Klubba för härkamp samt improviserad pålyxa?

[Lord_Nelle]

Jag tror att klubbor var vanligare än man tror. På Bayeux tapeten finns 3 avbildade som jag har sett. En tjusig som nån har kastat samt 2 klubbor som bärs av Normander till häst.
Willam DVX Interro står det över. William och hans vakt är väl översättningen. William bär en stridsklubba med ett huvud medan vakten bär en vanlig knölpåk.
En teori om vem han var och varför han bar klubba är att han är en Biskop, och som sådan har svurit att inte spilla blod.
Vet dock inte hur trolig den teorin är.

[Eric Hejdström]

Fast jag tycker det är snyggt med stridsklubbor. Lättare att ta värdefulla fångar om man inte slår livet ur dom helt kanske?

Johan, är Peters klubba ihålig? Den som jag tänkte gjuta är ju ihålig men har samtidigt en liten kort holk på undersidan. Så länge man har ett skaft som är bredare än ovandelen på klubbhuvudet så <i>borde</i> det inte åka av... Är det Mats som gjort klubban förresten?

Edvin, satt förresten med "Wikingezeit Gotlands" idag och upptäckte klubborna som man hittade här på ön vilket förvånade mig eftersom jag inte visste att dom fanns så tidigt. Men modellerna verkar inte ha förändrats nämvärt under ca 500 års användning. Åtmindstone om man skall tro dateringarna i museets databas (både Länsmuseet på Gotland och Historiska i Stockholm) men det kan ju vara vissa felaktigheter i dom.... Men ett klubbhuvud kan ju hålla ett ganska bra tag om det vill sig väl så.

Matti, kör på en vanlig klubba om du vill ha en. Den väger ju mindre än en yxa. Dessutom sitter ju vikten längst ut i änden på skaftet så man slipper ju att tänka på att ha en egg som sticker ut från det så man missar sin avståndsbedömning om man nu anser att det är ett problem. Med tillräckligt mycket träning tror jag ju iofs att det är ganska irrelevant. Bara man kan hantera de vapen man väljer att slåss med.

[Matti]

Vadå knepigt att belägga? Jag skulle vilja påstå att klubban var ett ganska vanligt medeltida vapen, både som tilläggsvapen och i större versioner som riddarbankare. Ett känt exempel är ju flamländarnas Goedendag, som kombinerade ett tvåhandsklubba, oftast i enkelt hårt trä, tänk ask eller ek, med en pansarbrytande spets. Man skulle kunna klassa den som ett slags spjut.

Anledningen till att jag skulle vilja prova stridsklubba är:
1. Så få andra verkar bruka detta för medeltiden ganska allmänna vapen

2. Jag vill inte fjanta runt och peta med yxan, då jag inte har en framriktad spets som realistiskt kan sticka någon. Jag hugger således med eggen, vilket sätter mig i direkt underläge mot folk som mest nyttjar yxan som ett svärd. Det är ett medvetet val, men ibland känns det jäkligt frustrerande att aldrig få in en enda kill, och min mentala spärr hindrar mig från att bruka yxan rent tävlingsinriktat. Det känns så fel.
En klubba är däremot en annan sak, man anfaller ju i teorin med massan av klubbhuvudet, och en stöt från en klubba är i verkligheten inget att leka med.

3. Korta skaftet känns inte som en utväg, då så många verkar köra med korta skaft och ingen brukar de handyxor som enligt en del beskrivningar skall ha ett skaft man kan stödja sig på. Att köpa ett lätt yxhuvud känns också fel, då jag betvivlar att alla dem var avsedda som stridsvapen, utan snarare var statussymboler, liksom käppyxorna var bland bönderna i Halland längre fram i tiden. Tänk dig en käpp ämnad att kunna brukas för självförsvar vid behov med ett yxhuvud som utgör handtaget.
Men visst kan jag korta skaftet, men jag tror inte jag får någon ändring av det, så jag fortfarande skulle hålla fast vid rena hugg och då skulle tappa den räckvidd som nu motsvarar ett svärds.

