av Elénore » 15 mars 2004, 15:22
Tvärsäker kan jag naturligtvis aldrig vara och jag beklagar om jag uttryckte mig som att jag är det. Den primära källan till de heraldiska motiven på mantlarna har jag hämtat från Friar Stephen, A New Dictionary of Heraldry, Alphabooks Ltd, Cornwall 1987, s 21-22.
Något som skulle kunna tala för att det rör sig om broderier är t.e.x Matildas, grevinna av Salisburys (död 1281), gravmonument i Worcester katedralen. Hennes mantel är beströdd på höger sida med små sköldar med faderns vapen. Tekniken att strö ut broderier börjar troligtvis att användas under 1200-talet i och med att sammeten gör intåg som bakgrundstyg. Eftersom sammet är svårt att brodera på så använde man sig ofta av linne som först broderades och sedan klipptes ut och ströddes ut över bakgrundstyget. Metoden användes även på andra bakgrundstyg än sammet. Ett känt bevarat exempel är The eagle Dalmatic den har runda medaljonger med broderade örnar som har applicerats på dalmatikan.
Detta är naturligtvis inget bevis för att Matildas mantel är broderad men de har avbildat plagget med en metod som användes för broderier.
Jag håller med om att det förmodligen främst är vapenrockar som är heraldiska och som bärs av män och därför skrev jag ”Under 1200-talet börjar heraldiska dekorationer att bli populärt, dessa bars främst av män på exempelvis tornerspel.” Enligt Hemmets handarbetslexikon band 7: Färg – Huvu, Fogtdals Förlag, Köpenhamn 1990, s 71 så finns en spansk vapenkjortel från tiden före 1275 finns att beskåda i Las Huelgas-klostrets museum i Burgos. Varför jag skriver främst är att det finns författare som t.e.x Synge, Lanto, Antique Needlework, Blandford Books Ltd, Singapore 1982, s 23 som skriver att höga tjänare i ett hushåll och vakter bära rikt broderade livréer med vapen och monogram över hela bröstet och ärmarna. Vidare skrivs att andra saker som broderades var baner, tunikor och schabrak som användes vid torneringar och ceremonier.
Det finns en sigillpåse som hörde ihop med ett kungabrev/författning (charter) av Edward I som är daterad till den 26 november 1280. Broderiet på den är de tre engelska leoparderna passant på en röd sköld. Skölden är i sin tur fäst (dvs. den är först broderad på ett annat bottentyg) vid den svarta (ev. blå?) påsen och omgiven av en bladranka med trekantiga löv. Påsen finns på Chapter of Westminster, London.
Det finns även ett fragment av engelskt heraldiskt broderi vilket visar William de Forz, tredje greven av Aumales vapen tillsamman med hans andra frus Isabelssläktvapen. Broderiet är från 1200-talet (greven dog 1260) och är liksom det förra ett applikationsarbete. Det ursprungliga användningsområdet är okänt men senare har det sytts om till en sigillpåse. Påsen finns på British Museum, London.
Ett bildexempel är från Lasternas och dygdernas stege där två av männen på bilden bär broderier/band runt handlederna en av dem har även band runt överärmarna. Ca 1200 ur manuskript av Herrad von Landsberg, Bibliothèque Nationale, Paris. Ett annat är från poemet ”Suspice, flos, florem” från Carmina Burana, c. 1230. Munich. Bayerska statsbiblioteket. Ett par som står vända mot varandra har band/broderier runt handlederna och hals samt överärmar. Det finns fler.
Ett senare exempel från 1300-20 är John of Thanets panel. Det broderiet föreställer Jesus som sitter på en tron. Han är klädd som en samtida herreman och bär en lång tunika med en bård runt halsringningen och handlederna på ärmarna. Bilden är även ett exempel på de horisontella band som Eva skriver om. På tunikan går en bård runt bröstkorgen och en vid mellangärdet. Han bär en mantel som även den är kantad med en bård. Broderiet är så fint utfört att det går att se mönstren på bårderna.
Jag är ledsen över att jag just nu inte har möjlighet att scanna in bilderna.
Förresten källan till att ” Bården/brämen på manteln på franska korkåpor består oftast av vävda band medan de engelska är broderade.” är Branting, Agnes, Lindblom, Andreas, Medeltida vävnader och broderier i Sverige, Del I1 Utländska arbeten, Almqvist & Wiksells förlag, Kristianstad 1997, s 97, 98.