Bakgrunden till detta är naturligtvis trolovningens starka ställning i det förkristna, edsburna, samhället. Under lång tid även efter Sveriges kristnande var trolovningen den juridiska ceremonin och bröllopet bara den religiösa sanktionen av en redan existerande union. Långt fram i tiden (riktigt <i>hur</i> långt vet jag inte, och det varierar ju mellan olika bygder) ansåg man att det gott och väl räckte om man trolovade sig, och gifta sig kunde man göra när man blev med barn. Om man hade råd då, vill säga. Annars var det inte så noga.Statistik: Postat av Sara Lundström — 18 december 2003, 10:33
]]>