Hink.

av **Rabies** » 7 december 2006, 19:37

Hur är det med fynd efter hinkar runt vikingatiden sisådär?

Har nåt svagt minne av att jag sett nånting från Oseberg nån gång...

Hur är det med handtag och sådana grejer?

av **Sunniva Saksvik** » 8 december 2006, 12:40

Unnskyld at jeg spør: hva er en hink?

Webbplats · av **Martin A** » 8 december 2006, 12:48

. En sån

Fast skall det vara vikingatid snackar vi nog snarare ett laggat träkärl i formen av just en hink, inte plåt.

av **Vesuvius** » 8 december 2006, 17:15

En 'bötte' på norsk... och här på västkusten säger vi nog hellre 'spann'. Men kärt barn har många namn.

av **Germund** » 9 december 2006, 21:50

Kolla Arbans birkaböcker (Gravarna - Bilderboken). Där finns rediga prakthinkar, byttor och spannar (en spann, flera "spänner" på vissa dialekter tydligen).

De har smidesbeslag, är plåtbeslagna och dekorerade o.s.v. Minst tio stycken. Å granna är de...

av **Ny Björn** » 10 december 2006, 00:35

En av prakthinkarna från Björkögravarna - den från Bj 507 - hittar du [url="http://www.historiska.se/data/?foremal=106826"]här[/url].

-De övriga kommer att "dyka upp" i [url="http://www.historiska.se/data"]databasen[/url] under vintern och våren - under tiden får du som ovan sagts hålla till godo med Holger Arbmans "Birka : Untersuchungen und Studien. I, Die Gräber : Tafeln" från 1940. Kika på Taf. 203-212.

/N B

av **Rabies** » 11 december 2006, 11:35

Ursäkta att man är som man är men vad är Taf. 203-212?

Annars var hinken riktigt snygg, sån skulle inte sitta fel i Julklapp.

Men "vanliga" bönder har haft vanliga träspannar eller? Och de rika har uppenbarligen haft riktiga praktexemplar?

av **Ny Björn** » 11 december 2006, 12:21

Om du lånar boken så kommer det att bliva för dig uppenbarat - men om du nu nödvändigtvis vill veta i förväg så är Taf. en förkortning av Tafel vilket är tyskarnes sätt att säga "bild av större format". "Birka I, Tafeln" är följdaktligen bildverket i Arbmans publikation över fynden från Björkös gravar. Linjeteckningarna i textdelen heter för övrigt Abb. vilket utläses Abbildung. I det närmaste allt av klass inom svensk arkeologi skrevs på tyska före 1990 eller så - vill man komma åt det får man alltså - vare sig man gillar det eller ej - ta och lära sig en smula tyska.

Tidigare fanns alla "hinkbilderna" (och mycket annat) från Birka I inscannade och online på Robb Schusters sidor, men han har plockat ner hela sitt - förvisso c-rightmässigt rätt tveksamma - arkiv i brist på nätutrymme och motivation. Således: Låna Birka I...

Annars kan du säkert hitta en del matnyttigt genom att googla - sökord som "viking bucket" etc borde ge en del bilder.

/N B

av **Sunniva Saksvik** » 12 december 2006, 13:09

Aha. Hink. Svensk er et rart språk. [;)]

Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.

av **Runristaren** » 12 december 2006, 15:52

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Sunniva Saksvik

Aha. Hink. Svensk er et rart språk. [;)]

Joda, det finnes en (eller flere, tror jeg?) hink i Osebergfunnet. En artig ting er at på en av disse hinkene, har man benyttet Buddha-figurer fra Østen som beslag på håndtakene.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Hmmm....Ytterst intressant det där med utsmyckningen!

av **Ny Björn** » 12 december 2006, 22:54

Jo tack - "Buddha-bøtta" från Oseberg är tämligen speciell. Tolkningarna går åt alla möjliga håll även om den vanligen anses vara Irisk. Jag såg den [url="http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article1272980.ece"]här[/url] artikeln för ett tag sedan - det skall bli intressant att läsa Berczellys färdiga avhandling.

/N B

av **Runristaren** » 13 december 2006, 09:37

Hmmm....Budda eller Kelt?
marigt, jag vet inte hur kelternas ansiktsdrag såg ut, men dessa höga kindknotor och benställningen, talar Asien till mig.
Men använde buddisterna grekiska kors, crux immi´ssa quadra´ta (det i mitten på bröstskivan)?
Att de använde Hakkors, sva´stika crux ga´mmata eller som det också kan kallas tetra´skelon är inget nytt.
Hakkorset ( konstigt varför det kallas hakkors då hakar är rundade, borde snarare heta vinkelkors?)är ett mycket gammalt lyckobringande tecken, som förekommer redan på grottmålningar, det finns också på en judisk synagoga. Av somliga anses svastikan vara en symbol för solens gång på himlavalvet, av andra för de fyra väderstrecken(vindarna). I Norden har hakkorset, ursprungligen ett eldtecken, sammanställts med Tors hammare, Torstecknet. Hos buddisterna är det nyckeln till paradiset.
Svastika är sanskritt och betyder lyckobringande. Om vinklarna går åt motsatt håll, dvs. om man spegelvänder figuren, kallas svastikan sauva´stika eller swavastika och är då en symbol för den nedgående solen, för olycka och död.

av **Sunniva Saksvik** » 14 december 2006, 09:42

Bra artikkel. Jeg kan godt overbevises til å tro at Buddhaene er irske isteden. Men på den andre siden er det ikke helt ut i det blå med asiatiske gjenstander i Norden på denne tiden. Jeg Har Lest (Og Fullstendig Glemt Hvor)TM om en Buddha-figurin av den klassisk asiatiske og magre sorten, gjort på firehundretallet og funnet i en svensk grav fra sjuhundretallet.

(Når jeg tenker meg om tror jeg forresten at jeg vagt husker hvilken bok jeg har lest det i; mener det var Steinsland & Meulengracht-Sørensens Mennesker og maktene).

av **Runristaren** » 14 december 2006, 10:19

Vad stod hakkorset för i keltisk kultur/religion?
Var användandet av denna symbol, vanlig och utbredd bland kelterna?

Hink.

Hink.

Vilka är online