Och personligen tyckte jag Stellan gjorde sitt jobb bra i King Arthur. Inte hans fel att saxarna framställs som proto-nassar och att hans rollfigur var tämligen absurd. I mångt och mycket var ju filmen absurd.
Dock, dock. På senare tid har jag hittat uppgifter som om inte gör filmen bättre så något mer begripligare.
Voadinii var mycket riktigt en piktisk stam norr om limes. Men jag betvivlar att romarna skulle vara så noga att skilja på pikt och pikt. Bågarna är rena nyset, men märkligt nog finns det visa indicier som pekar på att pikterna under folkvandringstiden faktist hade enklare armborst...
Och Pelagius, den brittiske kristne tänkaren som omnämns i filmen som Arthurs förebild var en historisk person, som liksom hans kristna föregångare talade mycket om individens frihet och fria val och om människors jämlikhet. Men vid den här tiden skedde en stor omvälvning som inte minst kyrkofadern Augustinus bidrog till. Han bröt med äldre traditioner som framhållit människans värde och möjligheter att skapa en bättre värld med att förneka att friheten hade någon verklig grund och att människan var så förtappad att hon måste ha en stark ledning, en kejsare som styrde åt henne.
Eftersom Augustinus tankar passade bra in med de styrande och eftersom han och hans nordafrikanska tänkare av samma skola kunde tillgripa statliga maktmedel mot de som hyste andra åsikter, kom han att vinna och Pelagius dömdes som kättare. Fast hade Paulus varit en generation tidigare så hade sannolikt han varit kättaren. Nu gjorde många framstående kristna motstånd och ordkriget pågick ett bra tag, men makten segrade till slut.
Så ur det perspektivet ter sig inte filmens Arthurs ideal så historiskt omöjliga som de synes.Statistik: Postat av Matti — 16 januari 2006, 22:20
]]>