]]>
Att samerna använt något sedan trettonhundratalet behöver alltså inte innebära att alla gjort det. Å andra sidan är det ju inte omöjligt heller!
/Martina
Statistik: Postat av Martina — 19 december 2003, 16:49
]]>
Statistik: Postat av börje — 19 december 2003, 16:07
]]>
]]>
jag läste i någon gammal avdankad handarbetstidning gällande strumpstickning på något märkligt isländskt vis att man doppade ned strumporna (som då vart stickade i ull) i mjölk som man sen ställde ut på trappen. sen skulle det tydligen hålla kyla och väta borta. ska kolla upp det hela litet mer nogrannt.
någon som har koll på det här med vad vikingarna hade innanför skorna på fötterna? var det nålbundna sockor elelr var det ngn sorts hosor där också?
Statistik: Postat av Caija — 11 december 2003, 14:25
]]>
På Museet på Nyköpingsslott fins det en sula som är väldigt intressant då den är uppvikt på kanterna som underdelen på en näbbsko, sådana sulor har används av inuiter för att hålla vatten ute från skorna. Jag har aldrig sett någonting liknande i det medeltida materialet bort sett från denna sula.
I folkdräkten från Ormsö (en Svenskö i Baltikum) så består damernas skor av läder ovaler (halvgarvad?) som det sedan tuggas upp veck i så att den följer foten, sedan slår man hål längst kanten så att det blir som en penningpung. En sådan sko skyddar bra mot väta och smuts.
Ludvig
Statistik: Postat av Arild Krake — 2 december 2003, 12:43
]]>
I princip alla skofynd är "bevarade" som skräp och hittade i städernas kulturlager. Det finns alltså inte skor som sparats för att de var finskor sen medeltiden, så tyvärr försvann den terin om varför de skofynd vi har är så nätta och fotformade.
Eva
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">Ok [:)]
Fast jag menar inte att det nödvändigt vis var "finskor". Men jag lyckas i vanlig ordning vara otydlig.
Vad jag menade/frågade är mer om det kan vara så att de som var i behov av rejälare skodon kanske återanvände materialet till nya plagg. Jag tänker mig inte en borgare som en person i behov av rejäla vinterstövlar? Dvs om skor hittade i städers kulturlager är nätta så kanske en bonde hade "rejälare" skor? och kanske hade en borgare större ekonomisk och praktisk möjlighet (och behov?) att ha mer "moderiktiga" "citypjuck"[;)] (*skämtsamt*)
Ungefär som att en stadsbo idag sällan ses i gummistövlar och att historiker i framtiden kommer tro att de flesta hade Nikeskor med gassula för att det är det mest frekventa fyndet och vanligast avbildat i reklammaterial? Kanske? (*skämtsamt igen!*)
Samt att en rejäl stövel ger ju mer material att återanvända än en sko. Kanske fanns "rejälare" skodon, men att materialet i dessa återanvändes så att det inte finns så många fynd?
*skratt* Lyckas nog vara lika otydlig denna gång är jag rädd?
<b><u>Men återigen, jag har inte en aning!</u></b>
Mvh
Björn
<b>EDIT;</b> Hur är det med bildmaterial? Fast gällande det tänker jag samma sak. En bonde avbildades nog inte särskillt ofta? Gjordes han trots allt det så är ett par nätta fötter estetiskt vackrare på en bild än ett par klumpiga "bigfoot"fötter?
Statistik: Postat av UrsusRex — 2 december 2003, 10:25
]]>
Lagren bestod av följande på kroppen: linne, linne, ylle, ylle, linnefodrad yllerock, mantel och hätta i ylle samt mössa i ylle med pälskant.
På händerna hade jag nålbundna vantar, på benen yllebyxor och benlindor av ylle.
På fötterna hade jag läderskor efter hedebyfynd, med ca 8 mm tjock sula. invändigt en yllesula samt nålbundna sockar.
