Historiska världars forum

Finns det nån bra beskrivning på hur vanliga boningshus såg ut och var uppbyggd på 1300-talet? Om jag förstått det rätt bestod t.ex. en vanlig bondgård av flera olika byggnader, med specifika uppgifter.

Ett sätt att få tag på information skulle kunna vara att kontakta Peter Sjömar. Bäckedals rekonstruktion av 1300-tals hus baserades på hans information enligt .

Enligt Jill, som jobbade tillsamans med honom vid takläggning på Norderökyrka så är han en trevlig typ. Så med lite tur kanske ni kan få lite hjälp.

Massa länkar till sidor med (tänkbar) information om ämnet finns här:

Det finns ett kapitel i Margarete I - Regent of the North (The Kalmar Union 600 Years) om hus under medeltiden allmänt, eftersom lånetiden tog slut hastigt och lustigt så har jag inte hunnit läsa kapitlet ännu...

På finns det en text med lite av deras förebilder under rubriken Købmandshuset.

/ Tor

<i>Ändrade länken!</i>

Är det någon som har några boktips eller nya länktips om medeltida hus, inte bara 1300-tal?
Både bilder och beskrivningar på hur man gick tillväga är intressant. Vilka verktyg som användes och träslag mm vore kul att få läsa om också.
Om det finns någon här från någon av de grupper som byggt medeltida hus, hur har ni byggt dem? Och var hittade ni information?

~Ameli - Arbetslös, i behov av sysselsättning... [;)]

Skulle tro att Thomas Hagaeus är rätt person att prata med - han har byggt ett antal rekonstruktioner även om en del är nyare än medeltid.

Tack för tipset! Men Thomas har jag redan varit i kontakt med [;)]

Fardäng! Om du vill ha exempel på en tidigmedeltida gårdsstruktur och även se hur ett bostadshus kunde se ut i våra trakter, skall du kolla in det som är skrivet om utgrävningarna på Kyrklägdan i Ås, Jämtland. I det utgrävningsområdet finns gårdar från folkvandringstid till medeltid. Om detta finns en kortare populistisk artikel av Michael Olausson i antologin Arkeologi i fjäll, skog och bygd, del 2 järnålder-medeltid, (1989). Mer om utgrävningen finns i ett häfte Kyrklägdan i Ås, arkeologisk undersökning av en boplats från folkvandringstid till medeltid. Kulturhistorisk utredning 31 utgivet av Jämtlands läns museum, (1985), av samme författare.

Ja, det mesta jag har är kopierade artiklar och resten sitter inuti mitt huvud. Jag återkommer när jag har några bra tips.

Hej alla!
Sitter o har precis läst igenom en hel del litteratur om medeltiden. Då jag fortfarande inte riktigt har förstått följande undrar jag om någon kanske har svar på detta. (HUS FRÅGOR)
* Användes stengrund flitigt eller bara på lite finare hus, hur löste man det annars? (1300- tal)

* Eldfrågan, I hus som var i korsvirkesstil, men även skifteshus, användes en eldstad i mitten av huset eller någon form av ugn? Både för bakning, tillagning och för uppvärmning. (1300- tal)

* Rummen, hur var det disponerade, fanns det bara ett, typ storstuga i låt säga hus med måtten 5'8 m eller något liknande? (1300- tal)

* Vanliga mått på bostadshus, kan de ha legat kring 3*5 m upp till 5*8 m? någon som sitter på annan fakta?

// Anders

(Puh vet att det var många frågor, men kanske kan du hjälpa med att kompletera lite.)

För lättilgänglig information om byggnadstekniker generellt under medeltid rekommenderas:

Håkon Christie, Middelalderen bygger i tre, Oslo 1974 ISBN 82-00-01395-2

Och: Middelalderen bygger i stein.

Det var länge sedan jag läste dessa men jag har för mig att dom är bra.

För den mer nördiga finns Peter Sjömars avhandling "Byggnadsteknik och timmermanskonst, En studie med exempel från några medeltida knuttimrade kyrkor och allmogehus" Chalmers 1988:1

Eller varför inte Arne bergs klassiker "Norske tømmerhus frå mellomalderen" i sex band.

Sigurd Erixon "Svensk byggnadskultur" ger en fin överblick.

En annan läsvärd skrift är "Medeltida husbyggande", Symposium i Lund november 1989, ISBN 91-22-01474-8

Trevlig läsning önskar Thomas.

Stengrund:
Börjar användas under tidig medeltid men jordgrävda stolpar används parallelt långt in i medeltiden. Exempelvis i Halmstad till sent 1400-tal.

Den vanligaste bostadsformen är dock stuga i knuttimring eller skiftesverk på 5*5m till 6*6m som kan vara försedd med förstuga, kammare och/eller härbren. Detta fortgår med små förändringar till 1900-talet då vi alla vet vad som händer.

Ang. eldstäder hänvisas till skorstenstråden där jag snart skall skriva ett inlägg som jag lovade för ett år sedan.

Nyss hemkommen från en underbar vecka på Middelaldercentret utanför Nyköbing F i Danmark kan jag bara rekommendera alla att åka dit! De har ca 10 hus i stil från sent 1300-tal. De olika husen har olika antal rum, material till väggar och golv och, framför allt, olika skorstenslösningar. Som turist kan man gå runt i de olika husen och känna efter hur de känns, hur storleken är och kolla hur de har löst olika saker. Man kan också ansöka om att få vara volontär och få ett hus tilldelat att bo i och använda. Som Tor skrev i ett tidigare inlägg har de mycket kunskap om medeltida hus.

Karin

Låtersom om jag måste åka dit!
Har hört mycket om det så det är nog värt ett besök.
// Anders

Enligt Dalalagen, sannolikt tillkommen på 1200-talet och kanske kompletterad i början av 1300-talet, så skulle en prästgård bestå av en stuga, en lada, ett biskopshärbärge, ett stekarehus, ett hästhus, ett fähus och ett visthus och det var socknen som skulle se till att dessa blev byggda. De byggdes av lokalt byggmaterial vilket innebar att i Dalarna knuttimrades de flesta husen, men här har ju alla orter/landskap sina egna material och tekniker.