Cotehardie 1300-talets mitt

[Hjalmar H]

Jag har planer på att göra en cotehardie (1340-tal till 1360-tal tror jag) med knappar och enklare, 20-30cm långa tippets (inte den väldigt smala sladdriga varianten) från armbågen i ett grönt ylletyg jag har. Jag undrar nu två saker.

För det första: finns det belägg för att detta plagg användes av annat än adel? Målet är att skapa en dräkt för övre arbetarklass, som hantverkare, köpman eller liknande.

För det andra: utsmyckning av cotehardien. Användes annan utsmyckning än pälskantade plagg? Detta hör ihop med förra frågan, som jag ser det. Om cotehardien användes av andra än adel lär det väl förekommit alternativ till det dyra ekorrskinnet? Användes alls brickband så sent under medeltiden? Jag antar att det förekom att man broderade plaggen för utsmyckning? Jag funderade på att fodra plagget med vitt linnetyg, som ger en snygg färgkontrast mot den gröna utsidan (skulle mest synas vid ärmarna och knäppningen samt vid låren, där knäppningen slutat). Är det en bra idé? Att fodra med ett till lager ylle låter varmt, då jag tänkt använda den i Visby under medeltidsvecka, och man ska ju bära en yllekjortel eller ylledoublet under cotehardien, vilket skulle innebära tre lager ylle.

[Peter]

Den som provat att utföra arbete i plagg med tippets har snabbt blivit vän med tanken på att skära av skiten. Det är ofta väldigt svårt att hitta distinkta kännetecken på vem som är adelsman och vem som är borgare i bildmaterialet (utom då det av olika anledningar är uppenbart - typ på bilder från hovet eller liknande). Jag har hittat ett helt säkert belägg för tippets på en borgare 1356, men han är å andra sidan borgmästare och med sannolik rik som ett troll och tillhör alltså inte gruppen "övre arbetarklass". Även om det kanske finns andra belägg skulle jag inte påstå att det är vanligt. Jag skulle svara nja på fråga ett.

På fråga två svarar jag: metallknappar, knapphålsrader förstärkta och dekorerade av brickvävda band eller ströningar. Broderier har jag dålig koll på. Det finns en hel del bilder som tyder på det, men jag är osäker på om det är bevisat att det är just broderier eller om det är något annat. Fodra plagget med ett tunt, tunt ylle istället för linne (det är ganska omdiskuterat - förekommit har det väl, men det verkar inte vara vanligt som jag fattat det). Eller skit i att fodra det, om du ska sy plagget i ett tyg med lite stadga i.

[Johan Käll]

och dagges, du glömde dagges Peter.

Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se

[Djingis Khan]

Tre lager ylle är inget konstigt historiskt sett, inte ens om det rör sig om sommar. Det är egentligen bara det senaste halvseklet som vi vant oss vid att traska runt klädda i inget annat än ett tunnt lager bomull i form av T-shirts och liknande. Så sent som för 60-70 år sedan var det legio att ha väst, kavaj/jacka samt överrock om man ville vara propert klädd som man. En cotehardie är under alla omständigheter ändå ett finplagg och ska knappast användas vid kroppsarbete.

Handelsgillets tunna yllekypert (exempelvis) skulle nog passa utmärkt till foder och blir knappast mycket varmare än linne. Eller strunta i foder så som Peter föreslår och förtärk ev. knapphålskanten med en smal infodring:

http://www.damehelen.com/images/TandCsleeve.jpg

http://2.bp.blogspot.com/_45k8AtZbjr4/S ... _0218b.JPG

[Hjalmar H]

I så fall tror jag att jag skippar just tippetsen. Jag är väl medveten om att cotahardien är ett finplagg. Dagens kavajer inbjuder inte heller direkt till kroppsarbete. Jag hade tänkt ha den till medeltidsfester, möjligen dans också.

Vad för sorts tråd är helt HK? Det ylle jag får tag på är grovt garn. Är vaxad lintråd en bra idé? Färgad för att matcha tyget, eller får det synas igenom lite vita stygn?

[Karin]

Jag syr alltid med vit eller oblekt vaxad lintråd. Den oblekta lyser igenom mindre på mörka plagg. Det är osäkert om man färgade lintråd till sömnad. Man kan också använda sysilke eller ett tunt men stadigt ullgarn. Det kan vara lite klurigt att få tag på men jag tror att Handelsgillet har.

