Spjutskaft

av **BloÞrafn** » 26 februari 2006, 17:17

Jag behöver lite tips på hur jag kan tillverka ett spjutskaft.
Finns det 2.5 meter störar att köpa någonstans, eller ska man åka till brädgården och köpa plank och hyvla? vad händer när man hyvlar? Finns risk att träet böjer sig? Andra förslag på skaft? Gran kanske? Hur får man bort kådan som blir? Ska det ligga på tork först? osv osv.. allt är av nytta.

-Mit zwerch und ere uff brudern und Got-

av **vemtogmittnamn** » 26 februari 2006, 21:07

Jag har inte själv gjort något spjutskaft, men vad jag läst mig till är ask ett bra träslag till detta. Jag har prövat att göra vandringsstavar i lönn, och bearbetat dem med kokt linolja + thinner och det har funkat prima. Det blev mkt hårt och fortf flexiblelt. Men hurvida detta är en medeltida metod eller materialval vet jag ej.

av **grylen** » 27 februari 2006, 00:15

Ask är det som helt klart föredras för skaft till spjut. Jag har det i både lans och kastspjut. Man får köpa på brädgård. Be att få det sågat till fyrkant ur en rätfibrig (mycket viktigt) planka. Sedan är det hyvel som gäller tills det är läge för slipmaskin eller dylikt. Ask är kanon när det är färdigt, lite tungt är det dock.
När man hyvlar så kan det hugga tag och bli märken ner i trät som försvagar, så ta lätta tag med vass hyvel. Inte skrubbhyvel eller slöa redskap. Sedan är det som tidigare nämnts linolja som skall dränka träet. Ta gärna terpentinblandat till att börja med så det går in ordentligt (glöm inte att lintrasor kan självantända). Vill du försluta ytan kan du ta bivax och gnida in men testa på en bit först, du kanske inte gillar ytan som blir.
Din tanke om gran.. gran är lätt och segt, man gör master av gran. Dock blir det nog väl lätt och kåda kommer vid värme.
Skulle ditt skaft slå sig så kan du prova att helt enkelt lägga det i spänn åt andra hållet, helst skall man ju värma eller t.o.m. basa (alltså ånga). Om man har bråttom eller inte har plats att "mekka" så kan man köpa vanlig rundstav av furu på brädgårn, det går rätt bra det med. Se bara till att den är rätfibrig annars blir det lätt farligt!!
Lycka till

av **Eric Hejdström** » 27 februari 2006, 01:42

Jag limmade ihop två bitar ask som jag sen körde genom planyveln tills jag hade en stav som var kvadratisk i tvärsnitt. Sedan fasade jag av kanterna så det hela blev åttkantigt. Jag föredrar helt klart ett åttkantigt skaft framför ett helrunt. Man får grymt bra grepp! Kanske inte det bästa på kastspjut men iaf. Har funderat på att limma ihop två bitar gran också, men träet är så mycket mjukare så när man tränar fighting eller liknande så tar skaftet helt enkelt för mycket stryk...

/Eric

av **BloÞrafn** » 27 februari 2006, 09:21

Grylen> Vad menar du med rätfibrig? Alla träd växer ju på längden menar jag.

Flera föreslog ask, så det får det bli.
Finns linolja att köpa på färgaffärer tro?

Tack för tipsen!

av **BloÞrafn** » 27 februari 2006, 09:24

Eric> Köpte du bitarna på en brädgård? fasade du även de övriga 4 kanterna i planhyveln eller tog du det för hand? Hur stor är risken att skaftet böjer sig?

av **Micke aka Bengan** » 27 februari 2006, 17:13

Vad han menar är att trädet som plankan kommer från måste varit rakvuxet. Sågar man en rak planka ur en krokig stock kommer fibrerna delvis att gå på tvären med följden att spjutet blir avsevärt svagare. Se också till att det inte finns s.k. tryck- eller dragved i plankan. (Träd som vuxit i sluttning får egenskaper på tryck- eller dragsidan som kommer att göra att spjutet slår sig och blir snett) Berätta på brädgården vad du ska ha träet till, så kommer de att plocka fram något som funkar. Alla sågverk sågar inte lövträ, så du får förmodligen leta dig fram genom telefonkatalogen innan du hittar någon som kan leverera det du söker.

Linolja kan mycket riktigt köpas i färgaffär, men lika gärna på Bauhaus e.d.

av **bowyer tom** » 27 februari 2006, 22:37

Nu föreslår jag inte att du ska göra det, men! Spjutskaft, likväl som räfsskaft yxskaft och alla andra skaft på gården gjordes genom att husfar, när han var nygift på ny gård gick ut på ägorna och bleckade sina askar, dvs att han slog in ett långt sår in i veden på asken. Trädet reagerar på detta genom att läka skadan och omkring skadan uppstår svallved, som är betydligt mer hållfast än vanlig askved, eftersom den är rundvuxen med väldigt liten diameter och inte har det lilla trädets egenskaper utan får ärrvävnadens förhårdnader. Efter ca 20 år, när gårdens söner är stora nog att flytta hemifrån får de med sig ett förråd av svallvuxen ask, och skall klara sig på detta, tills deras förråd vuxit upp på nya gårdar. På 20 år är svallveden ca 5-7cm i diameter. Men jag antar att du har mer brått än så?[:D]

