saxupphängning?

[Vendel]

Köpte en ny sax i Saltvik i år och behöver tillverka en ny upphängning. Problemet är att jag är en smula osäker på hur upphängningen ska se ut. Min sax är tillverkad av Robert Lazinski och har en skida av samma typ som de längre gotländska saxarna och vendelsaxen, dvs. de har tre upphängningsringar. Jag har sett saxar som hängts horizontalt i alla tre öglorna men har även sett att alla tre ringarna samlats upp i en remdelare så att saxen hänger diagonalt och något mer okontrollerat.

Hur ska det egentligen vara? Finns det fynd eller avbildningar som ger ledtrådar?

Bilder på olika upphängningslösningar:

http://www.thorkil.ovh.org/noze/9.jpg

http://www.thorkil.ovh.org/noze/10.jpg

http://www.thorkil.ovh.org/noze/2.jpg

http://news.webshots.com/photo/10927933 ... 2893sDeVKB

http://vitale.250free.com/1066/seaxcombos.jpg

http://slavia.internetdsl.pl/kram/baza/ ... amasax.jpg

/Ville

[Micke D]

Kan tyvärr inte svaret, men Thorkils variant där alla tre upphängningar går ihop till en verkar ju meningslös. Där hade det väl räckt med en ring ungefär vid balanspunkten. Den lösningen verkar vara feltolkad.

Den andra varianten du visar verkar ju smartare, men om den är rätt vet jag inte.

[Ny Björn]

Är det en sax eller en vapenkniv du köpt?
Om det är en vapenkniv så är problemet mest att det inte finns några bra avbildningar/fynd väster om Baltikum. De baltiska vapenknivarnas gehäng har i flera fall försetts med mässingsspiraler - dvs deras grundläggande utformning är relativt väl bevarad. De är ofta samlade i först 2 ringar och ovan dem i 1.

Lite som så här:

<center>O
/\
O O
/\ /\
O O O</center>

Från minst 1 av vapenknivarna från Björkö finns rester av brons/mässingsspiraler, där kan man anta att gehänget haft en liknande utformning men sedan skurits av (möjlig förklaring...).

Inte på någon av de skandinaviska vapenknivar jag kan dra mig till minnes så har man kunnat fastställa hur de faktiskt, till 100%, varit upphängda. Vare sig överliggande ringar eller remhållare av det slag som visas i den 1:a bilden ovan har hittats här. Fältet är MAO fritt för tolkningar. Knivarna verkar dessutom ha lagts ner separat i gravarna, dvs inte i bältet på den döde.

Horisontellt hängda saxslidor däremot finns det gott om från brittiska öarna, så för sådana är det enkelt att finna förlagor.

/N B

[Matti]

Jag skulle rekommendera att bära saxen med två fästpunkter, så den sitter där den ska. Personligen föredrar jag att bära min förskjutet åt vänster med spetsen lägre, eftersom jag har en kraftigt tilltagen holk som inte lämpar sig för att sitta så djupt i skidan och skulle glida ut alltför lätt.
Allt beror givetvis på längd och storlek.

[Vendel]

Tack för alla svar!

Här är en bild på saxen (eller vapenkniven ifall man vill):



(Fan....fick inte bilden att fungera. Här är en länk istället.):

http://www.flickr.com/photo_zoom.gne?id ... 076&size=l

Till en början antog jag liksom de flesta andra att man bar saxen så som de anglosaxiska knivarna bars, dvs. horizontellt. Det märkliga i kråksången är att det verkar vara ganska vanligt med tre ringar i kontrast till två bland de svenska och ryska fynden.

Varför tre ringar? Mittenringen hjälper på inget vis till att stabilisera en horizontellt buren skida utan är tvärt om snarare ivägen (då man måste bära tre remmar istället för en). En annan sak som talar för att ringarna skulle gå ihop till en rem som (thorkils ovan) är att långa saxar, så som min, tenderar att hela tiden vara ivägen när de bärs horizontellt eller lätt diagonalt i tre eller två remmar. Med saxen hängande i en rem diagonalt (som thorkils lösning) så går det ganska lätt att flytta runt saxen (om man t.ex. vill sätta sig ned eller gå igenom en medelstor dörr).

Vidare kan man diskutera hur praktiska de stora skandinaviska vapenknivarna (som min ovan) egentligen var. De går absolut inte att använda effektivt till något annat än strid och som vapen får de väl anses vara begränsat effektiva. Möjligen kan de ha burits som en prålig accessoar och statussymbol.

