Historiska världars forum

hej,
jag har hört en gång i TV:n att förr i tiden användes en mans urin för att få mörklila färg. speciellt bra skulle det vara dagenefter-urin. sedan skulle textielierna/ullen ligga ett tag nergrävt i en göddselstack. ???
tacksam för allslags information om detta sätt att färga textilier.
hälsningar
carina.

Det låter mer som s.k. "potteblått", eller vejdeblått. Vejde är en färgväxt som är släkt med indigo, och eftersom det ger en kypfärg, till skillnad från de flesta andra växtfärger, reagerar den med (rätta mig någon om jag har fel) något basiskt ämne, plus syre. Därav fyllepisset och gödselstacken (=ammoniak). När man sedan tar upp garnet/tyget i luften reagerar färgämnet med luftens syre och färgen framträder. Hur garnet luktar efter denna metod vågar jag inte uttala mig om.
Färgen ska dock snarare vara (grönaktigt) blå än mörklila, så det är kanske något annat du har hört talas om... Såvitt jag vet är dock mörklila en färg som är rätt svår att fram med växter. Det krävs nog överfärgning, alltså två olika färgningar med rött och blått. Och då gissningsvis rött med koschenill/kermes, som inte heller är en växtfärg, plus indigo, som ger en djupare och renare blå färg än vejde.

Om det krävs just manligt urin vet jag inte heller; det är nog helt enkelt så att det är lättare att samla ihop, särskilt under och efter ett fylleslag [;)] .

det ligger nog lite mer kemi i det - nar herrarna ger sig pa fyllan blir de garna uttorkade, dels for de inte dricker vatten och dels pga alkoholen. dagen efter ar urinet mer koncentrerat - sa mer "bang for the buck".

/maggie

Annars finns det ett traditionellt recept från Island där man skall få klara röda färger genom att låta islandslav dra i 50-gradig kourin. Helst skall kon ha druckit Svarta Dauden, då blir effekten bäst! Experiment på Bäckedal har aldrig gett mer än några roströda fläckar på garnet/ullen, själv kom jag aldrig ens så långt att jag lyckades övertala veganerna att kissa i en hink... (Ändå lättare än att hitta en ko som vill göra det!)
Vad gäller användning av urin annars så är det manlig som gäller just för att den inte blir förorenad på vägen ut på samma vis som kvinnlig. Att gräva ned garn i gödselstan borde om inte annat (äckligt!) påbörja en föruttnelseprocess, men det hade varit kul att få reda på precis vad du hört!
Efter att indigo börjat importeras storskaligt på femtonhundratalet är blålila/marinblå ingen svår färg att framställa på det sätt Pernilla beskrev ovan och det fanns utanför blåfärgerierna särskilda insamlingsbyttor för kiss!

/Martina

Når man farger med korkjelav (tror det heter tuschlav eller noe på svensk) lar man laven gjære (gjerne i et par måneder) i urin. Korkjelav gir lila og vinrøde farger, men de er vis svart lite lysekte. Allikevel finnes det kilder som tyder på at bruken av korkjelav i norge og utenfor norge i middelalderen avr ganske utstrakt (det finnes tollforklaringer etc. fra skip som eksporterte storeg mengder lav på 1300tallet). Korkjelavens farge har på folkemunne i norge blitt kalt bondepurpur.

Att gräva ner byttan i gödselstacken var nog för att hålla en lagom och jämn värme under färgningsprocessen.

hej!
vad glad jag blir över alla svar. Tack!
Jag hittade på nätet en sida, att kelterna använde urin för växt färgning. Bredvid varje hus stod en tunna där besökare skulle lämna sitt bidrag innan det gav sig iväg.
Men jag har en fråga till. Hur färgade professionella textilkonstnärer/halv professionella på landet sina garn på 50-talet i Norden?
tack på förhand
carina

Hej!
På Hantverkslägret på Eketorp i fjol fick färgarna fram lila, mörklila för att ara mer exakt. Jag tror hon använde bresilja, men jag vet inte hur gammalt det är.

/Nenne

Min morfar som är en hejjare på att berätat historier berättade en dag för mig att "förr", minns inte när detta var, så kom några på att just den laven som finns mycket på västkusten, tushlav, var precis det som isländarna ville ha till sina folkdräkter eller något liknande. så bönderna, de som fick nys om detta, klängde på klipphällar och plockade detta och gjorde stora förtjänster på detta vis. även här lade man själva laven i en gödselhög. jag färgade förra sommaren med tushlav, fast utan gödslehög och fick fram en vacker brun färg som drar åt rött. ja den nästan skimrar. annars är ju lavar praktiska att färga med då man inte behöver ha något betmedel i tex alun. jag bara la lavarna i blöt och kokade därefter garnet med gäggan i några timmar. vill bara varna att det luktar gräsligt, men inte så olikt doften av stekt karl johansvamp. /Mia

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by ragnhild dalheim</i>

Når man farger med korkjelav (tror det heter tuschlav eller noe på svensk)
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Om jag inte missminner mig mer så är korkje samma som laven Ochrolechia Tartarea, dvs. det som på svenska heter örnlav. Men korkje ligger bättre i mun. [:)] Ursäkta stickspåret.

/Rickard

Fargekorkje som ikke har fått gjere (i urin eller i mer moderne kjemikalieoppløsninger) skal vist gi en svak brunfarge, det er gjeringsprosessen som gjør at laven gir de røde og lilla fargetonene.

Färgerna tycks kunna variera en hel del. Den bresilja som på Eketorp gav brunrött garn gav i ett likartat färgningsförsök ett mörklila garn i Skåne (jag får lita på hörsägen eftersom jag är färgblind som en ko). Förmodligen kan det ha att göra med salt- eller kalkhalt och andra spårämnen i vattnet eller temperaturer och koktider att göra. För att få den nyans man vill ha verkar det vara flera parametrar som ska stämma - och en god dos erfarenhet därav (eller möjligen mycket goda kemi-kunskaper).

- Jörgen, som lånat Nennes inloggning

hart vatten - skane har i allmanhet hart vatten (eller gjorde i allafall nar jag bodde dar for langre sedan an en del av er var fodda...) darfor zoegas smakar bast i syd och gevalias langre norr.

Cochineal ger knallrott i mjukt vatten, lila i hart. hart vatten ar ocksa bra for krapp, sa det har sakert inflytande pa fler farger.

/maggie

Men bresilja, hur är det med den? Röd vet jag har använts sedan åtminstone 1100-talet i Europa (England) men den blå har jag ingen källa på före 1700-tal. Någon?

/Martina

kollade min Jenny Dean. Japp, Brazilwood ar kansligt for PH.
surt ger oranga toner, hart vatten ger mer lila/plommon. Man kan fejka med vinager for den forsta, och enligt Rosetti tar man det tjocka sedimentet och blandar det med urin for en riktigt lila.

/maggie