]]>
Noen som har sett slike til salgs på sine reiser rundt i Europa? Originalen er tydeligvis på Bohusläns museum.
-Heidi
Statistik: Postat av Heidi — 1 november 2009, 15:12
]]>
Hva finnes av funn på komplette håndteiner?
Gode tips for å finne ut mer om dette mottas med takk! Jeg har nemlig planer om å lage en håndtein med tyngde i kleberstein til bruk på sommeres markeder [:)]
Heidi
Statistik: Postat av Heidi — 12 maj 2009, 10:57
]]>
ja, då kan man väl beställa en 28g tenntrissa med gott samvete. eller är det så att man egentligen borde ta och gjuta sig sin egen? bara för att?
/m -slarvig katalogläsare
Statistik: Postat av myra — 25 oktober 2006, 22:25
]]>
Gå in på "föremål" i [url="www.historiska.se/data"]SiS[/url]. Fyll i 5208 under "inventarienummer", sländtrissa under "sakord" och bly under "material" - då får du upp alla 5 - serien löper över SHM 5208:1951-1955.
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 25 oktober 2006, 21:33
]]>
har du möjligtvis registrerat några sådana med vikt & mått? jag har för mig att de jag såg härörde från birkagrävningar?
(jag hann liksom inte gå igenom alla träffar på jobbet, utan gjorde bara några stickprov här och där, så kanske gömde det sig något fynd med måttuppgifter).
/m
-som av nån anledning vill spendera upp sin lön på snygga sländor och spelsauull?!
Statistik: Postat av myra — 25 oktober 2006, 20:50
]]>
När det gäller vissa fyndgrupper så finns måtten mycket riktigt på katalogkort, t.ex. de över SHM 5208 (Stolpes Svarta jordenfynd - se [url="http://www.historiska.se/data/?foremal=107628"]här[/url] för ett exempel). När sådana inskannade katalogkort saknas så är det som sagt inte självklart huruvida måtten tas och anges. Just nu finns runt 500 sländtrissor i SiS och av dessa saknar många måttuppgifter - ännu så länge. SiS är ju under ständig utbyggnad så inget hindrar att den infon läggs till framöver.
Var det någon särskilld trissa som Frk Franzon hade i åtanke?
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 25 oktober 2006, 17:27
]]>
Det är väldigt olika från trissa till trissa - gör en föremålssökning i "[url="http://www.historiska.se/collections/mis/sok/sok.asp"]Sök i samlingarna[/url]" där du anger sakordet "sländtrissa" och material "keramik" så får du lite bilder att jämföra med.
/N B
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
hur gör man om man vill få veta hur mycket sländtrissorna väger?! det är ju som sagt var ganska väsentligt i sammanhanget...
finns det mer uppgifter i nån kortkatalog än vad man hunnit stoppa in i databasen?
/myra
Statistik: Postat av myra — 25 oktober 2006, 15:42
]]>
Statistik: Postat av Anette — 14 september 2006, 02:17
]]>
Annars kan man göra som jag en gång, gjuta i form.
Lycka till!
P.S. Täljsten är ett roligt material D.S.
Statistik: Postat av grylen — 13 september 2006, 22:49
]]>
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 13 september 2006, 20:31
]]>
]]>
Jeg vet om et sted i Gudbrandsdalen i norge der skraplageret til det lokale kleber- (tälj-)steinsbruddet ligger. Når man utvinner kleberstein er skrapprosenten närmere 90, så det er mye man kaster eller kverner opp til talkum (på 1600 og 1700-tallet skrapte man gjerne av overliggeren til spisen for å ha i baken på småungene så de ikke skulle få utslett).
Skraplageret er en plass så stor som en fotballbane der det ligger en haug som er kanskje 10-15 m. höy. Bare å forsyne seg.
Minuset er at det ligger i Otta, ca. 25 mil fra Oslo, dvs ikke särlig närme!
http://www.granit.no/
Halvor
Statistik: Postat av Halvor — 5 maj 2003, 16:11
]]>
Tack för tipsen, jag ska kolla genast upp dem.
/Mia
Statistik: Postat av Mia — 2 maj 2003, 17:21
]]>
Se om du kan få tag på en publikation som heter "Klebersteinsindustrien i vikingetiden" av Arne Skjølsvold. Den utkom 1961 och är mycket bra. Sedan finns det en norska som har skrivit en del om själva hantverket - främst utifrån verktygsfynd i stenbrotten. Hon heter Bodil Østerås
och har följande adress: [url="mailto:"]bodilos snabela stud punkt ntnu punkt no[/url].
Jag hade en del korespondans med henne för sissodär tre år sedan och då hade hon ännu inte publicerat sin artikel om verktygen, men du kan ju alltid ta och höra med henne om var den slutligen blev tryckt.
I övrigt så bör du arbeta med blöt sten - låt den ligga dränkt i vatten någon månad - och vara mycket observant på lagren då täljsten spjälkar sig efter dem. Inklusioner av kisel är ett annat problem som kan ge sprickor och svårigheter. En spettsig hacka, skedkniv och inte minst en rasp var de redskap som jag brukade mest frekvent.
-Dennis: Kika i gula sidorna. Firmor som säljer täljstensspisar/-kaminer har ibland "extrasten" som man kan köpa. Jag kan dock inte rekommendera Handöl - den sten jag fick tag på från dem var både svindyr och värdelös då den innehöll lika mycket kisel som steatit.
Vidare så skall du hålla ögnen öppna på div marknader och liknande - ibland dyker det upp täljsten i alla möjliga format. Norske-Georg hade med sig ett smärre stenbrott ut på marknader förr om åren, men jag vet inte om han gör så fortfarande. Bor du nära norske-gränsen så kan du ta och höra dig för om det finns täljstensbrott inom närhåll - skrotsten brukar vara gratis - men tung att släpa på...
/N B
Statistik: Postat av Ny Björn — 2 maj 2003, 16:19
]]>