Litteratur med hög nördfaktor

[grylen]

Att kvinnors tidiga industriella verksamhet skulle vara något specifikt nördigt är väl ingen som kan tänkas påstå?
Tvärtom så saknas ju nästan hela den biten vilket gör att historia bara är halv i bästa fall. Samma sak med barn som är rätt osynliga genom tiderna.
Nörd är väl ett begrepp som går ifrån två olika håll så att säga. De som är avundsjuka på djup kunskap som de själva saknar, och de som inte begriper varför andra går omkring och inte ens vill lära sig.
Just detta att lära sig udda saker utan att till exempel ha lön för det är väl nördigt från "andra sidan" sett. Glimten i ögat får man ju ha när man blir kallad nörd, vilket inte är helt sällan.

[Anders Lindkvist]

Det var väl egentligen inte att det var just kvinnohistoria utan mer att den är rätt nishad tidsmässigt och geografiskt.

Att ta illa vid sig att bli kallad nörd tyder på att man ännu inte insett faktumet. Brist på självdistans gör ju inte nördigheten mindre, snarare tvärt om. Man måste kapitulera inför den egna nördigheten eller gå under för dess marginalisering.

[Vix Hq]

En liten parentes:
Jag läste en amerikansk artikel någonstans där man skilde på begreppen "nerd", "geek" och "dork". Nörd hade enligt den numera inte längre entydigt negativa konnotationer, utan kunde mycket väl användas om allt från vetgiriga ungar till forskare, medan "geek" hade övertagit lite av nerds tidigare betydelse och "dork" användes om folk med mycket udda specialintressen och noll i social kompetens...

/Vix.

[Sara Lundström]

Jag är old-school och definierar fortfarande nörd som geek, fast i vidare bemärkelse som även inbegriper non-techno geeks.

[bowyer tom]

Jag vet inte om jag håller mig till ämnet, men jag kan inte undanhålla ett självklart bevis på ens (läs min..) nördighet. Igår fick jag ett paket med skitiga vingpennor från gås.


Detta har fått mig att hjula (en syn som kan skrämma kor i sin) och hemfalla till lustiga krumsprång.

[grylen]

Som nörd även jag så förstår jag dig tom.
Sist jag fick tag i grågåsfjädrar så hade jag avtalat med familjen där han gick att när det är dags så..
Fick vänta länge tills Mårten kom upp på almanackan, men fint blev det[;)]

[Matti]

Ah, jag förstår dig Tom! Jag hoppas kunna samla gåsfjädrar i sommar.

[grylen]

Tillbaka till litteratur så är det såklart så att man själv sällan inser nördfaktorn i det man själv klart behöver. Kom på det när jag satt och bläddrade i "Färger på gamla lantmäterikartor". Jag köpte ju den för att jag behöver den, inte som humor liksom.
Jag rubbade även cirklarna för en professor i Kiel en gång angående nördlitt. Jag hade skrivit till honom och fått ett utgivningsdatum på en bok. Han flyttade datumet och meddelade detta flera gånger. Han lovade att jag skulle bli bland de första att få boken osv. Till slut satte jag mig i bilen och körde ner till Kiel och tog honom i kragen helt enkelt. Han sade sig inte förstått att någon kunde faktiskt behöva boken i sitt dagliga liv. Det var om träföremålen från Hedeby. Och vem behöver inte den?!

[Matti]

AHHH... Jag vill ha allt från Hedeby publicerat med fina illustrationer och foton! Måtte hin håle ta dessa professorer som sitter på sitt material och inte begriper att det finns folk som vill VETA utan att för den skull vara professorer själva...

Suck... det är hårt att vara arkeolog och kämpa för populärvetenskapen.

[Lasse C]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Sara Lundström</i>

Särskilt undrar jag varför kvinnors tidiga industriella verksamhet skulle vara specifikt "nördigt" eller djupt. Kvinnors historia är väl av lika stort intresse som mäns, eller hur?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote"> Men snälla du, skruva ner genuskänsligheten lite! Det handlar inte om det!

Precis som Anders påpekar är boken en aning nischad, och det är där nördigheten uppstår! En titel i stil med ""Dendrokronologisk datering av materialet i hammarskaften hos spiksmeder och hovslagare i Södra Snusinge socken under tidigt 1900-tal" <i><b>är</b></i> nördig, så är det bara! [;)]

Lasse C

[Arild Krake]

Jag inhandlade en bok till en kamrat häromdagen som jag tycker är ricktigt nördig "Medeltida Kyrksilver från Sverige och Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer".
Den innehåller sida upp och sida ned med listor på vad som beslagtagits och smälts ner.

Ludvig

[Anders Lindkvist]

Det där med kyrksilvret är vad jag kallar "deppig-ledsen"-litteratur. Sådan sorts studier som undersöker kulturhistoriskt material som förstörts. Exempel allt som handlar om Tegnérlador, uppeldandet av gamla hus i dalarna, slottsarkivets förstörelse osv...

Alltså nördigt OCH deprimerande...

[Karin]

Ja, kompisen grät nästan när han läste den. För mig är det bara massa konstiga ord i långa rader, men vår kompis vet hur mycket arbete och framför allt symbolik det är bakom varje sak.

Karin

[grylen]

Tror att vi får sätta ett nytt epitet till nörd. När man läser inte bara nördig litteratur utan även en för läsaren tråkig eller till och med deprimerande litteratur. Är man då inte en slags akademisk nörd? Akademiker läser ju mycket som visserligen ingår i deras intressesfär men knappast är något speciellt upplyftande i sig. Allt man läst tillsammans ger ju akademikern i jämförelse med fritidsforskaren som läser mer ursållat. Därmed inget ont sagt om de sistnämnda då de ofta är duktigare på smalare områden än "proffsen".

[pentakel]

Jag tror jag kan vara med på ett hörn här.. vad sägs om "Konung Karl XII:s banesår - 1917 års undersökning och i samband därmed gjorda iakttagelser". En härligt stor och tung bok, utgiven 1918, och av någon <i>outgrundlig</i> anledning utgallrad från biblioteket! Ingående närbildsfotografier och röntgenbilder på konungens söndersprängda skalle. Med sammanfattning på tyska. Mums.