Historiska världars forum

Jag är less på utseendet på mina runda vikingasköldar av plywood och tänkte göra av massivträ istället...har tillgång till både tät och rakvuxen fur och lind. Nånstans har jag läst att det är lind som är det historiskt riktiga, men lind känns alldeles för vekt som sköldmaterial även om det är lite lättare än fur. Kanske är det så att de vikingatida sköldar man hittat har varit av lind men att fyndmaterialet är så begränsat att man inte kan säga nåt generellt med bestämdhet. Är det någon som har gått på djupet i detta ? Alla infall och tankar välkomnas !

Mvh
ulfb

Är ute i samma ärende och har frågat runt lite, och både poppel och lind finns i fynd. Om jag har förstått det rätt har man prioriterat vikt framför styrka.De var mer för att skydda mot pilar än yx/svärdshugg Väntar med spänning på några 8mm lindplankor som jag ska sammafoga och sedan klä med 2mm läder under våren.
Björn

Ska leta upp min trätekniska materiallära och kolla hur stor skillnad i spec vikt det egentligen är mellan några olika tänkbara träslag, låt oss säga lind, poppel, fur, ask och björk tex. Vad skulle tex en sköld dia 65 cm väga. Återkommer med det. Men tillbaka tiil min egentliga fråga hur stort är egentligen det arkeologiska fyndmaterialet, finns det rentav något nedtecknat ? Går det att säga nåt med bestämdhet.
ulfb

Har du läst igenom följande sida?
http://members.ozemail.com.au/~chrisand ... hield.html

Där nämns både gran och tall som material i bevarade sköldar, man bör dock beakta att de från gokstad verkar vara enklare begravningssköldar då de är av en relativt svag kontruktion.
Tittar man däremot på det medeltida materialet så försigkommer det däremot mest lind och poppel.

Jag antar att du även ögnat igenom de otaliga sköldtrådar som redan finns här på forumet?

/R

Tack för länken, läsvärt. Tror att jag löser problemet för min del med att göra en av lind o en av fur...så får jag se vilken som funkar bäst för min del.
UlfB

Nu vill jag - innan diskussionerna kommer igång rejält - be herrar Ulf och Björn att se vad som dyker upp vid en sökning via HV:s sökfunktion. Sökord som "vikingatida" och "rundsköld" är goda hjälpare, via dem hittar ni flera trådar som tidigare diskuterat just det ni funderar över.

/N B - moderator

Jodå..har självklart kollat igenom de sköldtrådar jag hittat, har kanske missat nåt men kunde inte för min del hitta någon diskussion som bottnade i historisk/arkeologiska belägg för något specifikt träslag på vikingasköldar, förutom länken från Raymund (tack, intressant). För min del kommer jag inte att driva diskussionen vidare, troligen är det ok att använda gran, fur eller lind beroende på användning, tillgång och personlig smak. Sen har vi hela diskussionen om utförande, tjocklekar och beslag osv osv..men det är en annan fråga.
Vänligen
UlfB

Densitetsvärden mm för olika träslag finns samlat här:
http://www.primitivabagar.se/index.php? ... 24&catid=7

Prova i stället Lövträinstitutets hemsida! http://www.lovtrainstitutet.se/

Eller varför inte centrum för trävetenskap vid SLU?
http://www.trv.slu.se/

Om du inte orkar sätta dig in i alla olika egenskaper hos träslagen, så bör våra vikingar ha föredragit lind av följande orsaker:

1 - Enkelt att slöjda i
2 - God motståndskraft mog hugg (samma egenskaper som gör att det är lätt att skära i med kniv gör att träet inte spricker på samma sätt som t.ex. furu när det träffas av ett svärd)
3 - Förhållandevis lätt
4 - Tämligen vanligt träslag fram till strax efter milennieskiftet

Furu funkar säkert också, men de långa och raka fibrerna gör att det spricker lätt. Du kan göra en enkel jämförelse: vad är lättas att klyva när man hugger ved - torr furu eller torr björk (som har egenskaper som liknar lindens)?!

