Historiska världars forum

är uttrycket "Off-white" ett lajv uttryck för ex knallvittlinne eller är det ett "riktigt" uttryck för naturligtfärgad lin eller vad är det? Hittade uttrycket både på lajvutskick och på den nån engelsk klädessida så vad innebär den??

Mvh
Tor

Under 1800-talet och eventuellt tidigare fanns en tradition att bara bleka linet till hälften. Färgen blir då ljusare än naturfärgat lin men långt ifrån vitt. Färgen ansågs både vacker och mer praktisk eftersom den inte blir skitig riktigt så fort som vitt linne. Färgen på nytillverkat garn av denna kvalitet får i det närmaste en ljust gyllengul eller gyllene/sandgul färg. Mycket fin. I tidigare åldrar, t ex medeltid, när linet troligen till stor utsträckning blektes i solljus (liksom skedde ända in på 1900-talet i norrländska familjer, gjordes på vårvintern uppspännt över snön för att få en riktigt effektiv blekning) kan man tänka sig att denna typ av partiell blekning var ganska vanlig, det finn dock inte mycket skrivet om saken mig veterligen. Säkert empiriskt och skriftligt källmaterial saknas mig veterligen.

Växbo lin har en serie fina entrådiga lingarn i en vacker "off-white" om du vill väva ett eget skjortlin.

Svaret relaterade inte till alla frågor men gav kanske nått!

John - KB

Joo tack! det gav någott! jag är nöjd! kan väll fortsätta med frågor om lin då: Vilka färger går det att färga lin i med växtfärger? (och vilka färgade man verkligen med under medeltiden??)

Fixat stavning

Under 13-1400-talen var de enda linneplagg som bars synligt kvinnornas huvuddukar. Målningar kan visa män som under varma dagar knäppt upp jackan och låter skjortan vara synlig, och ibland ser man också glimtar utav linnebrokor då någon böjer sig för djupt. Men annars bars linplagg, om man över huvudtaget hade några, alltid under huvudplaggen.

Lin är inte extremt svårfärgat, dock är det nästan omöjligt att få färgerna att fästa någon längre tid, de bleks gärna bort i tvätten. Genom att jäsa vejde i urin skall man dock kunna få en permanent blå färg och jag har någonstans hört om en rötningsprocess som gör lin brunt. Rött verkar närmast omöjligt att överhuvudtaget åstadkomma, ens för en kortare tid (har bara sett babyrosa prov!)

Vilka färger hade man då på lin under medeltiden? I Birka har man funnit prov på två blåfärgade linneplagg ifrån vikingatiden, en hängsleklänning och en överklänning. Men det är nog också allt, såvitt jag vet!
Huvudlin, brokor, särkar, kjortlar, skjortor... Allt verkar vara uteslutande av blekt linne när man ser på målningar.
Mångfalden utav medeltida linneplagg i allsköns färger på platser som Kalmar och Visby under somrarna ger alltså en helt felaktig bild utav medeltiden.

MVH

/Martina

"Under 13-1400-talen var de enda linneplagg som bars synligt kvinnornas huvuddukar. Målningar kan visa män som under varma dagar knäppt upp jackan och låter skjortan vara synlig, och ibland ser man också glimtar utav linnebrokor då någon böjer sig för djupt. Men annars bars linplagg, om man över huvudtaget hade några, alltid under huvudplaggen."

Detta stämmer inte riktigt. Det börjar under fr a 1400-talet bli allt vanligare med visade särkar. Ärmarna delas upp och slitsas, liksom att frontöppningarna på tröjorna blir vida och visar skjortan under.



Denna bild av Memling är från 1485.

/Henrik Summanen

Vad jag ville komma fram till var väl att lin inte användes till överplagg på det vis man kan se på marknader och evenemang idag. Att underplaggen sedan sticker fram lite här och var blir ju vanligare och vanligare ju längre fram man kommer i tiden, dock är färgen alltid vit!

Jag vet inte om det stämmer, men visst känns salvebyn (för de som vet vad det är) som en engen medeltid? Har haft den känslan länge: Det här känns fel.. Nu är det bevisat

Jag har av en dam, aktiv inom hemslöjd, som växtfärgar lin och även sår och skördar, fått veta att man kan få helt olika natur-nyanser på linet beroende på hur man rötar det. Från gråbeige till mörkt gråbrunt. Även att man ibland kan få en svag grön ton på linet. Det vore intressant att höra andras åsikter på detta.

Jag har hela färgskalan hängande på väggen i form av små provdockor, från blont och ljusgrönt till mörkgråbrunt. Så visst får man olika färger beroende på rötning. Detta är dock inte särskilt intressant i medeltidssammanhang, eftersom man alltid eftersträvade en så vit nyans som möjligt och därför blekte linet.

/Martina

Vad jag vet så är rikstapeten bakom talarstolen i rikstan tillverkad av ofärgat lin. Nyanserna i den är helt naturliga beroende av linets rötning.

Ludvig

Min undran är snarare vad man då kan betrakta som naturfärg på lin. Har ofta fått besked på att man skall använda lin i naturfärg att sy medeltidskläder av, inte vitt linne. Är det den ljusbruna färgen som man ofta stöter på i tygbutiker som man räknar som naturfärg?

Förutom rötningstid och plats (land- eller vattenrötat) så påverkar också tidpunkten för skörden linets färg. Betrakta linne som har andra nyanser än vitt, halvblekt eller färgat som naturfärgat/oblekt.
Intressant läsning finns för övrigt i Gertrud Grenander Nybergs "Linnelärft från Ångermanland" (Nordiska Museets förlag 2001) som visserligen främst behandlar 1700-1800-talets linodling - men lin har odlats sedan medeltiden i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Ingifridh</i>

Min undran är snarare vad man då kan betrakta som naturfärg på lin. Har ofta fått besked på att man skall använda lin i naturfärg att sy medeltidskläder av, inte vitt linne. Är det den ljusbruna färgen som man ofta stöter på i tygbutiker som man räknar som naturfärg?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Hej Ingifridh
Skulle nog vilja föreslå dig att titta mer på riktiga källor (t.ex. medeltida målningar) istället för att lyssna så mycket på vad folk säger. Huvudbonader, skjortor, brokor, undersärkar, har du på någon avbildning sett dem vara grå, gråbruna eller bruna? Det har inte jag.
Tittar man på linhanteringen som den såg ut på 1700-talet in på 1900-talet så blektes i princip allt (utom kanske de grövsta handdukarna av blånor) och som jag förstår det var fallet så också på medeltiden. Efter allt elände man gått igenom med rötning, beredning, spånad och vävning är det en väldigt liten ansträngning att lägga ut det färdiga tyget i snön för att få det vitt.

MVH

Martina

Jag tackar för svaren. Kanske ställde jag frågorna på fel sätt....
Jag är mest intresserad av vikingatid och det finns ju tyvärr inga målningar från den tiden. Har kikat på "Linne i olika färger?" och hittade där info om linne. Men tack än en gång för svaren. Kanske vågar jag mej på senare medeltid längre fram, vem vet!

Hej!

Vad gäller Växbos lingarn till skjort-/särktyg, är det 16/1 som passar bäst då, eller behövs det ännu tunnare (20/1 eller 25/1)?
Finns det böcker som handlar mer om textiltyperna i medeltida fynd, snarare än om modellerna (liknande Geijers "Birka III" för vikingatiden), böcker där man kan förkovra sig sådant som i trådtäthet, trådtjocklek och bindningar.

Vänligen
//Evelina (vävkursrusig och full av vilda tygplaner)