 för mig eftersom mina armar inte tillåter längre drag.
Statistik: Postat av Fundin — 13 september 2005, 08:42
]]>
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Intressant! Det skall tydligen fungera rätt bra med slidhorn i brist på buffel, men man måste klippa och räta hornet.
Älg/Lönn/Kossa i lemmarna sett från ryggen kanske? Älg/gransiyahs! Det är så man får ståpäls.Statistik: Postat av Rizzo — 8 september 2005, 11:42
]]>
"huruvida aristokratin är dåliga representanter för samhället i stort får stå öppet men det faktum att de begravts i skelettgravar möjliggör analys och studium på en helt annan nivå än vad som är möjligt med brandgravar - varken mer eller mindre"
Hur blir man aristokrat i ett enkelt samhälle? En förmåga att göra något som gör att man upphöjs av omgivningen? Ärver? Tar med tvångsmedel, den tiden värsta psykopater? Vinna 100 miljoner på Jackpott kan vi glömma.
Så om de funna gravarna då skulle vara från ett Vikinga Djursholm, de funna föremålen skulle kunna vara de enda existerande av den typen då. Inget representativt för tiden.
Ett krigar folk borde i egen intrese vilja utveckla sina vapen. Om man stöter på ett båge som är överlägsen sin egen så borde man lägga beslag på den. Kopiera den. Men man kanske inte har samma råvaror. Inte förståelsen för det tekniska i den. Saknar filosofin bakom den. Vem vet vad.
Ibland är förklaringar enkla, vissa kan låta bli saker bara för att man inte har gjort så.
Ibland så har man ett föremål som fungerar, så varför leta efter annat. Bågen som sådan finns runt om på jorden.
Rester av avlägsna båger tyder på utbyte i någon form. Och då är Björkö ett exempel.
Däremot så är hästen fortfarande av intrese. Om samhället normalt var bofast och bedrev bruk. Vilken typ av häst var mest lämplig?
En ball Ferrari, en 4w-traktor?
Populationen, hur många hade häst då? Kanske gick lika bra med trälar, funkar än idag
oxar? Kastrerade man på den tiden? Var inte bebyggelsen inhägnad och marken öppen för djuren? Vad händer om min och grannens hingst vill beta på samma fläck eller betäcka samma sto?Och då är ämnet helt lämnat och jag har ingen lust att börja lajva viking.
Ska fortsätta med bågar av lokalt material och se vad de kan bli med inslag av ideer från asien.
Statistik: Postat av Redhorse — 8 september 2005, 06:33
]]>
Vill du däremot lära dig en smula om vikingatida hästmannaskap så är du tvungen att släppa in fler aspekter - bara en så enkel sak att träns och sadlar av vikingatida typ i stort sett bara föreligger som fragment sätter käppar i hjulet. För att rekonstruera dessa behöver du se på andra typer av sadlar och träns från andra tider och kulturer. Du får interpolera, länka samman, din egen kunskap med andras. När du sedan sitter upp så är du inte längre förutsättningslös.
Nu använder jag begreppet i en allmän bemärkelse. Min egen utgångspunkt är att förutsättningslöshet sällan eller aldrig går att frammana - hur man än vänder och vrider på det hela så har man alltid med sig en bild av hästar och ridning som är modern, grundlagd från barndomen och framåt - det är en av de källkritiska hörnstenarna vid tolkningsarbete. jag skall inte dyka djupare in i vetenskapsteori, men ämnet är intressant. Om du vill kalla det snobbism så står det dig fritt men vetenskapligt arbete utförs inte desto mindre utifrån vissa regler. Att likt Guillou ursprungligt skriva saker utan att ha annat än en god historia om korstågstid i ett annorlunda perspektiv inramad av medeltidsaktighet som mål, för att sedan gå vidare med denna historia och försöka belägga den som sanning är intressant ur ett rent etnologiskt och psykologiskt perspektiv men i tävlan med ett vetenskapligt synsätt framstår det mer som apart, en förunderlig återvändsgränd baserad på "Ex Oriente Lux"-tänkande. I redaktör Guillous fall finns även klart uttalade propagandatendenser. Detta har vi dock stött och blött till leda annorstädes här på HV, att ägna det mer tid här är bara att slösa på 1:or och 0:or.
Jag tror även att vi kommit till vägs ände i vår lilla meningsskiljaktighet i denna tråd - vi har helt olika synsätt rent vetenskapsteoretiskt och filosofiskt. Om sådant kan vi diskutera både länge och väl utan att komma någonvart och det bidrar varken till att komma närmare synen på krigföring bland hästburna aristokrater i Svealand eller till att besvara Fundins ursprungliga fråga.
<b>Fundin</b>: Om Rausing skrivit om detta med det förmodade bågfyndet någonstans så borde det vara i "<b>The Bow</b>" eller i något verk som refereras i den - att kika i den kan vara en god startpunkt för vidare funderingar
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 7 september 2005, 22:05
]]>
Men människans värderingar har ändrats fram och åter.
Den som förutsättningslöst kliver upp på hästen utan att ha någon referens till dagens ridning gör på ett annat sätt än det vanliga.
Detta är min specialite, jag har forskat i detta de senaste 15 åren.
Den där överlägsna attityden som många sk forskare får, har, gör mycket att självklara saker försvinner för att de är just självklara. I vissa fall är faktiskt JG att föredra.
Snobbism i alla former är snobbism.
Antar att jag blir avstängd nu [}:)]
Statistik: Postat av Redhorse — 7 september 2005, 21:02
]]>
Vidare, Bäste Redhorse - Jag har ingen aning om din bakgrund men jag antar att du sysslat med hästar och ridning - men låt som sagt inte dina moderna förförståelser och ev fördommar dra iväg med dig dit de inte hör hemma. Du gör en hel del tämligen otrevliga antydningar ovan som att en forskare inte kan ha de nödvändiga förutsättningarna att tolka praktiska hantverk och företeelser - ta för all del och stoppa undan den attityden. Jag skall påpeka att jag inte känner Sundkvist men jag vet att hon har årtionden av hästerfarenhet bakom sig. Det samma gäller för många andra inom arkeologin - de är mycket insatta i de problem och företeelser de satt sig att tolka - tro inte annat. Naturligtvis finns flagranta klåpare som framlagt halsbrytande vansinnigheter genom åren - men se dem som en utmaning, inte norm.
Att låta en mongol tolka material från Norden låter ganska märkligt - utöver grundläggande hästkunskap lär han veta lika lite om hur aristokrater i Svealand tyckte och tänkte om hästhållning och strid till häst som du, jag eller för all del Riddar Jan. Det vi alla får använda där är arkeologiskt källmaterial och tolkningar av det.
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 7 september 2005, 20:16
]]>