Innan man kunde såga fram brädor så bör man ha valt ett träslag som klyvs lätt och rakt. Björk går ju bort t.ex. Kvistar i en furusköld skvallrar om att den blivit sågad... Sen tycker jag själv att poppel klyvs väldigt illa och ofta är vriden. Men det finns ju massor av olika popplar och pilar, kanske det inte gäller för alla.

Furusplint får min röst. klyvs som en dröm, inge kvist, billigt, lättillgängligt. Eftersom ingen levande kan skilja furusplint från gran så är det också ok, men du kan leta på sveriges alla brädgårdar innan du hittar 90cm utan kvist.

Jag citerar C.A Nordman ur Nordisk Kultur, -Vapen. s 30: "Skölden. Tack vare mossfynden har vi en tämligen noggrann kännedom om sköldarna under den yngre romerska järnåldern. Fynden har gett oss runda, lätta sköldar av plana bräder av ask och al och lönn, sällan ek, rent undantagsvis furu, med en diameter varierande mellan 50 och 125 cm. Engelhardt har antagit att de mindre sköldarna varit ryttarsköldar."

Vidare från samma verk och samme författare från s.58: "Skölden.Längs Gokstadskeppets reling hängde en lång rad flata, runda sköldar, 94 cm i diameter, växelvis gul- och svart färgade, sammansatta av smala bräder av gran lagda kant i kant och hophållna på baksidan av en tvärslå, vars mittersta del bildade handtaget, över vilken sköldbucklan av järn välvde sig. Detta fynd ger oss det enda exemplet på bevarade sköldar från vikingatiden, lätta, utan de järnbeslag på handtaget och järnskenor på framsidan som kännetecknar folkvandringstidens; endast en smal järnskoning har löpt kring randen."

Vidare kan sägas att den tunna vikingatida skölden inte var avsedd att ta emot den fulla smällen från angriparens vapen. Skölden var ett defensivt vapen med vilket man parerade och förde undan motståndarens vapen, snarare än att blockera det stumt. Det finns omtalat på otaliga ställen hurusom krigarna i väldigt tidiga år fick lära sig att "svänga sköld".

Är det någon på forumet som vet om skölden från ett 1100-talsskepp från Falsterbo är publicerad?

Vad jag minns var den ganska liten.

Jag dök på detta vrak för 15 år sedan men har aldrig sett någon riktig ordentligt skrivet. Men jag är ju inte medeltidare på riktigt.

/J

Näe, tyvärr så har ju alla riktiga medeltidare dött för länge sen. [:D]
Kunde inte riktigt missa den passningen.

Det man kan kommnentera om mossfyndens träslag (de är väl mest danska väl?) är att de på pricken speglar den ädellövskog som jämte en framträngande bokskog dominerade där under den tiden. Granen i 800 talets gokstadsskepp är inte heller förvånande med avseende på hög tillgänglighet, om nu dess utbredning i Norge någotsånär är parallell till den svenska.

När jag gjorde min sköld så forskade jag i saken och kom fram till att lind var det bästa om man hade tillgång till det. Lind har som tidigare nämnts den rätt säregna egenskapen att det är lätt och segt. Fibrerna håller ihop bra vilket gör den populär för att snida i. För en viking så skulle det innebära att tekniken man använde skulle underlättas. Om ett eggverktyg slås i kanten så delar sig träet direkt och håller fast verktyget. Det är ju dock inte mycket vi vet faktiskt om tekniken som användes och fynden vi har som Gokstad är ju ofta misstänkt tillverkat för begravning.
Om man gör av lind så är det nog smart att som jag tillverka det/de sammanhållande band/banden och handtag av typ verktygstål och inte vekare varianter. Samt att sköldbucklan är av en storlek som hjälper att stadga. Nita ordentligt brädorna till stålet och planera bucklans placering gentemot brädorna för maximal stadga. Jag klädde min sköld med älgskinn som jag knöt med lintråd genom hål(många) i kanten. Sen är det en helt annan historia att det var ett helsike att raka en älg..
Måla och njut av din skapelse! Jag målade min med äggtempera, funkar kanon.