]]>
Mejla mig så ska du få ett bra telefonnummer till en man som kanske kan sälja saltade, råa älghudar till dig.
Statistik: Postat av bowyer tom — 3 mars 2006, 09:23
]]>
Statistik: Postat av grylen — 2 mars 2006, 23:20
]]>
]]>
Men björk är trevligt att jobba i.... skinn blir svårare dock.
Statistik: Postat av Matti — 2 mars 2006, 14:26
]]>
Mycket man lär sig efterhand när det är försent.. Kalk är väl det man brukar avhåra med?
Jag har gjort mycket fel inom ämnet hudar innan jag kom någotlunda rätt. Ett misstag var när jag blev utskälld av ASG (inte asgarv kan jag säga). Det kom en pall med saltade älghudar. Det rann blod och stank av många kilo kött som satt kvar på de saltade hudarna direkt från slakten. Men man lär sig som sagt av misstagen. Hittar ännu älghår i garaget
Statistik: Postat av grylen — 28 februari 2006, 16:22
]]>
]]>
Måla och njut av din skapelse! Jag målade min med äggtempera, funkar kanon.
Statistik: Postat av grylen — 27 februari 2006, 00:57
]]>
]]>
Statistik: Postat av Micke D — 23 februari 2006, 14:18
]]>
Vad jag minns var den ganska liten.
Jag dök på detta vrak för 15 år sedan men har aldrig sett någon riktig ordentligt skrivet. Men jag är ju inte medeltidare på riktigt.
/J
Statistik: Postat av Snape — 23 februari 2006, 12:16
]]>
Vidare från samma verk och samme författare från s.58: "Skölden.Längs Gokstadskeppets reling hängde en lång rad flata, runda sköldar, 94 cm i diameter, växelvis gul- och svart färgade, sammansatta av smala bräder av gran lagda kant i kant och hophållna på baksidan av en tvärslå, vars mittersta del bildade handtaget, över vilken sköldbucklan av järn välvde sig. Detta fynd ger oss det enda exemplet på bevarade sköldar från vikingatiden, lätta, utan de järnbeslag på handtaget och järnskenor på framsidan som kännetecknar folkvandringstidens; endast en smal järnskoning har löpt kring randen."
Vidare kan sägas att den tunna vikingatida skölden inte var avsedd att ta emot den fulla smällen från angriparens vapen. Skölden var ett defensivt vapen med vilket man parerade och förde undan motståndarens vapen, snarare än att blockera det stumt. Det finns omtalat på otaliga ställen hurusom krigarna i väldigt tidiga år fick lära sig att "svänga sköld".
Statistik: Postat av bowyer tom — 23 februari 2006, 10:19
]]>
Furusplint får min röst. klyvs som en dröm, inge kvist, billigt, lättillgängligt. Eftersom ingen levande kan skilja furusplint från gran så är det också ok, men du kan leta på sveriges alla brädgårdar innan du hittar 90cm utan kvist.
Statistik: Postat av Rizzo — 22 februari 2006, 12:01
]]>
Eller varför inte centrum för trävetenskap vid SLU?
http://www.trv.slu.se/
Om du inte orkar sätta dig in i alla olika egenskaper hos träslagen, så bör våra vikingar ha föredragit lind av följande orsaker:
1 - Enkelt att slöjda i
2 - God motståndskraft mog hugg (samma egenskaper som gör att det är lätt att skära i med kniv gör att träet inte spricker på samma sätt som t.ex. furu när det träffas av ett svärd)
3 - Förhållandevis lätt
4 - Tämligen vanligt träslag fram till strax efter milennieskiftet
Furu funkar säkert också, men de långa och raka fibrerna gör att det spricker lätt. Du kan göra en enkel jämförelse: vad är lättas att klyva när man hugger ved - torr furu eller torr björk (som har egenskaper som liknar lindens)?!
Statistik: Postat av Micke aka Bengan — 22 februari 2006, 10:40
]]>
Statistik: Postat av Ulfr — 21 februari 2006, 15:52
]]>