Statistik: Postat av Per-Arne — 23 augusti 2013, 17:16
]]>
Vad vi vet idag är att vi endast har hittat en plats som någorlunda överensstämmer med de funktioner och uppgifter som angetts i de skriftliga källorna och som har ett arkeologiskt fyndmaterial som är tillräckligt omfattande och trovärdigt. Den platsen heter Björkö och ligger i Mälaren. Det innebör inte att Björkö behöver vara platsen för Ansgars Birka utan endast att det finns säkra belägg för att på Björkö funnits en stor och betydelsefull vikingatida handelsstad som levde fram till c:a 970 e.kr. En hel del talar ju också emot att det handlar om Ansgars Birka.
Köpingsvik tycker jag är väldigt intressant i sammanhanget. Vad man hittat där t.ex. grunden efter en domkyrka större än i Lund och oerhört högklassiga fynd, trots att man grävt så lite, talar onekligen för att vi här har ytterligare en stor och betydelsefull vikingatida stadsbildning, förmodligen betydligt större än Björkö. Vi får hoppas att Köpingsviksområdet kommer att grävas ut i framtiden. Det kommer säkert att kunna ge svar på många frågor.
Var Ansgars Birka låg kommer vi nog aldrig med säkerhet att få veta. Frågan är om det egentligen är så intressant. Mer intressant anser jag är att få veta mer om övriga stadsbildningar i landet.
Därför slutar jag med en from förhoppning om att medel i framtiden skall anslås för utgrävningar av de alternativa platserna, och framför allt för större utgrävningar av Köpingsvik och kanske i ännu högre grad det fantastiskt intressanta Uppåkra. Det kan ju inte vara Ansgars Birka men det är uppenbarligen en oerhört stor och högintressant stadsbildning som varit aktiv under förbluffande lång tid.
Statistik: Postat av miklagard — 28 februari 2006, 15:31
]]>
Skulle det vara så att platsen för Gamla Uppsala åter översvämmats under vikingatid.
En kommentar om platsnamn och årtal. Jag har sysslat en del med ortnamn och ett namn som spåras ända tillbaka till 1100-talet är ovanligt. Det finns extremt få platser vars namn finns dokumenterade före det. Vissa platser nämns på runstenar under 900 och 1000-talet, men de är få.
Så att platsen Gamla Uppsala bevisligen kallats Uppsala på 1100-talet är ett mycket starkt argument för att den hetat det tidigare.
Vad gäller runstenar så är de få som har platsnamn med lokal anknytning. Mig veterligt nämns Uppsala på en runsten i Västergötland och på en i Skåne. Låg Uppsala kanske i Skåne?
Det finns flera Ubsola platser, vilket talar för att det varit en kultplatsbenämning. Men de i Västergötland torde ha fallit ur bruk under senast 1000-talet, eftersom Västergötland blir kristenhetens fäste. Uppsala betyder i själva verket inte så mycket för vår historia. Det var i slutändan viktig för en hård kärna hedningar i det som senare kallades Uppland och utgjorde den sista organiserade bastionen mot kristendomen. Att man placerade en kyrka där var logisk, då detta var ett sätt att slutgiltigt erövra platsen från de gamla gudarna.
Jag vill påpeka att jag inte är någon anhängare av Uppsalaskolan. Men jag ser ingen poäng i att slåss om platser. Det viktiga är att svearna förvisso var ett krigiskt folk eller folkförbund som gjorde anspråk på att ha ett överherravälde över grannfolken. Men detta var inget modern kungadöme. Det kom först i någon mån med Olav Skötkonung och hans maktbas fanns i Västergötland och Sigtuna utgjorde hans utpost i ett fortfarande ganska hedniskt område.
Svearna uppfann på Sveariket. Götarna tog så småningom över det och gjorde ett riktig kungadöme av det.
Statistik: Postat av Matti — 29 september 2005, 14:46
]]>
Tvärt om det första Östra Aros var Gamla Uppsala och namnet Uppsala var inte först på Gamla Uppsala. Det fanns i äldre tider mer än 100 Ubsola/Upsala inom nuvarande Sveriges gränser. Ett par av dessa i nuvarande Västra Götaland, några norr om Sala....
Om vi tittar på var tyngdpunkten i äldre tid låg i Mälarområdet så har det legat närmare Västerås - Aros, än vad det legat Gamla Uppsala.
