Ett litet skolarbete för granskning..

[VonGraven]

Här är ett litet skolarbete jag hafsade ihop nu på morgonen, så jag tänkte bara lägga upp det för granskning på detta eminenta forum.
Det är inte helt färdigskrivet, och kommer även kompletteras med mönsterskisser samt bilder på mina egna kläder.
Ge mycket kritik, tack...

Den vikingatida mansdräkten

Introduktion
Myten
Ofta framställs nordborna under vikingatiden som ett barbariskt folk. De kunde inte göra något utom att slåss, och tvättade sig aldrig. Den klassiska Hollywood-vikingen är en blond och blåögd krigsmaskin iklädd trendriktiga pälskalsonger och hjälm (den senare givetvis med horn). Låter inte det som en passande mundering att bära i den nordiska vintern? Givetvis är allt ovanstående ren myt: man hade faktiskt en ganska avancerad klädedräkt, och även på den tiden följde dräkten vissa växlande moden! Nordborna (eller ”vikingarna” som man brukar kalla dom) tyckte mycket om att klä upp sig i dyra kläder i vackra färger, man ville gärna markera sin status och position i samhället, och klädnaden var ett bra hjälpmedel i detta.

Att tänka på innan man syr
Först bör man bestämma om det skall vara en rik eller lite fattigare dräkt. Sen bör man bestämma vilken period av vikingatiden man vill efterlikna. Detta är lite överkurs, men om man är riktigt seriös kan det vara kul. Man bör även tänka på från vilken del av den germanska världen dräkten skall vara ifrån.

Om man vill ha en dräkt från en angränsande tidsperiod, järnålder eller medeltid, så är det inte allt för svårt att anpassa dräkten till det. Det fungerade nämligen inte så att en dag kommer fadern hem till sin hustru och utropar högt: ”Älskling, imorgon börjar vikingatiden, så det är bäst att du skyndar på med de nya kläderna!” Kläderna som var aktuella framåt slutet av järnåldern levde kvar långt in på vikingatiden, och samma sak gällde de senare vikingatida dräkterna, som hade mer likheter med 1100-talets klädnad än med den som använts på 800-talet.

Den grundläggande kläduppsättningen

Kjortel och särk

Det vanligaste plagget var uteslutande kjorteln. Detta är som en kort, långärmad klänning som träs över huvudet. Både män och kvinnor använde kjortlar, fast kvinnornas var hellånga, medan männens gick ungefär ner till knäna. Under kjorteln hade man en s.k. särk (därifrån har vi ordet bär-särk, som betyder björnskjorta”, en skjorta som oftast var av lin. Den var oftast lite kortare än kjorteln, men annars ganska lik till utformningen. Nertill i kjorteln har man satt i kilar för att ge lite gångvidd, annars hade det ju varit lite krångligt att gå. Detta struntade man ibland i på särken, och istället hade man bara en slits på varje sida från höften och neråt.
Byxor

Byxorna på vikingatiden var främst av två typer. Den ena brukar kallas ”Thorsberga-byxor”, uppkallade efter ett par byxor av denna typ som hittades i-just precis- Thorsberga! Dessa är väldigt lika ett par byxor av modernt snitt, förutom att man ibland hade en påsydd fot på byxorna (Fast om man hade det kunde man tydligen inte rida i dom, enligt Njals saga). Dessa är ganska bekväma, men de hör hemma i den tidigare vikingatiden/järnåldern. Den andra typen av byxor är såkallade hosor, en sorts pådragbara byxben, som man snör fast i ett bälte eller i brokorna (mer om brokor nedan). Dessa uppstod för att man började använda längre kjortlar, och då var det inte nödvändigt att sy ihop byxorna i grenen. De brukar vara ganska åtsittande, och även dessa kunde ha en påsydd fot. Dessa hör hemma i 900-talet och fram tills medeltidens slut.