4. Jag har funderat på att göra som nästan alla andra och skaffa ett svärd, men helst skulle jag vilja ha en grossmesser, alternativt ett bågskyttsvärd eftersom jag skall vara ledungsbonde och inte elitsoldat som nästan alla andra.
Det känns så urbota fel att jag skall springa runt och bidra till den något felaktiga bild av medeltidens och vikingatidens beväpning som ändå finns.
Ett stort problem för mig är att svärdet skulle gå på minst tusenlappen, och det är alldeles för mycket pengar på ett bräde för mig i nuläget. Dessutom saknas bra typer, då jag nu också hörde att de vapen som Nidingsbane hade av grossmesser och liknande typ generellt var mer semi-sharp än blunt.

Att det skulle se "fånigt" ut i våra ögon att ha klubba och att man därför undviker det tycker jag är ett fegt argument. Vi kanske tycker att det är fånigt, men det är egentligen inte intressant utan vad som är intressant är vad man använde på slagfälten, och klubbor var ganska förekommande på medeltidens slagfält.
Det är lite som att folk inte vill ha något rosa på sig, och att man småler åt min choshenillrosa kantdekor på min svarta surcot. Det var status för, och min bonde har kostat på sig en svart surcot med några trådar choshenillfärgat garn i kantfållen. Och skulle det provocera fram frågor bland besökare så är det ju bara postitivt och bra, för då kan man informera dem om hur det var då.

Kom ihåg att jag reenactar en ledungsbonde från runt år 1300. När jag då och då drar på mig mina 400-500 talskläder så blir det yxan eller oftast bara sax och sköld.

[Eric Hejdström]

Här hanns det visst med att skrivas en hel del medans jag med min för tillfället sargade tumme sattt och präntade. Men men.
Fast jag kan inte förstå varför man alls skulle vilka ha ett behov av att stöta med klubba eller yxa? Ett skaft på ca 60cm duger fint till allehanda krossande manövrar. Slå med ordentlig kraft borde väl prioriteras högre än att stöta? Ett slag med en träkäpp är nog lite effektivare än en stöt men det kanske bara är jag som tycker... Kolla in några som tränar <i>gatka</i> och se vad dom gör med varandra och klubbor. Visserligen av lite annan karaktär men ändå.

[Johan Käll]

Visst är det ett fånig argument Matti, men många är fåniga typer.

Det verkar som om du har fel yxa min vän... kanske mer som min yxa är nått du söker? Den har ett 'hänglångt skaft' dvs ett som är bekvämt att stå och änga på.... en längd som verkar vanlig på tvåhandsyxor under vår tid.
http://albrechts.se/gallery/2008/Grando ... style.html
Som bygger på det här fyndet i Nyköping
http://www.albrechts.se/gallery/artifac ... goknd.html
...och eftersom Erik han skriva mellan mitt svar lägger jag till att denna yxa är umärkt att stöta med. Att man vill stöta är ju såklart för att stöten är mycket snabbare än hugget.

Klubbhuvudet Peter har ser precis ut som orginalet Eric. Dvs som en förväxt mutter utan gängor.

[Eric Hejdström]

Johan, jag tänkte mest på att stöta med små yxor med korta skaft, kanske skulle preciserat mig lite bättre. Men en såndär på ett bra skaft är ju onekligen lite lämpligare att stöta med än en kort vikingayxa tex.

[Matti]

Ja, jag har varit inne på en sådan yxa också och framgent så funderar jag på en sådan.
Men vad gäller min nuvarande yxa, så är det tänkt att vara en handyxa för medeltid, och att det som folkvandringstid är en persisk/byzantinsk kavalleriyxa.

Problemet är att vill man någon gång kunna vara lite mer tävlingsinriktad och ändå känna sig hyfsat auteniskt, så blir det svårt i vanlig härkamp, speciellt i en duellsituation, om man bara hugger med yxan, när en del andra är mer inriktade på att helt enkelt peta på dig och få en kill.
Samtidigt så vill jag inte skada folk med min yxa, så antingen får jag ha ett lite längre skaft och köra "en och en halvhandsyxa" som Edvin föreslår, eller korta skaftet. Men "en och en halvhands" yxa, skulle ju gå att kombinera med dolk eller kniv...
Hursomhelst, en sådan yxa som du har vore det bästa i längden, Johan. Eller en kortare glav.

