Nåja, jag var inte på mitt bästa humör når jag läste inlägget. Gryende arbetslöshet leder tyvärr till dylikt.
Hursomhelst, så kan jag bara säga att skaften från Tyrbind Vig enligt Flemming Alrune är av hassel. Eftersom boken är utgiven av Historisk-arkeologiskt försökscenter vid Lejre och Alrune uttrycker sig utan minsta tvekan att samtliga pilfynd från Tyrbind Vig, bland annat den som fortfarande har en spets kvar, är tillverkade av hassel.
Han nämner att pilar under förhistorisk tid tillverkades av björk, furu och hassel, men att Tyrbind Vig materialet enbart bestod av hasselpilar.
I arkeologiska texter populära eller andra uttalar man sig (åtminstone har jag inte stött på det i modernare skrifter) om vilket träslag något är av utan en vedartsanalys. Jag skulle i vart fall aldrig göra det i en rapport.
I värsta fall kan man nog kontakta Ertebollecentret eller Lejre för att få det bekräftat, men jag tror att vi lugnt kan anta att pilarna från Tyrbind Vig är av hassel. Som nämnts har även pilar från Hedeby bestämts till hassel.
Det finns den möjligheten att hassel var det vettigaste materialet man hade att tillgå vid Tyrbind Vig. Vid den tiden dominerade ädellövskog området, och jag tror mig minnas av björk (som annars skall vara mycket vanligt enligt Rausing) och tall var ovanliga om de ens fanns i området.
Skulle en spolformad pil av hassel delvis kunna kompensera för de negativa egenskaper hasseln har?
Den funna almbågen var ju på 167cm. Låt oss anta att de flesta bågarna låg på normal jaktstyrka, mellan 50 och 60 pund. Skulle en pil på mellan 80 till 100 cm, gjord i hassel och med de angivna dimensionerna, teoretiskt kunna kompensera för sina negativa egenskaper genom att göras spolformad? Går det att beräkna eller måste man göra experiment?
Att de är spolformiga kan ju isåfall tyda på att de känt till de negativa effekterna och gjort det bästa för att kompensera för dem.