av **grylen** » 27 februari 2006, 23:44

Håller med föregående! Vad jag saknar att någon i generationer skårat björkar till yxskaft (två på varje ju, minst!), skårat askar till lansar o spjut. Viktigast för mig hade varit att någon kvistat idegran till bågar och ek till båt. Som det är nu duger kanske var tvåhundrade idegran, fast jag vill ha perfekt iofs, så noga behöver det inte vara.
Dock kan jag ge en tanke er till livs: jag skulle skaffa idegran till min första båge. Jag insåg att den måste lagras minst fyra år och började då söka torr idegran för det var bråttom. Efter fem års letande så insåg jag misstaget och gick genast ut i skogen o fällde idegran, klöv, målade och ställde i hörn. Sedan dess har jag fortsatt då o då så nu har jag den torkade gran jag behöver. Hade dock varit tacksam för riktigt gjort "arv" när det gäller just skårade träd. Fast min far jobbade ju på länstyrelsen så vad skulle han i skogen att göra..

av **vemtogmittnamn** » 28 februari 2006, 22:12

OT: Jag har för mig att det finns två typer av ek, den ena som växer som tall, och den andra krokigt. Eller bestod denna talliknande i att man beskar träden under generationer? (isof måste det vart en grymt omfattande industri)

Är inte idegran fridlyst?

Nu åter till sak:

Är det någon annan som prövat lönn? Varför/Varför inte

av **grylen** » 1 mars 2006, 00:46

Finns säkert flera typer av ek relativt sett. Dock är det speciella omständigheter som får träd att växa högt utan grenar, som skugga. Jag har hittat en ek i ett änge som var 10 meter utan grenar,
1.20 i diameter, sen kom grenverket. Att det blir så ibland beror på tät växtlighet och högt lövtak. Syfteslöst med grenverk utan solmöjlighet.
Visby stift skänkte den till mig men den var rutten i kärnan[:0] Jämför när idegranen tog "slut" i England och man importerade från Spanien var det väl, från ett bergs skuggsida=höga stammar utan kvist.
Idegran och fridlyshet blir jag inte klok på. Har frågat skogsvårdstyrelsen här på Gotland och de uppger att det finns två lokaler med fridlysta idegransbestånd på ön. Markägare vill gärna bli av med dom då de tror att marken förstörs och djuren kan bli förgiftade (vilket iofs nog är sant). Harm Paulsen som forskar om bågar i Kiel sa att han hade väldigt svårt att få tag i idegran pga fridlysning. Man får fråga helt enkelt och/eller spela ovetande.
Angående lönn så har jag ingen erfarenhet tyvärr. Vackert träslag dock. Fast vänta nu, ämnet var ju spjutskaft! Ville bara svara det jag tycker mig förstå.

av **bowyer tom** » 1 mars 2006, 17:29

Höö...Relativt sett finns det väl bara två sorters vildväxande, inhemska sorters ek i det här landet... Bergsek och skogsek. [:D]

av **grylen** » 1 mars 2006, 17:42

Armenisk ek (Q. pontica)
Bergek (Q. petraea)
Ek (Q. robur)
Färgek (Q. velutina)
Japansk ek (Q. serrata)
Kejsarek (Q. dentata)
Kermesek (Q. coccifera)
Korkek (Q. suber)
Kärrek (Q. palustris)
Persisk ek (Q. macranthera)
Rödek (Q. rubra)
Scharlakansek (Q. coccinea)
Stenek (Q. ilex)
Turkisk ek (Q. cerris)
Ungersk ek (Q. frainetto)
Vintergrön ek (Q. x turneri)
Vitek
Allt är relativt! Det finns såvitt jag förstår bara en ek som är bara "ek". Däremot har det planterats in och spridit sig både det ena och andra.

av **Micke aka Bengan** » 2 mars 2006, 13:57

Att många ekar är vresvuxna och krokiga beror inte bara på ljusförhållanden och hamling; även djur hamlar växter och ek råkar visst vara ett mycket välsmakande träd... Desstom smakar tydligen vissa specifika ekar bättre än andra och om generetioner av rådjur och älgar delar försmak för just den här lilla eken på kullen, så är det svårt för den att bli särskilt hög...

av **Eric Hejdström** » 2 mars 2006, 22:11

Bloþrafn, jag öpte ask på brädgården här. Tydligen är det nästan omäjligt att få tag på svensk ask, nästan all ask hos återförsäljare (läs: virkeshandlare inte slöjdmatrial) är nordamerikansk. Jag hyvlade först till brädos som var lika tjocka och helt släta på båda sidor. Sen klöv jag dom till lagom bredd och sedan limmade jag ihop dom. Efter det så hyvlade jag dom kvadratiska i tvärsnitt. Och så vidare. Det är inte så dyrt och jag är nöjd med kvalitén. Risken att skaftet böjer sig är nog väldigt liten. Speciellt om man limmat det bra. Våra skaft är iaf. jäkligt stabila!

/eric

Spjutskaft

Spjutskaft

Vilka är online