Historiska världars forum

Hejsan!

Jag undrar vad de vanligaste metoderna var när man skulle figursy kläder, främst klänningar, under den del av medeltiden man sydde så(nej, jag har inget särskilt årtal).

Har hört att de insnitt vi är så vana vid inte förekom och jag läste också någonstans här på forumet (kan tyvärr inte hitta tråden) att den typ av klänning med längsgående sömmar från axlarna samt mitt fram och mitt bak som finns i ett av Sophias ateljés mönster inte heller förekom. Stämmer detta?
Och princess-skärningen (den med söm från ärmhålet, över bystpunkten och neråt), fanns den?

Kolla in [url="http://www.cottesimple.com/"]"La Cotte Simple"[/url] för det mesta om figursydda dräkter.

/R

Gjorde man verkligen så här?
Det verkar som ett väldigt slöseri med tyg att liksom klippa ett huvudhål i tyget och sen figursy ihop plagget när det sitter på. Stora bitar under armarna går ju till spillo t.ex. i den här beskrivningen.

http://www.cottesimple.com/fem_silhouet ... ved_1.html

Om man läser texten så står det i fetstil: <b>"Please understand that this is a modern convenience, not to be construed as my interpretation of what historic tailors used."</b>...

/R

Det hon gör är en toalle(eller hur det nu stavas). Den syr man i tex lakansväv, för att få ut en mall som man sedan lägger på det riktiga tyget.

Mycket arbete kan besparas genom att göra ett grundmönster på en panel istället för att så att säga börja från scratch.
Du vet en del saker om hur panelen skall se ut, t.ex. hur lång den skall vara. (nacke till golv) Detta är ett lodrätt mått, rita ut det på mönsterpappret eller på ett lakan. 75 cm är en bra mönsterbredd om man är "normalbyggd."
Du vet hur bred den skall vara längst upp (måttet mellan dina axlar/2 + 2xsömsmån (vanligtvis 1-1,5 cm)
Du vet vart den skall vara som störst, det är där din byst är som högst. Lyft upp bysten och mät från axeln ned till bystens högsta punkt. Lägg till 1 sömsmån och mät detta mått lodrätt ned från axeln.
Mät runt bysten, dela med två och lägg till 2xsömsmån.
Klänningen skall vara som minst just under bysten, så att de inte trillar ned (händer förstås inte alla!) Mät från bystens högsta punkt ned till där de slutar. Detta är ett lodrätt mått.
Mät under bysten, dela med två och lägg till 2xsömsmån.
Rita kjoldelen rakt ut från understa bystlinjen. Rita en snålt tilltagen urringning så att du får igenom huvudet. Snedda axeln lite nedåt, ca 1 cm till att börja med.

Klipp ut fyra likadana paneler, sy ihop och kryp i! Sedan är det bara att skaffa sig en kompis och börja nåla... Följ instruktionerna på La Cotte Simple, de var bra. Se till att inte nåla in något framtill.
Har du liten byst kan du behöva göra måttet från bystens högsta punkt till dess slut lite längre, tvärtemot om du har kraftig byst.

Rörigt? Förlåt, men jag är inte så bra på att förklara! Sök på cotehardie för att hitta mer om ämnet!

Lycka till!

/Martina

Ursäkta, Raymond. Jag kollade bara snabbt in bilderna och såg inte den texten.

Men det här var ju jättesnyggt. Men tight var det... Undrar hur det känns att andas eller äta i den där klänningen. Någon som provat?

Martina: Jag tror jag förstår vad du menar. Det ska nog gå.

Ylle är som tur är rätt elastiskt och hull är både flyttbart och komprimerbart.
Jag har aldrig haft några problem att äta i en tajt sen 1300-talsklänning, magen befinner sig dessutom där klänningen har börjat vidga sig.