Inget man jobbar i, men lätt att skala av lager om man blir för varm så man inte börjar svettas.
Statistik: Postat av olafR — 2 december 2003, 09:25
]]>
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 1 december 2003, 00:01
]]>
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Sternschild</i>
I riktigt kalla klimat utan risk för fukt o vatten fungerar filtade ullkängor bra ytterst. Jag har inga belägg för det men fotlappar skulle kunna vara ett behagligt innersta lager som även räddar skohöet lite längre.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jag har letat efter belägg för tovade skor men inte funnit några för Skandinavien/Västeuropa. Det verkar som om idealet är den nätta foten.
Någon som vet något annat?
/Martina
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">Jag börjar med att säga att jag inte har en aning!
Men att fynd/belägg för "nätta" skodon överrepresenerar kan kanske bero på att det är folk med pengar som har råd att kasta en sko på hyllan där den förvaras till våra dagar. Överdriver! Men ni förstår vad jag menar?
Att en arbetare eller fattig bonde nog hade rejälare på fötterna då han arbetade i skogen/fiskade osv. Samt att denne person också återanvände materialet i sina kläder så som tex bockstensmannens sulor var återanvänt material.(och fler delar av hans dräkt om jag inte missminner mig?)
Tovade/filtade skor är ypperliga och säljs än idag för dyra pengar till vinterjägare. Sälskinn, renskinn, älgskinn, björnskinn,fårskinn osv, bra skinn till stövlar, som stoppade med halm eller socka på socka håller fötterna varma.
Vore jag i behov av varma stövlar under medeltiden hade jag nog gjort mig ett par stölvlar och fodrat med fårskinn.
Å andra sidan! Våra moderna stövlar är ju inte särskillt varma i sig utan man förlitar sig på flerlagersprincipen och tar socka på socka?
Päls till kläder? Gråverk? [:p] Jo vem skulle inte vilja ha tag på tusen ekorrskin, men de är fridlysta [V]. Jag hade ett skinn förut som försvann i min hunds valpmage[:(!] OTROLIGT lent och fint.
Men man kan ju alltid köpa/skaffa mink/hermelin skinn. billigt och bra. Men vad jag frågar mig är om det är särskillt varmt?
Mer dekorativt och exklusivt/lent/fint.
Hedebystöveln - med rätt foder nog en alldeles duglig vinterstövel?!
/En som inte har en aning utan bara spånar. -Björn
Statistik: Postat av UrsusRex — 30 november 2003, 20:32
]]>
Eva
Statistik: Postat av Eva Andersson — 30 november 2003, 18:26
]]>
Jo, men stenkyrkorna byggdes väl inte förrän under 1300-1400-talen, vad jag förstått? Och Ångermanland är väl inget polärt område! Jag syftade på övre Norrland, d v s Norrbotten och Lappland. Detta område kolonialiserades ju inte av Sverige förrän under högmedeltiden.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Många av de ångermanländska kyrkorna är 11-1200tals byggen. 1250 var Ångermanland en fast kyrklig provins som prepositura under Uppsala ärkestift. Polärt eller inte så var Norrland inte tomt på folk med sydlig anknytning. Däremot hade man en ekonomisk bas tillräcklig för att byta trä mot stenkyrkor även i nordnorrländska träbyggarlanden under 1400tal.
Dåligt med literatur. Forskningen på den svenska medeltiden i norrland har inte varit speciellt uppmuntrad under ett antal år. Fastän det inte saknas spännande objekt. Klosterholmen i Bureå eller Kyrkhamnen i Umeå bla. eller alla de namn efter kusten som syftar på kloster o munkar tex i ditt Piteå. Handelsvägar m.m.m.
Detta har väldigt lite att göra med med kläder för kallt klimat, tyvär finns det inte material för en egen tråd fn.
Statistik: Postat av Sternschild — 30 november 2003, 17:19
]]>
]]>
]]>
]]>