På Gåseborg hittade vi inga huskonstruktioner även om det förekommer troliga husterasser överallt inne i själva borgen. På platsen vi grävde hittade vi på 2o kvadratrutor 28 kg djurben vilket är mer eller mindre unikt för fornborgar i denna storlek. Även spår efter bronsgjuteri påträffades i form av mettalurgisk keramik (deglar och gjutformsfragment). Tyvärr påträffades inga gjutformar med tydliga föremålsavtryck eller bronsföremål men deglarna är i princip identiska med de folkvandringstida ditona från Helgö vilket gjorde att lagret daterades till denna tid. Jämfört med Runsa så är en skilnad att det inte förekommer några gravar i närheten förutom den runda stensättning som upptäcktes under karteringsarbetet. Det förekommer inte heller några boplatser från järnålder i den omedelbara närheten, de närmsta återfinns i Hilleshög på Ekerö och i Viksjö, båda ett par kilometer bort. Utifrån benen kan man se att man bott i borgen under en längre tid, det skall dock vara osagt om man bodde där under hela året eller säsongsvis. Klart är i alla fall att dessa borgar är något mycket mer komplicerat än tillflyktsborgar.
Vilket syfta har Runsa och Gåseborg haft? De är båda monumentala fornborgar med tjocka murar som ligger högt i landskapet och kunde troligtvis ses på långt håll. Statusmarkörer? Seglade man förbi kunde man troligvis inte undvika att se dessa borgar och på så sätt kontrollerade de farleden visuellt. Kan bronshantverk haft en kultisk anknyting och det är därför man har valt att lokalisera denna produktion till Gåseborg? Vad har man valt att gränsa av med murverken? Är syftet att stänga ute nåt eller kanske att stänga inne nåt? Frågorna är många och tyvärr är svaren mycket färre. Vad tror ni?
/JohanStatistik: Postat av Gorm — 27 januari 2005, 09:50
]]>