I och för sig är det riktigt i <http://www.raa.se/arkeologi/anundshogen.asp>
att vi å ena sidan vet att högen haft sitt namn under medeltiden men att det ingalunda utifrån nu kända fakta går att knyta namnet till 'Uppsala'-kungen Anund. Bröt Anund finns dokumenterad utanför Sveriges gränser, och då från öar i Mälaren inte i relation till Uppsala varken Gamla eller Nya. Men frågan är ju inte minst hur säker dateringen är på högen. Så länge inte hela högen grävts ut, vilket det antyds i url:n, är det inte möjligt att veta om namnet getts på Ane som levde 200 år tidigare.
Det är dessutom intressant att följa vattenvägarna närmare Västerås norrut och göra en jämförande analys mellan bosättningar och fynd inom en 800 meters radie till vattendragen före år 1000 AD.... För långt att gå in på här men jag kan återkomma under en annan diskussionsrubrik.
Så till frågan om fjädring som Anette ställde. Den Ferro-Skandiska berggrunden är mycket gammal och relativt 'stabil'. Vi kan på sätt och vis se på fjädringsproblemet som om den skandinaviska halvön vore en enskild tektonisk platta men för varje 'uppstannande' i avsmältningen av den flera tusen meter tjocka inlandsisen så skedde det självfallet att påfrestningarna på de områden som redan låg över vattenytan i det smältande Yoldiahavet, Ancylussjön osv. självfallet var mindre om det var 'tunnt' istäcke än för de områden där vatten eller tjockare inlandsis fortfarande tyngde ner. Detta är orsaken till att du t.ex. inom en 400 meters radie kan ha upp till en skillnad på 2,5 meters landhöjningshastighet på så kort tid som 1000-1500 år. Vissa delar hade mindre nedåttryck än omkringliggande områden utöver de varierande påfrestningar detta medförde i alla riktningar och som ju resulterade i stora sprickbildningar på sina ställen, så är det även så att berggrunden inte är enhetlig över hela Skandinaviska halvön.
Detta medför t.ex. att ett och samma nedåttryck av inlandsisen inte alltid fått samma konsekvenser. Konsekvenserna i dåtid och fram till nutid beror både på när inlandsisen helt smält över ett område, om någon del av området redan då låg över vattenytan,
berggrunden under området, hur länge det avsmälta inlandsisens vatten befann sig på platsen. Om platsen blev fri från is innan eller efter det mest bekanta 'utsläppet' Sveafallet, även tidigare götafall har haft betydelse på mängden vatten öster om Sverige. Enkelt uttryckt: Om en yta var ovan vattennivån när inlandsisen smält, så är det troligt, men inte bevisat, att 'fjädringen' påbörjats innan isen smält - kanske har den medfört att inlandsisen 'kalvat' och smältningen påskyndats.
Om å andra sidan det tog en tid innan ett område kom ovan vattenytan efter att inlandsisen ovanför smält är det mindre troligt att 'fjädringen' i någon större utsträckning påbörjats innan isen smält.
Statistik: Postat av Inger E — 28 september 2005, 10:27
]]>
Få bort bjälken ur ditt eget öga innan du försöker ta bort flisan i din nästas.
Föresten vet jag att hela Skandinaviska halvön var bebodd, från norr till söder vid Ptolemaios tid. Eller har du glömt hela Norrland? Fast det förstås, vi är ju inte stolta göter så vi räknas väl inte i din värld.
Det fanns en fast jordbruksbygd etablerad hela vägen till Ångermanland för övrigt. Enligt de norska konungasagorna skall Det varit Trönder som gick över kölen och började bruka landet. Och gav sig på samerna vill jag tro. Svear skall ha bosatt sig längs kusten i det som kom att kallas Hälsingland. Hälsingland sträkte sig från Gästrikland upp i södra Västerbotten på den tiden.
Statistik: Postat av Matti — 28 september 2005, 10:18
]]>
1. När blev området kring Uppsala högar vattenfritt. Det måste ha varit det på 400 eller 500-talet senast eftersom man mig veterligt inte byggde under vatten.
2. Påstår du att platsen skulle översämmats efter detta, säg under vikingatid?
Statistik: Postat av Matti — 28 september 2005, 10:00
]]>
]]>
Eftersom jag tycker mig ha märkt att det inte spelar någon som helst roll vad jag skriver, att pågående forskning visar det ena eller andra, eller då frågorna aldrig besvaras med annat än - i bästa fall - motfrågor, är det ingen idé att fortsätta.
