Historiska världars forum

Har funderat lite kring skorstenar...när började man använda sådana egentligen? Någon som har koll på sin arkitekturhistoria?

Jag har kikat runt i manuskript och tittat på avbildningar av hus, men det ger ju inte precis några definitiva besked eftersom det finns så <i>fasligt </i>många manuskript som jag <i>inte </i>har tittat i...

/Vix.

Vad jag förstått så har man i stenhus använt sig av spisar och skorstenar sedan åtminstone 1200-talet medans de i timmer- och trähus inte blir vanliga förrän på 1500-talet, innan dess använder man sig av öppna eldstäder med ett hål i taket som rökutsläpp.

/R

I somras var jag på Bornholm och passade på att titta på deras snygga uppbyggda medeltidshus. Jag hittade ingen att fråga vad de hade utgått ifrån för källor, men någon sa att husen skulle föreställa tidigt 1300-tal.

I storgårdens "matlagningshus" (byggt av trä) kunde man gå in i ett litet rum med eldningshällar längs med alla väggar. I ena väggen fanns också öppningen till ugnen. När jag tittade upp såg jag att väggarna lutade inåt så att de gick upp och bildade en skorsten genom husets tak.

Detta kanske är helt normalt för alla som är intresserade av äldre arkitektur, men jag tyckte att det var jättehäftigt.

Karin

Detta blir lite ungefärligt eftersom mina källor är nedpackade i Kalmar och jag befinner mig i stockholm.

Jag skulle nog våga påstå att skorsten inte blir "vanligt" i bondens stuga förrän 1600-talet, och i vissa fall, som på fäbodvallar, badstugor och skogshuggarstugor, infördes det aldrig. Invandrade Finnar byggde rökstugor fram tills dom flyttade in i lägenhet. Jag har varit inne i norska stugor från 1600-talet som fortfarande har åre och ljor (eldpall och röklucka).

Under 1200 (kanske tidigare) kommer rökugnen som är en murad spis fast utan skorsten, dvs röken går fortfarande ut genom ljoren med den skillnaden att man har en värmelagring i stenmassan.
Fördelarna med dessa system görs bland annat tydligt i högloftstugorna, en hustyp med tvåvåningsloft på en eller två sidor om stugan. Man kan där styra om röken så att den går igenom förvarings utrymmet i loftet vilket ger möjlighet att förvara mat under lång tid, eftersom röken dels konserverar och dels håller borta insekter och skadedjur, för vissa en förutsättning för lagring och export.

När skorstenen införs förlorar man dessutom den utomordentliga ljuskälla som ljoren utgör, då man måste sätta igen den för att hindra baksug, och tvingas använda det sämre alternativet fönster. I ovan nämnda rökstuga kunde jag en mulen och regnig dag, med en skiten plexiglasskiva över ljoren, utan problem läsa finstilt text inomhus.

I samma veva börjar man dessutom med innertak eftersom det inte längre behövs utrymme för röken, utan istället blir mer aktuellt att hålla kvar värmen så lågt som möjligt.

Tro nu inte att jag är någon förespråkare för att vi skall börja med röklucka igen. Jag vill bara påpeka vissa fördelar som kan förklara varför skorstenen inte infördes tidigare.

I stenhus är förhållandet som tidigare sagts annorlunda. På rak arm kan jag inte leda bevisning längre än till 1200-t, då det förekommer cenralvärme i stenhus, från eldstäder med väggar "murade på skorsten", dvs rökgång i väggen, och luftkanaler för att sprida varmluft, men det förekommer säkert tidigare. Man måste ju få ut röken på något sätt i flervåningshus.

När ni letar efter bildbevis på skorstenar måste ni dock se upp med dom som är gjorda i trä och i princip bara är ett sätt att öka draget i ljoren (mycket vanliga i Ryssland).

Det kök Karin nämner på Bornholm är vanligt i slottskök och finns bland annat på Hammershus, Kalmar slott och Borgholms slott, men är alla i sten. Huruvida det funnits träversioner vet jag inte.

