Historiska världars forum

Jag har letat jättelänge efter rätt färger till min nästa medeltidsklänning och äntligen hittat det jag tänkt mig på Handelsgillet.se. Materialet är "ett tunt, mjukt kypertvävt (2/1) ylletyg". Är det historiskt korrekt för en relativt enkel klänning från omkring 1200-talet?

Alla handeslgillets tyger är historiskt trovärdiga. Det borde inte vara några problem att använda den tunna kyperten (N-tygerna) till en kjortel/klänning, däremot bör du nog fodra den med ett oblekt linnetyg (i ganska grov kvalitet) för att ge det tunna ylletyget extra stadga.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Djingis Khan</i>

däremot bör du nog fodra den med ett oblekt linnetyg (i ganska grov kvalitet) för att ge det tunna ylletyget extra stadga.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Ursäkta, nu måste jag fråga... Jag kan förstå att man kan behöva fodra ett tunt tyg om man t.ex. syr en väldigt åtsittande kjortel samtidigt som man har en tung byst som skall hållas uppe av tyget eller en stor mage som vill ut!
Men en enklare tolvhundratalskjortel? De är ju helt raka och vida. Varför skall man fodra den? Borde det inte bara fördärva fallet? Finns det belägg för fodrade plagg av denna typ?!

/Martina, undrande

Tunnare ylletyger kan väl efter vad jag förstått "dras ut" eller förlora formen i vissa fall. Jag har dock själv ingen erfarenhet av att sy kläder av tunn, ovalkad yllekypert, så jag kan inte bekräfta det. Men vill man inte riskera att fördärva ett snyggt fall på kläderna får man väl chansa på att tyget behåller sin form.

Jag håller nog med Martina. Så länge kläderna inte är åtsittande utan hänger löst borde fallet bli snyggare om man använder tunna ylletyger utan linnefoder. Dessutom är ju en av fördelarna med ylletyg att det till viss del formar sig efter kroppen och döljer små sömnadsmissar.

Karin

Jag har använt samma tyg från handelsgillet till en ärmlös överklänning a la tidigt 1300-tal, definitivt bylsig, och det har funkat jättebra. Jag har visserligen inte hunnit använda den jättemycket för den blev klar nu i somras men jag skulle bli förvånad om den drog sig. Jag har lagt linneremsor längs halsringning och armhålen men i övrigt är den helt ofodrad.

Jag hittade ett supertunnt 100%ull tyg på furulunds (Borås) det är så himla tunnt så det känns som linne nästan. Det borde ju vara väldigt bra till en "sommarklänning". Funderar själv på att använda det som början av 1300-tals-klänning och ha ett lite tjockare över som ärmlös överklänning, det var så skönt så tänkte att då slipper man ha särk under med. Ev tänkte jag även sy en vikingaklänning av det... Fanns i flera färger. Frågan är ju bara hur HK det är, kunde de väva så där super super-tunnt?

ja.

Rent allmänt var tygerna på den tiden i betydligt bättre kvalité än de maskinvävda vi använder nu. Inte minst när det gäller slitstyrka.

De kunde väva supertunt redan på järnåldern, så kör hårt bara! Folk fattar inte hur jäkla duktiga de var för!

Eller för att inte prata om de egyptiska tygerna. Galen trådtäthet på dom...

Tänk på att frågan kanske borde vara:
Använde man supertunnt ylletyg i början av 1300-talet.
Att man kunde mer förr än vad vi oftast tror, finns det väl ganska bra med bevis på.

Det gällde ju faktiskt BÅDE vikingatid och tidigt 1300-tal. Och jag tvivlar inte på kunskapen i stort, de var nog betydligt duktigare än vad vi är nu för tiden för att de mer eller mindre var tvugna till det.