[Edvin]

Matti, fick för mig att du slogs med oss i Elvegrimarne och därför var intresserad av vikingatida fighting. Jag ber om ursäkt för detta.

Sedan tycker jag att det ÄR fånigt att slåss med en stridsklubba när man har vikingatida kläder på sig. Varför? För att när jag går ner i magasinet på jobbet och tittar i lådorna så finns det en helt drös med svärd och yxor men bara ett enda klubbhuvud. Det verkar alltså inte vara ett speciellt vanligt vapen. För medeltid kan jag inte svara, det vet säkert andra bättre än mig. Att stöta med en "mutter-klubba" vet jag inte riktigt heller vad man ska tro om.

Sedan måste jag återigen hävda att problemet i grunden kanske inte ligger i ur yxan/svärdet/klubban är utformad utan träning. Jag är tveksam till att du blir bättre på att slåss i en duellsituation (?) för att du har en klubba istället för en yxa. Träna mer, bli bättre att slåss och ha tuffa vapen helt enkelt...

1,5 handsyxorna brukar få grymt mycket stryk på slagfälten (i min ödmjuka erfarenhet) om man jämför med sköld/yxa eller sköld/svärd men det är klart att du ska prova om du tror att det är kul och bra.

[Matti]

Du har rätt Edvin, jag och Vesuvius från Jakobs ledung tränar med Elvegrimarne och Fenris eftersom det finns rätt tunt om andra medeltidare att öva ihop med runt Göteborg. Men vi brukar naturligtvis medeltida utrustning i den mån vi har det.
Sedan så är ju problemet att alla klubbor kanske inte syns i materialet, eftersom de kanske var enbart av trä, eller av trä och ben/horn och inte överlet. Klubbor blir kanske vanligare eftersom mängden och förekomsten av kroppskydd ökar och krossande vapen blir mer eftertraktade. Och att klubban och dess mer avancerade polare hjälmkrossaren var populära under medeltid råder det ingen källbrist på direkt.

Faktum är att jag tror att jag skulle klara mig lite bättre med ett längre vapen, typ ett svärd eller långkniv, eller klubba, som jag kan stöta med, eftersom jag trots allt övat med sådana vapen förut i andra sammanhang. Mina attacker med yxan blir större, och jag vågar inte riktigt ta i, eftersom jag är rädd att träffa för hårt, speciellt om jag hugger mot axlar.
Och eftersom andra glatt stöter med yxan som ett svärd och säger "metall dödar" och inte är intresserade av att lära sig mer ordentliga tekniker för att bruka vapnet, så känns det lite förtvivlat ibland. Med saxen/kniven är jag snabbare, men den saknar då räckvidd och jag har inte råd att skaffa en längre. I det läget skulle en klubba vara ett alternativ, då den säkerligen skulle vara snabbare.

Det eller så skaffar jag något längre yxskaft och brukar tvåhandsfattning lite oftare, eller kortare som jag åtminstone känner mig mer säker med inte gör ont när jag träffar.

[Lord_Nelle]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Matti</i>

Klubbor blir kanske vanligare eftersom mängden och förekomsten av kroppskydd ökar och krossande vapen blir mer eftertraktade. Och att klubban och dess mer avancerade polare hjälmkrossaren var populära under medeltid råder det ingen källbrist på direkt.

Och eftersom andra glatt stöter med yxan som ett svärd och säger "metall dödar" och inte är intresserade av att lära sig mer ordentliga tekniker för att bruka vapnet, så känns det lite förtvivlat ibland.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

I Osprey boken Scandinavian baltic crusades, finns fina bilder på danska stridsklubbor med bronshuvuden. Det står också att den var vanlig och vitt spridd, den vanligaste en träklubba med inhammrade spikar. Troligtvis därför som de inte har hittats så mycket.

Sedan håller jag med dig om detta med "metall dödar" och använder orealistiska till fåniga tekniker.
Vad vill man återskapa egentligen?
Simulera en strid? Eller leka krig?
Ska man leka krig så blir det inte mer på riktigt än paintball eller laserdome.