En till typ av byxor som användes av de rikare var s.k. påsbyxorna eller ruserbyxorna. Dessa var, som namnet antyder, stora, säckiga byxor. Varje ben kan innehålla över 10 meter tyg, som sedan veckas. Dessa räcker inte längre än ner till knäet, och smalbenet täcker man istället av en sorts korta hosor eller med benlindor.

Mantel

Manteln förknippas ju fritt med medeltid och vikingatid. Detta är ett väldigt behagligt plagg att bära när det blåser eller bara är allmänt kallt. Vanligtvis var manteln skuren som en halvcirkel, och gick ungefär ner till knäet (notera att manteln gärna får vara kortare än kjorteln). Manteln spände ihop över den högra axeln (eller den vänstra om man är vänsterhänt) med en dräktnål eller ett spänne. Detta var för att man skulle ha sin bruksarm fri så att man kunde dra sitt svärd eller skolm, eller för att ta fram något ur väskan.

Brokor

För de som är lite seriösare så är det även trevligt att sy vikingatida underkläder. Dessa kallas brokor (har ni har hört talas Ragnar Lodbrok?) och är ganska lika ett par kortbyxor av modern typ. För er som inte vill bada nakna på vikingatids evenemang kan ju även bada i brokorna!


Accessoarer

Man hade gärna viktiga föremål hängandes i bältet….bältet ja! Det är en viktig detalj. Vanligtvis bestod bältet av en lång läderrem, som snördes genom en ring eller ett spänne i brons eller silver, varefter man slår en slags knut på bältet för att hålla ihop det. Resten av bältet lät man hänga ner mellan knäna, och ofta dekorerade man änden med ett beslag av silver eller brons. Men låt oss gå tillbaka till accessoarerna. Viktigast var den väska som man brukade ha hängandes från remmar i bältet. I den hade man pengar och andra småsaker som var bra att bära med sig. Män hade ofta även en skolm eller ett saxsvärd i bältet. Detta är två typer av knivar, som användes både till strid och till vardags. Det är vanligt att man ser folk som springer runt med mängder av onödiga grejer i bältet, men detta är inte nödvändigt, det räcker gott med det utrymme man har i väskan!

Material och färg

Det absolut vanligaste materialet till kläderna var ylle, men även lintyg användes till underkläder, som särken och brokorna, då ylle även på den tiden var lite stickigt! Många använder väldigt valkade tyger i sina dräkter, men detta skall helst undvikas. Man tyckte att det var fint när man kunde se trådarna i tyget, speciellt om det var vackert vävt. Angående färgsättning tyckte man om starka färger. Att ha gråa eller ofärgade kläder var nästintill reserverat för trälar och de allra fattigaste. Om man var duktig på växtfärgning kunde man framställa de flesta nyanser, och de färgämnen man inte hade tillgång till lokalt kunde importeras. Vikingarna var nämligen, för er som inte studerat vikingar, duktiga handelsmän, vilket var nästan mer utmärkande än deras färdighet i strid. Man dekorerade gärna plaggen med vävda band, brickband, och man hade gärna spännen och beslag i ädla metaller.

[Vesuvius]

Jag (som dock inte på något sätt är allvetande om detta...) tycker det verkar bra. Fast jag tänkte på det, det låter lite grann som om byxerna helt plötsligt på 900-talet blir föråldrade, till förmån för hoser. Men efter vad jag kommer ihåg så var byxer rätt så allmänt förekommande efter 900-tal också, även om hoserna vann mark hos folk som ville slänga sig med "sista skriket", eller helt enkelt visa hur världsvana de var (eftersom hoser, såvitt jag har förstått det, var ett mer kontinentalt mode...). Men jag kan givetvis ha fel. Någon som vet, eller har nån god teori?

//Ves

[VonGraven]

Jo, det stämmer nog. Det här arbetet är skrivet som instruktioner för ovetande folk mellan klass 7 och 9, så jag ville visa hur dräkten mer typiskt såg ut under de olika perioderna....