Statistik: Postat av Alkarp — 27 september 2005, 08:23
]]>
Till de som yttrat sig i beklämmande ordalag om Ptolomaios noggranna(!) uppgifter vill jag vänligen be att åtminstone noggrant läsa igenom Stevensons utgåva. Intressant uppgifterna om hur många grader i nordlig ledd som var bebott här i Goternas land under Ptolomaios tid....... gradtalen hamnar vid Gävle......
Det har framförts funderingar att jag, eller någon annan, använde sig av undermåligt kartunderlag..... falska påståenden. Jag har arbetat, eller som i fallet när jag höll i Studiefrämjandets Historiska Projekt Kaga, Vreta och Ledbergs socknar för några år sedan haft andra som arbetat, utifrån lantmäterikartor och konceptkartor samt även utifrån detaljkartor där varje enskild höjdskillnad på 0,5 meter samt varje enskild landhöjning i ett antal tusen punkter utifrån de mycket noggranna Geologiska undersökningar som gjordes under 1960-1980 talet i såväl Östergötland och Uppland, samt kontroll stationer norr och söder om Uppland.
Vad som är helt anmärkningsvärt i det erhållna slutresultat, för Upplands del endast sporadiskt rapporterat i min C-uppsats Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, är att det utöver fantasierna som Uppsalaskolan framfört om och kring Gamla Uppsala, så finns det bland alla dessa tusentals punkter en enda plats som om inte en brygga(!) hittats i en utdikad åker kunnat vålla samma konstiga funderingar. Den platsen ligger på Vikbolandet.
Vill återigen upprepa landhöjningen startade inte förrän inlandsisen i en punkt som undersöks helt smält. Landhöjningen är en retarderad rörelse som mycket enkelt går att beräkna utifrån kända fakta.
Någon så fantastisk drömsituation som Uppsalaskolans anhängare fortfarande tycks tro ha gällt Uppland har aldrig någonsin förekommit. Det är för övrigt helt omöjligt att räkna baklänges från dagens karta utan det som varje person som vill verka vederhäftig först måste göra är att ta reda på varje enskild kontrollpunkts högsta vattenläge, om det funnits något som aldrig varit under vattenytan. Gå igenom samtliga sedimentära rapporter som VIAK och Sveriges kommuner tog fram under 1960-1980 talen, gå igenom de geologiska grundkartorna för grunden under de sedimentära avlagringarna. Först därefter är det över huvudtaget möjligt att med hjälp av hydrologiska och geologiska data börja med att ta reda på när punkten i fråga först kom fri från Inlandsisen samt om den aldrig varit under vatten när exakt det högsta vattennivån skedde i punkten i fråga. OBSERVERA att det inte var samtidigt i alla punkter ens inom 1 mils radie oavsett hur många mätstationer/punkter där högsta vattennivån sedan Istiden går att kartlägga i terrängen.
För de som under denna debatt försökt framföra att Adam av Bremens eller tidigare Ubsola/Upsala är detsamma som Gamla Uppsala, har jag en frågan:
Hur kommer det sig att Ni inte framlagt ett enda bevis eller presenterat ett argument med underliggande testade premisser för Er sak?
Är det så enkelt att Ni tror att Ni inte behöver det? Varför krävs då Västgötaskolans folk på långt högre standard på bevis än Ni själva presenterar?
Statistik: Postat av Inger E — 26 september 2005, 23:40
]]>
Det är ju en viss skillnad. Här har du fått en del om den berömda bakfoten Inger.
Statistik: Postat av Admin — 18 september 2005, 15:57
]]>
]]>
Hur kan jag säga så? Landhöjningens effekter har flera av Uppsalaskolans förespråkare ännu inte begripit sig på. Men vad värre är, är att inte någon hittills framlagt vederhäftiga bevis på att Gamla Uppsala, förutvarande Östra Aros innan det flyttades till nuvarande Uppsala, ens skulle vara samma som Adam av Bremens Uppsala.
Som jag tidigare sagt så hade det varit svårare om debatten gällt 'riktiga' Aros - Västerås med eller utan Sala. Där finns det klara belägg och fyndbilden stämmer överens med de medeltida skriftliga källorna. Vilket är svårt att säga vad det gäller Gamla Uppsala....
Statistik: Postat av Inger E — 17 september 2005, 13:21
]]>
/Henrik
Statistik: Postat av Admin — 16 september 2005, 09:01
]]>
Statistik: Postat av Alkarp — 16 september 2005, 08:45
]]>
Vänligen starta då en ny tråd, och gärna i forumet "Diverse skvaller"!
/Henrik
Statistik: Postat av Admin — 16 september 2005, 08:32
]]>