under- och överklänningar

av **Kristin** » 18 mars 2003, 21:47

hej!
jag undrar om man under 1300-talet (senare hälften) att man hade en underklänning och en överklänning eller om man hade en underklänninge, en överklänning och en surcot (ärmlös) ?
har nämligen hört olika hela tiden.

av **Eva Andersson** » 19 mars 2003, 12:03

Svar: Både och.
Av bilder att döma är emellertid det vanligare med en snäv klänning utan ärmlös surkot, dvs särk, mellanklänning och cotehardie. De bilder som finns när surkot med "helvetsfönster" bärs är framför allt av drottningar och högadliga damer i festliga sammanhang (och glamorösa helgon, som St Katarina av Alexandria).
Observerar att det gäller den senare delen av 1300-talet, från 1400-talet finns ju bilder på bondkvinnor i en form av ärmlös surkot med små ärmhål och som är förhållandevis snäv över bröstet och på 1200-talets senare del och 1300-talets första ser man ärmlösa surkoter lite här och var. Men de har ju inte helvetsfönster utan är ju bara en överklänning utan ärmar.

Eva, bakfull efter ett krogbesök i Trollhättan, denna metropolernas metropol

av **Halvor** » 19 mars 2003, 17:33

Apropos undertöy: er det noen som har sett noen originale mönstre til brók (dvs. det som på fransk/engelsk kalles "braies"), den vide middelalderunderbuksa for menn? Har sett flere rekonstruksjoner, men heller få funn.

halvor

av **Raymund** » 19 mars 2003, 18:06

De enda fynd jag känner till är de ännu inte publicerade(?) från klostret i Hull. http://www.hullcc.gov.uk/archaeology/hullmc.htm
Där fann man i gravar från 1400-talet, 6 män begravda i ylle(!)brokor.

/R

av **Kristin** » 19 mars 2003, 19:43

Eva;
jag undrar då vilka material dessa tre klänningar vanligtvis var i? jag ska göra en underklänning i linne och en cotehardi i siden. vad var i så fall särken av?
tack för dina alltid lika bra svar!!!
/kristin

av **Eva Andersson** » 19 mars 2003, 20:31

Linne. Och den kan vara ärmlös och bara ha tunan axelband, vilek tär en stor fördel när man ändå ska ha två klänningar och allt ska vara så himla tajt.
Du vet att den övre klänningen kan ha ärmar som slutar strax ovanför armbågen va? Ett annat bra sätt att slippa ha alltför mycket tyg omkring sina armar.

Eva, som just nu är oerhört entusiastisk över trubadumusik från 1100-talets slut och utstöter de märkligaste melodier, till familjens fasa

av **Kristin** » 27 mars 2003, 20:19

det sidentyg jag ska sy min cotehardi i är väldigt tunt och skört (det är köpt secondhand i Indien. alltså undrar jag om det finns något sätt att förstärka tyget??

av **Ebba** » 27 mars 2003, 20:46

Man kan väl alltid sy i någon slags foder, men det kan ju lätt förstöra ett tunt sidentygs karaktär.

Jag har en annan fråga också=)
Här på Historiska Världar finns bilder på en 1300tals kvinna med särk, mellan och överklännig/surcot. Jag är lite intresserad av mellanklänningen där och undrar ifall det finns något mönster till en sådan klänning, eller i alla fall något som liknar den!
Tack. / Ebba

av **Admin** » 27 mars 2003, 21:04

Ang. Historiska världars kvinna (som är 1400-tal, inte 1300-tal).

Det finns nog nåt mönster i fragmenterat stadium någonstans, men jag hann aldrig sätta ihop någon slags skiss av det. Ska se om jag hittar något med det är inte särskilt troligt.

/Henrik

av **gwen** » 27 mars 2003, 22:54

En foder-fråga, då:
Jag planerar att sy en klänning i tunnt ylletyg, och vill gärna ha lite tips från de visa om hur/vart man fodrade under sent 1300-tal.
Skall jag fodra hela spektaklet, från topp till tå?
Jag har bara sett linnefoder (det är alltså linne jag tänkte använda mig av i detta fall) på rekonstruktioner av ärmar med knappar, nämnligen, och undrar alltså huruvida det BARA var ärmarna som var fodrade, eller alltihop.

[?] /Gwen

av **Ebba** » 30 mars 2003, 20:05

Känns ju lite onödigt att fodra i kjolen...

