TJa det var just att Habsburgarna började slåss med Schweiz. När de behövde utrusta sina soldater snabbt fixade de till hillebarder. Att kalla Schweizarna bönder är kanske en generalisering, om man med bönder menar dåligt utrustade och dåligt tränade. Det är skillnad på bönder och bönder. Det är ganska svårt att förklara ett specifikt vapens tillkomst separerat från allt annat. Är man därför väldigt intresserad av just dessa frågor måste man läsa in sig på medeltiden i stort, krigsväsendets utveckling under denna tid och taktiskt tänkande och hur detta förändras. Du är ju väldigt inne på att det bara är 50 år mellan mitten av 1200 till början av 1300, visst men NÅGON GÅNG måste ju en ny typ hittas på för första gången. Nån gång måste nån säga," kolla, jag tänkte... kanske nått sånt här?".
I norden verkar inte den rena hillebarden bli populär förrns in mot 1400-talet. Troligen på rund av att vi har stora yxor med spetsar upptill ändå.
En hillebard är ju lång, bra mycket längre än en yxa brukar vara. En lång yxa går sällan längre än upp till ansiktet på någon. Det får man väl säga skulle vara en ganska kort hillebard. Under 1200-talet tror jag att hillebardsliknande föremål skulle sticka ut en del. Detta helt enkelt för att STRIDEN såg annorlunda ut och sådana vapen inte var något man hade nytta av. Det länga vapnet under 1200-talet var spjutet. Och det kraftigaste huggvapnet yxan. Under denna tid (grov generalisering och omdebatterat..jag vet) var inte infanteriet så högt rankat i strid och dess vapen därför inte utvecklade mot rytteriet. Det Sker just i Morgarten, och blev en väckarklocka för resten av europa. Enter hillebarden och dess segertåg.
Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se