Historiska världars forum

Använde man spik när man byggde hus under vikingatiden? Jag håller på med ritningen till mitt vikingahus nu och funderar på hur jag lämpligast bygger det.

Det är inte mycket, men så här står det i Vikingatidens ABC:

Vikingarnas hus
De lämningar man har funnit av vikingatida hus visar att byggnaderna oftast var rektangulära, mellan fyra och 40 meter långa och ca 8-3 m breda. Husens väggar kunde vara konstruerade på olika sätt. De kunde utgöras av lerklinade flätverksväggar eller vara uppförda i skiftesverksteknik, det vill säga liggande plank infällda i falsar i timmerramar, eller helt enkelt av liggande plank fastnaglade på timmerstommen med trädymlingar. Även stavkonstruktion användes, dvs stående plank, och med största sannolikhet enkel knuttimring. På Island och Grönland fanns även hus med torvväggar. Valet av material till husens väggar var beroende av den lokala tillgången på byggnadsmaterial. De lerklinade husen förekom främst i de södra delarna av Sverige medan träkonstruktionerna var vanligare i de mera skogrika områdena i norr.

Grund och tak
Väggarna restes antingen på en stengrund, som en enkel stenrad, eller på en träsyll. Ibland grävdes väggen helt enkelt ned i jorden. Takkonstruktionen kunde vara självbärande eller uppburen av rader av stolpar nedgrävda i golvet. Takbeläggningen utgjordes oftast av vass eller halm, bräder, takspån eller torv.

Husets insida
Ingången utgjordes av en dörr på husets långsida eller gavel. Eldstad i form av en enkel härd kunde finnas mitt på golvet eller i ett hörn av huset. Röken leddes sannolikt ut genom ett hål i taket. Golvet var vanligen ett trampat jordgolv. Det rektangulära huset kunde beroende på storlek, konstruktion och inredning tjänstgöra som bostadshus, kokhus, fähus eller bodar och uthus av olika slag. En annan vikingatida hustyp, vanlig speciellt i Sydskandinavien, var grophuset.
Den vikingatida gårdens utformning vet man inte så mycket om. De fynd som gjorts visar dock att flera byggnader av olika storlek form och konstruktion, samt grophus samtidigt fanns på platsen, kanske samlade kring en gårdsplan, men fristående från varandra.

Tänk, den boken har jag, men kommer aldrig ihåg att läsa i den. [:I]

Per Ramqvist har forskat och skrivit en hel del om historiska huskonstruktioner. Kolla hans böcker om Gene t ex. I serien Birka Vikingastaden volym 3 står det lite om husfynden.

Huset som Österhus Vänner byggde innehåller ingen spik. Det är ett tämligen stort hus, 13x6 m med en takhöjd på 4,5 m. http://osterhus.boff.net/House.asp Du är alltid välkommen att hälsa på!

Då spikar och nitar är bland de vanligaste fynden från "Garnisonshuset" på Björkö är svaret ett rungande JA!

/N B

Ny Björn:

Som arkitekt måste jag då ställa frågan om det är utrett att spikarna och nitarna verkligen är konstruktionsdetaljer till huset, eller om de kan ha haft någon annan funktion.
Om man bränner upp en väl använd anslagstavla och räknar resterna innebär inte det numeriska resultatet att anslagstavlan var konstruerad av häftstift och små häftpistolnitar. (Bara som exempel [:)])

/Mats

Jag skulle gärna vilja ha spikar och nitar i garnisonshuset till konstruktioner från kistor i en vapen- och rustningskammare.

/Henrik

Jag vet inte så mycket om <b>husbygge</b> men eftersom jag arbetar <b>i</b> rekonstruerade "vikingatida" hus (utgrävningen daterad till år 1040) har jag en massa åsikter [8D]

