- Jordägande (som mycket riktigt var ärftligt). Detta funkade som vilket privat ägande som helst, man kunde köpa och sälja mark, eller odla upp nya områden i mån av ekonomi. För de som lyckades tillräckligt bra fanns möjligheten till skattefrihet genom rusttjänst, vilket bättrade på förutsättningarna ytterligare. Här finns dock inte nån koppling till titlar - antingen hade man nog med pengar för att uppfylla kraven för frälsestatus, eller inte; det kunde troligen variera något mellan generationerna.
- Förläningar, ämbeten osv. Dessa utgick från kungen och var vad jag förstår ganska kortvariga; det kunde röra sig om några år som herre över ett visst slott eller gods. Inte heller här finns det några direkta titlar som greve/friherre/hertig, och här är det definitivt en person som tillsätts på posten; godset tillhörde fortfarande kungen och ärvdes alltså inte.
Det du tänker på har att göra med senare företeelser. Specifika adelsbrev börjar dyka upp under 1400-talet, men friherrar och grevar existerar vad jag vet inte alls i Sverige förrän 1561, dvs tidigmodern tid.Statistik: Postat av Arnaud Guillaume — 5 februari 2004, 15:52
]]>