Thomas, timmerman som bygger hus från järnålder till 1600-tal.

Tackar för alla svar! Nu kan jag sova lugnare om natten - jag har gått och funderat på det här med skorsten ett bra tag, ska ni veta! [:)]

/Vix.

Angående det här med skorsten, så läste jag i någon slags Ingengörs tidskrift. Att arkiologer hade hittat rester i långhus av eldstäder med omvänd förbränning. Alltså samma teknik som används i moderna ved pannor. Glöden i botten, veden ovanpå. Draget drar ner Rök-gaserna genom ett "roster" in i en rök-kanal som i lång-huset var placerad under golvet/marken(golv-värme). Kanalen gick vidare till en ihålig trädstam. Rökgaserna hade då antagligen så pass låg temperatur att inte trädstammen fattade eld. Fördelen med detta "system" är att rök-utvecklingen i rummet minskades till ett minimum. Vad tidskriften hette kommer jag tyvärr inte ihåg, men artikeln var tillräckligt intressant för att lägga på minnet tydligen. 1997 eller -98 var det nog som jag läste det.
Jonas F

Enligt Troels-Lund, så ansågs det på sina håll på 1500-talet att skorstenens införande bidrog till ungdomens förvekligande.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by plummer</i>

Angående det här med skorsten, så läste jag i någon slags Ingengörs tidskrift. Att arkiologer hade hittat rester i långhus av eldstäder med omvänd förbränning. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Tror att vi har läst samma artikel från Forskning och Framsteg nr 5/98. Hittade en insändare i ett senare nummer där skribenten hävdar att en liknande teknik fortfarande på 1960-talet användes i Korea. Har gått och funderat på detta sen jag läste artikeln första gången (och det var ett tag sen [:)]) Har alltid tyckt att den beskrivning av uppvärmningen, med rökhålet i taket, som man fick på grundskolan verkar lite opraktisk. Visserligen är allt en fråga om teknik och kunskap. Funderar mest kring vad man vet användes under denna tid och i dylika byggnader.

för 6000 år sedan i voullerim användes troligen ett system med insugning av luft som värmdes av heta stenar, varmluften matade sedan en liten eld täckt av en älghud varefter röken leddes ut...
provade denna apparat en kall vinternatt på plats ca 1986...
forn åker har tillverkat något liknande i Åkersberga, tyvärr stack det fram en del modern takpapp och spik, man litade inte på att de gamla kunde hålla tätt...

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Thomas Hagaeus</i>


När ni letar efter bildbevis på skorstenar måste ni dock se upp med dom som är gjorda i trä och i princip bara är ett sätt att öka draget i ljoren (mycket vanliga i Ryssland).

<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Är det någon som har en aning om dessa även har varit vanliga i Norden? Jag tittade nämligen i Middelalderbyen i Oslo för ett tag sen, och det verkar som att en del rekonstruktionsförslag har denna med i bild. Samtidigt så torde det ju vara ganska spekulativt, då man knappast kan ha hittat nåt hus (om de inte är bevarat från tiden) med detta... Vad jag undrar är egentligen om man med gott samvete skulle kunna använda sig av denna modell på ljor på ett hus ca. 1300, eller kanske hellre play it safe och bara göra en enkel lucka i taket?

Och det här med eldstäder som inte direkt har skorsten, men som ändock går upp med sten längst väggarna, det är också en sak jag skulle vilja ha (för att på så sätt kringgå den moderna säkerhetsföreskriften med minst 1 meter till närmsta brännbara material). Egentligen skulle jag vilja göra en rökugn, men frågan är om den inte blir otymplig om jag samtidigt vill laga mat i den, för den måste isåfall vara ganska liten (mitt hus är ganska litet, och jag vill ha lite plats iallafall).

I Medeltidstaden i Kalmar (i gotlandshuset) har de som en röktratt utanför ljoret på rökugnen som samlade röken och förde den till hålet i taket. Den fungerar förhållandevis bra. Dock vet jag inte vad de baserar detta på.