Det var så länge sedan jag tittade på källorna, så jag har glömt vad som var vanligast, men fynden från Herjolfsnes är i alla fall sydda med ullgarn.

Karin

[Djingis Khan]

Tittar man på gamla handsydda plagg så är det vanligt att den oblekta lintråden syns vid exempelvis fållstygn. Ibland var det till och med meningen att den skulle göra det, t.ex. i vissa typer av prickstickning. Här är ett exempel från 1700-talet:

http://www.sharonburnston.com/fence15.jpg

[Olof den gladlynte]

Ursäkta att jag lånar tråden en aning...jag ska börja sy ihop min cotehardie och funderar bara helt enkelt vilken sorts söm som är mest korrekt att använda?

[Mary-Lou]

Förstygn ca 2-4 st och 1 efterstygn. Eller bara efterstygn. Till sammanfogningar. // Maria

[Åsa vävare]

Kollade lite i två böcker om tråd till sömnad - bra att repetera vad man en gång läst! En snabbkoll gav det här.

Herolfnes: ullgarn. Tunnt spunnen och 2-tr trådigt. Alltså ett starkt garn.

Londonfynden 1300-tal, uppgifter från the Great Wardrobe.
Mycket lintråd, men man sydde ju inte bara dräkter utan annan linnesömnad. Tråden som användes var inte bara av olika tjocklek, utan också i olika färger.

Även silketråd var vanlig, också den 2-trådig. Användes bl.a. till knapphål. Och den användes inte bara på sidentyger utan också på ylledräkter. Det verkar som om man använde lintråden till de ställen där den inte syntes och silke på de synliga ställena. Silket fanns i mängder av olika färger.

Ulltråd: Användes också under medeltiden, men jag tolkar det så att det var mer "gammeldags", något som var vanligare tidigare århundraden. Kanske också så att det var vanligare bland de lägre stånden - ett exempel är just Herolfsnes.

Själv är jag väl då lite gammeldags, jag syr gärna med ullgarn i mina ylleplagg. Då använder jag ett kamgarn, det är starkt. Mora-garnet, 20/2, från Borgs är bra, för tunnare yllekvalitéer använder jag ett finskt kamgarn 36/2. Tyvärr måste man köpa hela härvor 100g av varje färg, men man kan ju gå ihop några stycken och så dela upp garnet. För mig som har hyllorna ganska fulla med just Moragarnet är det ju enklare, och fattas färgen så lägger jag lite i färggrytan, syntetfärger för mig.

[url="http://www.textilverkstad.se/verkstad/garndockor.html"]Kolla gärna min garnkorg[/url]. Färgerna varierar och ibland hamnar någon extra härva i ett färgbad. Just nu är det ganska så fullt i korgen.

[Olof den gladlynte]

Tack för snabbt och redigt svar Mary-Lou!

[Crypt]

Jag inkräktar på den här tråden! För jag har lite samma funderingar. Jag håller på med en ny moy bog, som jag tänkte fodra i linne. Yttertyget är handelsgillets tunna kypert och fodret ett halvtunt linne. Men alltså, det blir fint fall, men så otroligt klumpigt? Särskilt i ärmarna, jag prövade med underklänning under som är extremt tunn, och jag tyckte det var väldigt korvigt och bulligt, särskilt vid sömmarna. Nu har jag ju bara tråcklat ihop, någon som har erfarenhet som vet om det ger med sig sen när man syr ner sömmarna? Sedan är det så extremt varmt, kan man eventuellt bara fodra hela klänningen utom just i ärmarna? eller är det bäst att skippa foder helt?

[Renika]

Många gånger räcker det att bara fodra livet på klänningen för stadgan, men lämna resten (kjol och ärmar) ofodrat. Klumpighet försvinner till stor del när man fäller sömmarna men det blir ju alltid lite tjockare och klumpigare med foder i sömmar, särskilt i ärmar.

http://www.renika.se

[Crypt]

hm det ska jag pröva! Vore ju skönt att behålla stadgan över bysten. Det är ju synd att jag klippt ut fodret redan, men jag får väl sy en moy-underklänning om inte annat?!

[Djingis Khan]

Crypt, jag har helfodrat en ganska tajt skotsk höglandsskjorta av handelsgillets tunna kypert med tunnt linne och jag tycker inte att det blir klumpigt alls. Fallet kanske inte blir lika fint, men skillnaden är knappast dramatisk:

http://historiskdrakt.wordpress.com/200 ... nish-moor/

Men ja att halvfodra plagget är förstås ett alternativ.