Hur är 1400-tals kvinnans mellanklänning (Historiska Världars dräktsida) sydd? Det jag undrar är vart sömmarna går och hur ärmarna är isydda. Svårt att de på bilderna...
/ Ebb

av **Peter** » 23 april 2003, 19:49

Min flickvän vill gärna sy en uppsättning klänningar (om jag förstått det rätt - särk i linne (kanske ärmlös), mellanklänning (tajt sittande, av tunnt ylle) och en ytterklänning (sur-cote eller cotehardie) - jag är rätt dålig på kvinnokläder [:I]) Har jag fattat rätt?

Hur är det förresten med tippets på en cotehardie? För rika eller för alla? Och är det vanligt med tippets på mellanklänningar?

av **Emoni** » 18 juli 2005, 09:06

Vet inte om den här frågan har hamnat i rätt ämne så om det är någon som tycker att den bör flyttas så gör gärna det.

Jag har läst igenom alla gamla trådar och fått en något klarare bild men är fortfarande osäker på vad som är rätt och hoppas på lite hjälp

Jag har tänkt sy en herjolfsnäs-dräkt (nr. 41 för att vara precis). Den är ju sagd att vara en mansdräkt, hur fel är det då att sy den till en kvinna? I mina moderna ögon skiljer den sig inte mycket från andra kvinnokläder.
Jag har tänkt sy den i ett något tunnare ylle. För er som är bekanta med Saxylles 10kr-ylle så är det den något stadigare varianten. Är detta korrekt (eller åtmonstone OK) för 1300-talet? Jag har tänkt använda den både på Kungahälla 1337 och Wisby 1361.
Jag skulle också vilja ha en överkläning av någon sort. Hur ska man konstruera den för att den ska passa ihop med 41:an? Helst skulle jag vilja att den var inte fullt lika snäv, utan så pass vid att man kan dra den över huvudet och därmed inte ha någon snörning/knäppning. Jag skulle också vilja ha ärmar som slutar ovanför armbågen. Funkar det i den här kombinationen? Sen undrar jag hur lång den bör vara. Jag ska jobba i den så ankelkort hade varit att föredra. Ska då underklänningen vara samma längd eller kortare/längre?

av **Eva Andersson** » 18 juli 2005, 12:52

På 1300-talet är det inte vanligt med kortare överklänningar med en längre klänning under, sorry. Jag har sett några exempel på kortare ärmlösa surkoter och på kortare kortärmade överklänningar, alla innan 1350, men det är ovanligt.
Att använda Herjolfsnes 41, ska inte var något problem eftersom mans- och kvinnoplaggen från Herjolfsnes är skurna på samma sätt, jag brukar faktiskt använda Herjolfsnes 41 och Herjolfsnes 38 just för att illustrera likheten mellan mäns och kvinnors plagg vid denna tid. (Håller föredrag om det i Visby på måndagen kl. 14)
Åtminstone på 1340-talet finns det rätt många exempel på klänningar som är ganska snäva, men skuret raka från bysten och ner så at tman kan dra dem över huvudet. Jag har gjort en Herjolfsnes 38 fast med kort ärm (tyget tog slut) som bara är 5 cm vidare än mitt bystmått och sedan rak ner till midjan när kilarna börjar svänga ut. Eftersom jag går in i midjan ser klänningen ut att göra det också och man kan ändå dra den överhuvudet. Ingen av Herjolfsnesdräkterna har insvängd midja och snörning och de som är knäppta och mansplagg och definitvt inte figurformade.
Sen behöver du bara göra överklänning lite vidare så att den glider över.

Eva

PS. Ska du ha detta färdigt til helgen? Jisses.

av **Karin** » 18 juli 2005, 15:18

För klänningar som är korsetterande (håller upp bysten utan BH) bör man nog ha ett tjockare tyg än Saxylles. Jag tycker dock inte att de grönländska kläderna verkar vara så tighta, så de flesta tyger borde fungera.

En klänning behöver inte sitta åt överallt för att se tight ut. De flesta av mina 1300-tals-klänningar kan jag dra över huvudet. Det finns en kortärmad klänning från Herjolfsnes. Jag tror att den har nummer 39. Jag använder den själv över en cothardie. Det verkar dock vara mycket vanligare att även överklänningen har lång ärm.

Båda ylleklänningarna bör gå ända ner i marken. När du arbetar hakar du upp dem i bältet för att få dem kortare. Särken ska inte synas under och kan vara 1 dm kortare.

Karin

under- och överklänningar

under- och överklänningar

Vilka är online