av Ulfr » 22 augusti 2005, 11:15
I landskapslagarna, t ex Hälsingelagen från början av 1300-talet anges ju att bönderna ska hålla sig med kettilhatt, svärd, yxa och sköld, iirc. Därutöver kompletterade man säkert efter bästa förmåga och fåfänga, för att se mer respektingivande ut.
Den kontakt man hade med "krigarmode" på den tiden var väl när trupper någon gång passerade trakterna. Sådan isnspiration vägt mot ekonomi och behovet av att vara rörlig tror jag innebär att man i stort sett kompletterade med ringbrynjor i olika utförande. När man sedan segrat i sina första strider så hade man en del stupade legoknektar att plocka krigsbyte från. Engelbrektshären bör ha sett ut (och varit) ganska "proffsig" efter fälttåget.
(Det omvända gäller väl vid t ex korsbetningen, där segrarna hade bättre rustning än de stupade fienderna, varför man gärna begravde dessa med rustningen på. Dels var den ointressant som byte, dels så blev de kvarlevande mindre stridsdugliga för ev nya uppror.
En hyfsat välställd bergsman hade säkert råd att skaffa lite modernare rustning från början, OM han deltog i striden och inte bara i staben. Dessutom hade han kanske råd att hålla sig med en bra häst så han slapp gå, vilket förändrar utrustningen och beväpningen (Hade bondehärerna även ridande trupp, eller var det enbart "gerillakrig" till fots som gällde?)
Sammanfattningsvis så tror jag på svärd, brynjetröja och bascinet (eller kittelhatt) för stormannen, någon kanske med visbyharnesk. Kittelhatt, brynjetröja, armborst, yxa (ev lans eller spikklubba?). för allmoge-fotfolket. Intressant attt höra kommentarer från de mer pålästa! Hur vanligt kan det t ex ha varit med gambeson bland dala-allmogen?