Foder & snörhål i linne

av **wuthering** » 25 oktober 2009, 06:28

1. Jag syr en del historiskt men har av någon anledning aldrig gett mig på att helfodra ett helt plagg. (allt här kommer därför låta väldigt newbie [;)])

Jag skulle vilja helfodra plagg i ylle med lin, men aldrig förstått principen. Skall foderdelarna vara lika stora som yttertyget? Eller aningen mindre? När jag klipper mönsterdelar blir det ju ALLTID lite ojämnt, aldrig 100 % jämnt, men det är ju sånt jag rättar till i efterhand. Vilket betyder att om jag skulle försöka mig på att fodra så skulle fodret bli för stort och bubbla sig eller för litet och slitas loss (att ylle dessutom är mer töjbart än linne ställer säkert till det för mig också).

Är det enklaste är att vika ner sömsmånen över fodret och fästa det så? Men hur gör man det på ett redan sytt plagg, som man inte kan släta ut helt?

Men mitt största problem är ändå att när jag väl sytt ihop alla delar i ylle eller linne eller vad det kan vara, så utgår jag alltid från att jag kommer få ändra en massa i efterhand, så jag tar på mig plagget med sömmarna utåt och markerar med blyerts där jag ska ta in. Vilket kanske gör det ännu svårare att få till foderbitar som är i rätt storlek i efterhand?

2. Om jag väljer att göra en mellanklänning i linne och vill ha snörning till den, hur undviker man att snörhålen "kryper" utåt mot kanten om klänningen är tight och eftersom linne är tunt? Genom att fodra hela klänningen och/eller där snörhålen skall vara, t.ex?

Jag har märkt att jag har problemet tight + linne = sömmarna går upp/kryper utåt en hel del i allmänhet trots att jag handsyr med små och relativt hårda stygn, hur råder man bot på detta?

hjälp! [:D]
/ D

av **Mary-Lou** » 25 oktober 2009, 10:07

Om linnet är mer töjbart än yllet, tänker du på vadmalstyg då? Jag tänker att ylle är mer töjbart än linne. OM det ju inte är vadmal- för då är båda lika stumma. Vad tänker du sy i för tyg? Och i vilken vävteknik? Det spelar stor roll om det är ett tuskaftsvävt tyg eller ett i kypert. Kypert är ju oerhört strechigt.

av **wuthering** » 25 oktober 2009, 10:32

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Mary-Lou

Om linnet är mer töjbart än yllet, tänker du på vadmalstyg då? Jag tänker att ylle är mer töjbart än linne. OM det ju inte är vadmal- för då är båda lika stumma. Vad tänker du sy i för tyg? Och i vilken vävteknik? Det spelar stor roll om det är ett tuskaftsvävt tyg eller ett i kypert. Kypert är ju oerhört strechigt. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Menade tvärtom, blandade ihop det där.
Har ingen aning om vävteknik, men frågan kvarstår dock, hur man ska göra med fodret eftersom det blir alldeles för stelt om det inte är stort. Vill nog minnas att jag sett insidor av klänningar som varit fria från rynkor och då undrar man hur de kunnat passat ut foderstorleken så exakt.
Med tanke på att jag syr in klänningen och ändrar en massa på mönstret efterhand så ser jag inte hur jag skulle kunna få till ett perfekt passande foder :/

av **Johan Käll** » 25 oktober 2009, 16:39

En tanke är att du klipper ut fodertyg och yttertyg samtidigt.
Sedan syr du ihop det samtidigt med. Dvs allt i samma söm. Som om de två tygen vore ett.

Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se

av **Renika** » 25 oktober 2009, 16:57

Jag håller med Johan, det är absolut enklast att klippa ut foder och yttertyg tillsammans. Är det stora stycken som sedan ska sys ihop är det värt extrajobbet att tråckla ihop foder och yttertyg bit för bit innan man syr ihop plagget. Det är dessutom historiskt korrekt, att som idag ha fritt hängande foder i plagg var inte alls vanligt under äldre tider. Linnefoder i ett stretchigare ylle är att rekommendera i t.ex. ett tajt klänningsliv, särskilt om du har tänkt dig att kunna bära en klänning utan bh. Det stöder kroppen och gör att livet håller sig slätt. Att ge sig på att fodra ett redan hopsytt plagg är mycket svårare och blir, i min mening, sällan särskilt bra... om man inte följt ett exakt mönster.

