Jag tänkte samla ihop till en full rustning och har *Günther von Schwarzburg* som inspirationsförlaga.
Nu tänkte jag fråga om någon här har kunskap om när man slutade använda en hel ringbrynja under plåtrustningen, i detta fall en Plata. Har sett senare rustningar där bara de "utsatta" delarna hade ringbrynja och var då fäst på en gambeson, på t ex underarmar och armhålor, baksidan på benen och som en liten kjol längst ner vid midjan.
Kan man ha slutat bära en hel ringbrynja under plåtrustningen på mitten av 1300-talet?
Tack på förhand!
Statistik: Postat av Budan — 13 augusti 2015, 14:01
]]>
Hullene på lamellen er bittesmå, typ 2mm diameter, og jeg vil ikke at tråden skal ryke ved at lamellen skjærer dem over. Er det noe annet som kan brukes? Metallringer?
Statistik: Postat av Marcus I — 11 maj 2015, 14:16
]]>
Försökt knåpa ihop en någotsånär hysteriskt korrekt 1300-talsfrack modell polsk lågadel...
Statistik: Postat av Seweryn Kruczeskrzydło — 17 april 2014, 14:59
]]>
]]>
]]>
Sen påverkar mönstret man qviltar i så så sätt att paralella sömmar gör plagget styvt i ena ledden och böjbart i andra, medan romberna ger två ledder plagget kan röra sig i. På gott och ont.
Statistik: Postat av Lillith — 28 november 2013, 07:37
]]>
Jag brukar titta på snittyrorna i första hand, dra i/känna på lädret i andra hand och köra vattentestet i tredje hand.
Det kan vara bra att veta att även kromkarvat läder kan bli styvt av vatten, men det blir det på ett lite annat sätt än det vegetabilgarvade. Kromgarvat suger oftast åt sig vattnet långsammare än det vegetabilgarvade också.
Just i mitt fall så kan jag bedöma det lite efter skicket på mina händer när jag hantert skinnet också eftersom jag är kromallergiker, så av förklarliga skäl undviker jag kromgarvat i vilket fall som helst.
Statistik: Postat av Lillith — 27 november 2013, 03:43
]]>
Om du kommer köra med brynja över gamben och under platan kommer gamben bli fullständigt genomskitig av den och risken att platan rostar 'sönder' är nog ganska liten. Då ska du nog oroa dig mer för nitar som kryper ur.
Statistik: Postat av Olov — 26 november 2013, 22:13
]]>
Men framförallt är det på slitningen man ser skillnaden. Som jag skrev ovan så beter sig inte kromgarvat läder som vegetabilgarvat. Slitningarna ser annorlunda ut, ofta mer krackelerat och med sprickor. Har man otur kan en kromgarvad plata eller sko efter ett tags användning vara helt grå där lädret slitits. (Tänk hur moderna, svarta kängor brukar se ut framförallt på tån!) Kromgarvat får inte samma färgskiftningar som vetegabilgarvat skinn (även infärgat) och ytan ser oftast onaturligt blank ut.
Det mesta jag radat upp är ju egentligen kvalitetsmässiga fördelar för kromgarvning, ett tvättbart, jämnt infärgat, blankt skinn som inte får märken och tappar formen vid väta. Men också det som gör att man lätt ser skillnaden.
Jag hoppas det finns någon annan som kan fylla här, jag kommer t.ex. inte ihåg vilken färg det var lågan skulle ha när man bränntestar. Dessutom äter jag just nu alldeles för starka värktabletter för att man inte skall ta allt jag svamlar om med en stor nypa salt!
Statistik: Postat av Martina — 26 november 2013, 19:00
]]>
]]>
Här har jag skrivit en del om att färga läder svart: http://bomaerkt.blogg.se/2013/may/farga ... art-2.html
/Martina
Statistik: Postat av Martina — 21 november 2013, 22:59
]]>
Jag har kommit över en del läder, mestadels svart, i varierande storlekar. Nu funderar jag på hur historiskt korrekt/passande det skulle vara med ett svart visbyharnesk. Dessutom får jag skarva lädret, men det borde inte vara några problem att göra den i 2-3 bitar, det är väl så rekonstruktionen här på dräktsidan är gjord om inte annat.
Vad tror ni? Kan jag med gott samvete göra mig ett skarvat, svart visbyharnesk, eller bör jag leta upp en mer naturfärgad hud, och låta det svarta lädret bli lajvrustning istället?
Gällande ytbehandling, behövs det? Kommer plåtarna rosta mycket om jag inte behandlar dem på något sätt, eller bör jag linoljebränna dem, eller kan jag fuska å spraya på ett lager klarlack? Har inte bestämt mig för om jag ska klä insidan med tyg eller inte. Kommer ha en gambeson, och antagligen en brynja under harnesket.
Statistik: Postat av Thordrac — 19 november 2013, 15:32
]]>
Det är så klart jag vill ha gambesonen så historiskt korrekt som möjligt. Men ju mer man lär sig, ju mer inser man vad lite man kan. Vad jag än väljer kommer det säkert bli toligt på någon punkt, men ambitionen är ju att dra lärdom av historian. Det är dumt att uppfinna hjulet igen.
Tanken är att gambesonen ska klara minst re-enactmentstrid. Dock inte nödvändigtvis fullkontakt.
Jag blev lite otålig att vänta på svar så jag bestämde mig att trots allt gå vidare med knapphål - även om det skapade en del extrajobb. Snörhål har jag gjort på en annan gambeson jag gjort, men den här modellen ville jag ha lite mer "högre ståndsmässig".
Den modell som jag använt som förlaga är den här:
För den riktigt inbitne historieåterskaparen är det kopior som gäller. Det respekterar jag, jag har själv varit där.
Men den här gången har jag frångått modellen avseende färg, material och tjocklek. Snittet och teknik är dock den samma. Men även på medeltiden måste man ha tillåtit sig att variera tänker jag.
Men det var ju inte det frågan gällde utan den specifika frågan om hur man stänger gambesonen... Tack för er hjälp!
Statistik: Postat av Katt — 18 oktober 2013, 08:45
]]>
Vad det gäller stängning så har jag gjort en snodd av hårt spunnen lintråd av tjocklek 16/3 och vax som jag svängde ihop med en tvåtandad påtgaffel. Jag har inte haft några problem med töjning av den. Om det glipar i öppningen kan en lösning vara att sy in en vadderad "flärp" på insidan som är bred nog att täcka glipan.
Det verkar finnas belägg för spännen på tygrustningar under 1400-talet. Det finns en bild på Historiska som jag tolkar som det och dessutom sitter dom på ryggen.
Statistik: Postat av Olov — 17 oktober 2013, 21:49
]]>
Innan vi fått veta lite mer kan vi bara gissa, egentligen.
Tidiga gambesoner verkar inte haft någon knäppning alls utan mest vart en vanlig vadderad kjortel, men TS säger "tjocka modellen" så ska man gissa en lite senare, formsydd modell, då kanske? I så fall är knappar antagligen ett bra alternativ. Nålremmar lär ju också funka, men kräver snörhål.
Om problemet är att snöret töjer sig med den nuvarande varianten kanke det är en annan typ av snöre som ska till?
Statistik: Postat av Lillith — 17 oktober 2013, 15:55
]]>