Eva

Jag kan inte heller säga att jag upplevt några problem med att andas, äta och röra mig i mina klänningar. Tvärtom så innebär faktiskt konstruktionen en rejäl lättnad för axlar och partiet under bysten där bh:n annars skaver in. Enda problemet jag haft är att armarna inte gått att lyfta särskilt högt samt att det stramat när man lyft dem framåt. Är det någon som har någon bra lösning på detta? (Nej, jag vill inte sy någon Moy-klänning![:D])

/Martina

Är det förresten någon som vill ha ett lite mer strukturerat schema över hur man bygger toillen? Jag har det någonstans på datorn isåfall.

Jag funderar eventuellt över att sy den i råsiden. Kan man göra det med tanke på tidsenlighet och bekvämlighet?

Martina: Vad menar du med strukturerat schema då? Kanske vore intressant.

Jo, en annan sak: Det är väl troligt att man hade någon sorts särk under den där klänningen, även om modellen på bilden inte verkade ha någon. Ska man lägga ut klänningen lite för att få plats med den eller fungerar det ändå? Bör särken vara figursydd på samma sätt eller ska den vara lös och ska den vara med eller utan ärmar?

Sofia, för att få reda på mer om vilken sorts sidentyg som användes under medeltiden så gå in på tråden siden http://www.historiska.se/histvarld/foru ... erms=siden. Som ett litet tips så finns det en sökfunktion uppe i högra hörnet här på forumet.

Ludvig

det är meningen att man ska ha en särk under, men det finns väldigt lite information om hur den ska se ut.
Genom praktiska prover har jag funnit att en ganska åtsittande, tunn särk med kort ärm är det bästa. sen fodrar jag också helst livet på en väldigt åtsittande klänning, eftersom det ger mer stadga. Jag har varit gravid två gånger och ammat i sådana här åtsittande klänningar, och det enda problemet har varit byst storleken - magen har alltid haft plats, även om det inneburit att fållen lyft lite.

-maggie

Arild Krake: Ok, då kollar jag

my_mmy: Men var din särk så åtsittande att man måste ha snörning eller drog du den bara över huvudet? Och tog du ut överklänningen lite för att få plats med särk?

Sofia, jag gör mina särkar av väldigt tunt linne, näsduks vikt. Jag gör den så att jag kan åla mig i dem, det går om man gör dem djupt skurna i halslinningen, vilket är bra i vilket fall som helst för många olika orsaker (amning, olika linning på överklänningar osv). Jag har inte behövt ta ut överklänningen för det, den naturliga stretchen i tyget fixar det. Jag använder ylle och linne, och linne som foder, och när det kommer i kontakt med kroppsvärmen flexar det lite granna.

Just nu håller jag på med en klänning i bomulls sammet, som ju är ganska oflexibelt, så det ska bli intressant.

-maggie

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Sofia</i>

Jo, en annan sak: Det är väl troligt att man hade någon sorts särk under den där klänningen, även om modellen på bilden inte verkade ha någon. Ska man lägga ut klänningen lite för att få plats med den eller fungerar det ändå? Bör särken vara figursydd på samma sätt eller ska den vara lös och ska den vara med eller utan ärmar?
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Eftersom särkarna till folkdräkter sitter löst har jag fått för mig att de bör göra det även till medeltidskläder. Men det är ju inget riktigt bra argument. Jag kan just nu bara komma på två medeltida bilder på särkar. Tyvärr kan jag inte lägga upp någon länk.

Från 1300-talet finns bilder på baderskor i genomskinliga ärmlösa särkar. De verkar inte vara figursydda. Från slutet av 1400-talet finns det en bild på Heliga Birgitta som ber mitt i natten. Hon har en särk på sig. Den är rynkad under hakan och ganska vid.

Om du vill få plats med särken under klänningen är det bästa att sy särken först. När du sedan mäter och provar för att göra klänningen har du särken på dig. Då får du en klänning som är lagom stor för att ha särken under.

Karin