av **Ulfa** » 25 oktober 2009, 17:19

Hej Wuthering!
Eftersom man inte verkar ha använt linne till klänningar eller liknande plagg som kan tänkas behöva fodring, behöver du nog inte tänka på hur du ska göra i det fallet. Du kan ju även välja att fodra din klänning i ylle så får du ett elastiskt foder, men det är såklart dyrare. En tanke är att göra precis som Johan säger, klippa ut fodertyget samtidigt med klänningstyget och sy ihop båda på en och samma gång, men det bygger såklart på att du använder ett mönster och mått till det som redan är klart, dvs att du inte behöver sy in och ändra i efterhand.
Jag vet att Eva Andersson har använt den metoden. Då har hon först sytt ihop två klänningsdelar och en foderdel (som motsvarar en av klänningsdelarna) med en söm, sedan har hon sytt fast den andra foderdelen vikt, så att sömsmånen är helt täckt av fodret. Hoppas du förstår hur jag menar =).
Om jag förstår det rätt syr du gärna tighta klänningar, vilket mönster använder du? Vilken tidsperiod? Det kan ju vara en idé att göra en toille först, dvs du klipper ut och passar in mönstret i ett skräptyg innan du börjar sy på den riktiga klänningen så behöver du inte ändra massa i efterhand!
/Ylva

av **Mary-Lou** » 25 oktober 2009, 17:31

Håller med Johan om fodret.
Det finns ( tydigen) fynd från medeltid med linnefoder. (Johan- hjälp mig, viss var det uppe på diskussion på albrechts forum?) Men jag vet inte om det var i klänningar eller var det fodret satt någonstans. ( med rätt att minnas helt galet!!)
Håller med Ylva- toille är super. Det blir mindre jobb så. Mer jobb i början dock- mindre senare.
Linne är, i nästan alla fall, i tuskaft så då blir det stelt. Men klipper du på skår så kan du få ett superflexigt tyg.

av **Vix Hq** » 26 oktober 2009, 10:37

På rak arm kommer jag på ett säkert bevarat exempel: Drottning Margaretas gyllene kjortel (blått linne, troligen i hela livet och även oblekt linne. Samt en skoning i blått linne längs halsringningen). Sen vill jag minnas att Eva Andersson har nämt en skriftlig källa med en linnefodrad mantel. Tror den finns nämnd i en tråd här på forumet någonstans och i hennes artikel i Varbergs museums årsbok om Bockstensmannen också (har inte tid att kolla just nu, man jag har för mig att det var där). I boken om Drottning Margaretas gyllene kjortel (Geijer, Franzén & Nockert) finns det både beskrivningar och bilder av hur fodret fästs.

(Som en parentes kan jag säga att vår 1400-talsmässhake på Textilmuseet är fodrad med oblekt linne. Vågar dock inte uttala mig om det är original eller ej.)

/Vix.

av **christofer** » 26 oktober 2009, 13:39

Hur vanligt var det att fodra ylleplagg med ... mer ylle? Var det vanligare än linne? (Jag tror att vitt yllefoder nämns i ett testamente från andra delen av 1400-talet.)

av **Ulfa** » 27 oktober 2009, 00:24

Hm, jag tror alla har missförstått mig lite. Jag skrev att man inte verkar ha använt linne som klänningstyg, men jag menade inte att man inte använt linne som fodertyg. Var lite otydlig kanske men hoppas det är utrett nu för ni har alldeles rätt i att linne använts som foder.
Jag vet inte hur vanligt det är med yllefoder, men jag är ganska säker på att det förekommit. De flesta jag läst skriva om foder har sagt att päls var det absolut vanligaste man fodrade med, vilket jag tycker inte kan stämma om sommarklänningarna, men mycket väl om vinter- och höstkläder.

/Ylva

av **Peter** » 27 oktober 2009, 07:22

Om jag förstått saken rätt finns det hur som helst relativt få källor på att linne användes som foder, självklart av olika skäl.

av **Anders Lindkvist** » 27 oktober 2009, 09:31

I de nordiska medeltida testamentenen lyser tydliga linnefoder med sin frånvaro men det är gott om omnämnande av yllefoder liksom pälsfoder. Enstaka sidenfoder också.

---------------------------------------------------------------------
www.kurage.wordpress.com
Kuragebloggen-Historia. hantverk. reenactment.

av **Vix Hq** » 27 oktober 2009, 20:37

En brun mantel med linnefoder testamenterades 1348 av en kvinna i Norge enligt Eva:
http://histvarld.historiska.se/histvarl ... IC_ID=2346 (sista sidan)
Samma referens i "Bockstensmannen och hans tid" (Länsmuseet Varberg), sid. 31.

Inte för att jag hej vilt vill förespråka linnefoder, men ett bevarat plagg och en skriftlig källa från Nordiskt område är rätt hyfsat med referenser inom reenactmenthobbyn när allt kommer omkring... [;)] Hade det inte varit för att referenserna till ylle-, siden- och pälsfoder råkar vara så många fler hade linnet legat rätt bra till!

/Vix.

av **Peter** » 28 oktober 2009, 14:39

Word. Precis vad jag menar. Nog har det _funnits_ men vrålvanligt har det nog inte varit.

av **Anders Lindkvist** » 28 oktober 2009, 15:27

coolt, jag skulle dock vilja se vilket dokumentnr det har. Det är spännande för mig som grävt i källorna innan...

---------------------------------------------------------------------
www.kurage.wordpress.com
Kuragebloggen-Historia. hantverk. reenactment.

Foder & snörhål i linne

Foder & snörhål i linne

Vilka är online