Lite frågor om sena romerska tunikor

[Vargman]

Jag har några frågor om de sena romerska tunikorna (sen tunika låter fånigt, jag vet! [:D]) som jag hoppas att någon kan hjälpa mig med svar på.

De romerska tunikorna till armén gjordes på fabriker och man använde stora vävstolar som kunde väva med en bredd upp till 250cm. Ofta vävdes tunikan i ett stycke där ärmar, halsöppning samt eventuell dekoration vävdes in från början.



Min fina bild visar till vänster hur en tunika såg ut när den vävdes på plats. Bilden till höger visar hur den sedan viks och sys ihop. Jag har markerat sömmarna i rött i ett försök att vara övertydlig. De romerska tunikorna var breda. De små ärmarna börjar nämligen vid armbågen så det gick åt en del tyg att göra dem. Längden är ner till knäna. Nu till mina funderingar:

1. Jag skulle behöva en bredd på 150cm och en längd på 220cm ungefär. Eftersom de flesta tyger har en bredd på just 150cm så blir det inget problem om jag vill ha en enklare tunika. Men om jag vill att någon ska väva en tunika åt mig med dekorationer och så, hur många har en vävstol som klarar en bredd på 150cm?

2. Var använde romarna för tyg? Kypert? Diamantkypert? Spetskypert? Tuskaft eller något helt annat?

3. Vilka stygn är autentiska att använda när man syr ihop tunikan?

4. Hur gör jag halsen enklast?

Hoppas att någon kan hjälpa mig!

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

[Vargman]

Efter att ha läst lite mer i Graham Sumners <i>Roman military dress </i> (en för övrigt utmärkt bok) så inser jag att tunikorna inte syddes <i>lodrätt</i> utan <i>vågrätt</i> så att säga. Detta förklarar att vävstolarna hade en bredd på närmare 250cm. Att man gjorde det berodde nog på att de lodräta band (clavi) som vävdes in i tyget var lättare att väga in vågrätt. Man hade också fördelen att man fick tygets kanter (selvage egde) längst ner på plagget.

Jag måste därför omformulera fråga 1 något. Finns det någon som har 250cm breda väsvtolar i Sverige. Alternativt,hur mycket knepigare är det att väva in lodräta band lodrätt?

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

[Martin Wallgren]

Mmm... Jag tror att det finns grupper där ute i Europa som väver tunicae som man kan få tag på. Annars får du väl bygga en rekonstruktion och göra din egen. Ett trick jag vet att Commitatus har använt är att färga in clavi i sina tunicae. Fusk men ser väldigt likt ut den tunica som man fann i Egypten som var i det närmaste intakt. Om man gör en officer var det (verkar det som) inte helt ovanligt med broderade clavi och sådana axelcirklar som hade vackara mytiska motiv som syddes dit i efterhand.

Swordsman, Archer and a dad!

[Martin Wallgren]

BTW... Fasen att du e igång nu! För några år sedan när jag ville leka rommare så mycket att det gjorde ont i kroppen var det ingen som var med på noterna. Nu vet jag att det finns några intresserade där ute i landet. Jag kanske skulle ta upp det igen. Har en senromersk spatha nästan klar ute i förådet. Man får väl skaffa sig en kruka att ha på huvudet och en oval sköld. Man kan ju alltid vara feoderatii.

Swordsman, Archer and a dad!

[Vargman]

Martin, det blir ganska enkelt att göra en vanlig soldattunika genom att jag behöver just 150cm i bredd. Det du behöver göra är att köpa ett stycke tyg. Vik det på hälften. Klipp bort för ärmarna och sy ihop. Klipp ut för huvudet. Klart! Att den då inte får kanten längst ner är kanske inte så vikigt. En egen vävstol tror jag blir ett alltför stort projekt!

Enligt Sumner är det troligt att tunikor som nya soldater fick ut från fabrikerna (fabricae) var nog oblekta tunikor utan dekorationer. Tunikor med Clavi (de lodräta banden) fick de skaffa senare och det var nog endast officerarna som hade de mer rikt dekorerade tunikorna.

Sen har jag läst att man klippte bort dekorationer när man kasserade en gammal tunika och sydde fast dem på den nya för att spara pengar. Så det verkar purjo.

Det fina med senromerskt är att man varken behöver vara många eller speciellt utrustade för att portättera en grupp ute på spaning eller en räd. Hjälm är det inte säkert att alla hade och kanske inte på spaningsuppdrag/räder. Det räcker med tunika, hatt (den runda), byxor, skor, benlindor, spatha, sköld och spjut (alternativt pilbåge istället för sköld och spjut) så är man klar!

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

[Vargman]

Ingen som kan hjälpa mig med tyg och stygnfrågan? [:(]

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

[Lena]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Vargman</i>

Ingen som kan hjälpa mig med tyg och stygnfrågan? [:(]
<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">

Jag skulle rekommendera att du letar upp en grupp som håller på med romerskt reenactment och frågar dem. Det verkar inte vara så mycket romare här på HV. Vad gäller stygn kanske den här sidan kan hjälpa dig: http://heatherrosejones.com/archaeologi ... index.html Glöm inte kolla bibliografin.

Lycka till!
/Lena

[Matti]

Kolla upp Comitatus, Vargman! De har varit trevliga mot mig när jag frågat dem!
Stygn och sånt är lite sådär. Men det vanligaste stygnet i de flesta epoker är det vanliga upp-ned-upp-ned. Vad gäller hur man vävde så varierade det en del beroende på var man gjorde tunikan. Enkel tuskaft var inte ovanlig, men sen fanns det varianter. Kom ihåg att romarna själva inte gillade rutigt eller randigt, medans detta sågs som snyggt i norr.

Martin, klart du kan vara foederatii! Eller vad sägs om att sträva mot att levandegöra "herulerna", vare sig vi avser nordbor som drog söderut i jakt på guld och ära, de som formerade det senromerska infanteriförbandet "Herulii seniores", vars sköldfärger vi har indikationer på. Så har vi också de "heruler" som etablerade sig på Balkan och kom att bidra med ett slagkraftigt elitkavalleri som kunde strida lika väl till fots, till den bysantinska armén under Belisarius och Narses.
Samt de heruler som skall ha vandrat norrut och slagit sig ned i skandinavien på det tidiga 500-talet, antingen i grupp samt som "eriler" hos olika kungar och hövdingar.

Har kontakt med en kille på Facebook som är med mig på det. Sen har min kompis Åsa och ett par bekanta till henne, den gode Mjödbjörn här, och gänget på Skäftekärr ideer om detta.

Länkar:
http://en.wikipedia.org/wiki/Heruli_(military_unit)
http://www.gedevasen.dk/herulsart.html
http://www.comitatus.net/
http://users.stlcc.edu/mfuller/Dura.html

PS. Den sista länken till Dura Europosfynden är ren och skär fyndporr!

[Martin Wallgren]

Vem är det på fejjan?? Kanske en gemensam bekant??

Swordsman, Archer and a dad!

[Vargman]

Sweet! Jag fortsätter detta i <i>grupper och personer</i>!

/Uffe

"Always carry a flagon of whiskey in case of snakebite and furthermore always carry a small snake"

W. C. Fields

[Matti]

Tror inte det, men jag är inte säker, Martin.

Borde starta en Heruliigrupp.