NB, finns det några bilder på fynden du nämner?

/Ville

[Ny Björn]

Vendel - jag förordar bestämt att du kallar ditt inköp för vapenkniv. Statustanken är högst välsökt eftersom de i stort sett bara dyker opp i välförsedda ryttargravar här på vår sida av Östra salt.

De baltiska fynden kan vara en smula svårfunna i referenslitteraturen - de är främst publicerade på ryska och lettiska. Se om du får upp den [url="http://www.birkahird.se/tinbl/PICT4628.JPG"]HÄR[/url] rekonstruktionsteckningen av en välbestyckad Letgallisk krigare - där har du ett vapenknivsgehäng av den typ jag nämnde ovan. Dateringen på förebilderna ligger i 900-tal (ca).

/N B

[Vendel]

Tack NB!

Jag gör sannolikt ett försök til att få till upphängningen med mässingsspiralerna.

Ytterligare en fråga bara, varför vapenkniv? Jag var av uppfattningen att alla järnåldersknivar (av germanskt ursprung) med hjälpligt triangulärt tvärsnitt kallades sax. Rör det sig om en arkeologiskt särskiljning?

/Ville

[Ny Björn]

Arkeologiskt så skiljer man på vapenknivar och saxar, de senare utmärks av att ha en, mer eller mindre men dock markerat, bruten rygg . I historiska källor kallas de lite vad som faller författarna in. En annan arkeologisk term som man ibland ser i äldre verk är "huggkniv" som i sin tur kan omfatta båda (direkt efter tyskans Hiebmesser). Stringensen i den arkeologiska litteraturen är dessvärre sorgligt förslappad, men ge mig ett par decennier till så... [;)]

Den kniv du visar i bilden ovan är en typisk vapenkniv medan den sista av bilderna i ditt 1:a inlägg - i filnamnet kallad scramasax - visar en typisk sax. Scramasax är annars en äldre term som hänger kvar och som bör fasas ut. - Den kommer från en enda källa, Gregorius av Tours "Historia Francorum" från 500-talets senare del och där framgår inte mer än att en scramaseax skulle ha varit en grov kniv.

/N B

[Vendel]

Gjorde i ordning en provisorisk upphängning av mässingsringar (till jag får tag på bra bronstråd att göra spiraler av).



Upphängningenn känns förvånande smidig. Vapenkniven hänger stadigt och är enkel att sätta på och ta av. Upphängningen är dessuton snyggare såhär. [:)]

[Lord_Nelle]

Grymt snyggt. Måste säga att man blir inspirerad.

[Edvin]

Det här en vapenkniv från Lettland med en liknande upphängning med bronsspriraler. Det som skiljer sig från din Ville är att fästpunkterna i skidan är betydligt närmare varandra vilket jag antar påverkar hur mycket skidan vrider sig. Observera också den spiralklädda snodden längst bak. Frågan är om det finns någon praktiskt anledning att ha en formstabil styv upphängning med bronsspiraler istället för kedjor? Vad jag har observerat med den här typen av upphängning är att det är svårt att dra kniven från skidan. Man måste ha bägge händerna lediga.

Mjödbjörn vet nog mer om den lettiska skidan, det var han som scannade bilden.

[Mjödbjörn]

Kan tyvärr inte bidra med så mycket, då denna artikel var på lettiska och mina lettiska kunskaper = 0.
Men förutom att spiralerna passar "modet" med bl.a. sprilakvastbälten, så måste det även bli lite stabilare, som Edvin skriver.
Björn

[Max Gullberg]

Plötsligt vet jag vem Vendel är.. [:p]

Och att jag tycker kniven är ruskigt snygg det har jag redan sagt

[Vendel]

Jag har nu fixat bronsringar och 1,2 mm bronstråd och att göra spiraler av.

Jag har dock ett litet bryderi. Vad är spiralerna uppträda på?

Den första tanken man får är läder, men jag och Kerstin vill påminna oss att vi såg finska spiralfynd med öglade bronsstavar i när vi senast besökte finska nationalmuseet. Eller kan spiralerna rent utav vara öglade i ändarna och helt ihåliga?

/Ville

[Vendel]

Så här blev det till slut. Spiralerna, ringarna och beslagen är i brons och bläcken i mässing.





Sorry för den något risiga kvalitén.

/Ville