De kopparlegeringsfjäll romarna drällde efter sig ligger på mellan 0.25-0.5 mm i tjocklek vanligvis. 1mm max. Vikt var tydligen något man sparade så mycket man kunde på. Romarna hade ju bevisligen stopping under sina pansar, så man kanske kan anta att iden är att helheten skall ge bra skydd, inte bara fjällen.
Som sagt är fjällen ofta lite välvda för att få mer hållfasthet, och det rök sannolikt fjäll under striden som man ersatte efteråt. Idén var ju att du skulle kunna förflytta dig och arbeta en längre tid i rustningen, så den fick inte bli för tung, då motverkade den sitt syfte.
Som Nelle sa en gång så är idén med en rustning inte att den skall skydda dig mot alla träffar. Den skall kunna ta halvträffar och halvmissar, det är ditt jobb att röja undan de bra attackerna.
Jämför med skyddsvästarna för något årtionde sedan, ja, det gäller väl delvis nu också.
Antingen hade du en väst som var skottsäker, MEN som du snabbt blev trött av att bära och som gjorde dig tung och ganska klumpig, eller så satsade man på en väst som skyddade främst mot splitter och rickoshetter och sånt, men som inte vägde så mycket att soldaten tyngdes ned under den.
För en tornering eller duell, då läget var klart från början och man visste exakt vad som skulle ske, så var ju också rustningarna kraftigare, trots bluntade vapen etc än på slagfältet.
Säga vad man vill, men våra evenemang är mer som turneringar och vi är fokuserade på säkerheten så därför vill vi ha så tjock plåt vi kan bära och så lätta vapen som möjligt.
En soldat förr tänkte snarast att han ville ha lättast tänkbara utrustning för maximal uthållighet men med så högt skyddsvärde han kunde skapa utan att ge avkall på uthålligheten. Och hanterbara vapen.
Lamellerna och fjällen är ju också delvis rörliga och hela plagget tämligen flexibelt, så med vaddering under så kanske max 1 mm räcker gott och väl.Statistik: Postat av Matti — 15 oktober 2009, 12:23
]]>