På Gunnes gård, där jag alltså häckar dagligdags, har vi skiftesverkshus och grophus. Grophuset (med vasstak och härd) har stampat jordgolv, och det fungerar bra - utom när tjälen släpper och vid långvariga regnväder. En anledning till det kan vara att det är byggt i en sluttning... Grophuset är annars mycket trevligt och jag skulle kunna tänka mej att ha ett sånt som primitiv sommarstuga [8D] Jordgolv behöver man aldrig skura, räcker med att sopa.
Skiftesverkeshusen (boningshus, kokhus, förråd) har haft jordgolv men det fungerade inte pga jordmånen (finkornigt stoft).
Husen är placerade efter utgrävningsplanen (Pollista, Bålsta) men möjligen inte i samma typ av terräng (vi har södersluttning) eftersom det i boningshuset inte gick att få sånt drag vid härden att röken gick upp genom rökhålen (placerade i gavlarna) - b-huset har nu en primitiv skorsten/röklucka i taket.
Summa summarum: läget är viktigt!

Jag jobbade med Magnus Sjöholm förra veckan och han sade sig ha hittat massor med spik i 900-talsutgrävningar i STADSMILJÖER! På landet däremot får man nog invänta industrialismen innan man spikar.

Vad jag vet så fungerar rököppningar i gavlarna aldrig! Någon som vet vad förebilden till detta är, om det finns någon?

Jag håller helt med Elin att placeringen är mycket viktig. Mest med tanke på dränering. Dom flesta rekonstruktioner är hänvisade till alldeles för blöta marker för hustypen. "Jordgolv" är heller inte så primitiva som man kanske kan tro. En bygghandbok trån slutet av 1800-t beskriver förfärdigandet av lergolv med 20 tum lera med trampande, stampande med stamp samt till sist med slaga under 2 dagar. Hela härligheten skall sedan förseglas med kreatursblod (utmärkt bindemedel) och min gissning, utan att ha provat, är att det är i klass med betonggolv (som för övrigt också räknas under kategorin jordgolv), fast behagligare.

Thomas:
Det låter som en intressant bok! Kan du ge lite mer upplysningar om den?

/Maud

I kokhuset fungerar rökhålet tämligen bra! Kan det bero på att härden befinner sej alldeles under, intill väggen? Motstående gavel har också rökhål. En del dagar kan man dock skära luften därinne med kniv... beror på hur vinden ligger på, skulle jag tro.[}:)]

Mats:

-Det blir en rejält stor anslagstavla det! Spikarna och nitarna från Garnisonen är så många att det tagits beslut på att inte konservera alla - det är inte genomförbart. Nitarna, eller egentligen klinknaglarna, anses kunna komma från befästningsverket - Arbman rapporterade liknande nitar från stadsvallens utplånade sträckning. Han ville ha det till att man förstärkt murarna med gamla båtar. I ljuset av att liknande fynd gjorts vid Borg och Garnisonen förefaller "förstärkningshypotesen" vara mindre trolig. Spikarna i sin tur finns i alla längder, från 1 till 15 cm. De var spridda över hela golvytan och i alla lager som kunde identifieras. Vissa av spikarna har utan vidare suttit i kistor etc, men när det gäller de grova spikarna så är tolkningen att de ingått i huskonstruktionen.

/N B

Ny Björn:

Tack för dessa detaljer. Hade du kommit med dem från början så hade jag inte behövt fråga. Du kan inte utgå från att andra har tillgång till alla de fakta som du som är i arkeologbranschen känner till.

/Mats

Mats:

Det var så lite så, men säger jag att spikar och nitar var vanliga fynd där så menar jag just det, vare sig jag är arkeolog eller inte. Det behövs ingen fackunskap för att läsa populära faktaböcker som t.ex. "<b>Birkas krigare</b>" av Michael Olausson mfl. - den kan rekommenderas, även om de i populismens namn låtit bli att ta med referenser.

/N B

Hej.

I Ribe har de byggt upp en handfull långhus och ett knappt tjog andra hus. Där använder man grova träplugg (liknande rundstav, men gjorda i ett stort nageljärnsliknande verktyg) för att hålla ihop konstruktionen på husen (skiftesverk eller lerklinat flätverk). Ribe vikingacenter är byggt som en direkt avbildning av en del av det utgrävda gamla Ribes plan tillsammans med arkeologer och andra kunniga så jag antar att det också kan vara en historiskt korrekt lösning.

I Hedeby har man grävt ut hela kollapsade hus, men de var i lerklinat flätverk.

- M.v.h. Jörgen