Klesdrakt folkevandringstid

[Monica]

Jeg er på jakt etter mønster til klesdrakt fra folkevandringstid. Jeg trenger mønster til manns- og kvinnedrakt, alt fra høystatus som Snartemo, Evenbø-Eide, Högom, til den vanlige mann og kvinnes klesdrakt er aktuelt.

Er det noen som har tips til hvor jeg kan finne det? Informasjon om farger, tøykvalitet taes også imot med takk.

Venter spent[:)]
Ann Monica

Monica

[Admin]

Det är möjligt att det går att hitta lite om man gör en sökning på "folkvandringstid" i detta forum. Under forumet dräkter finns det i alla fall en del personer som har diskuterat saken.

//Henrik

[Matti]

Hejsan!

Färdiga mönster är det ont om, men det finns tillräckligt med rekonstruktionsbilder i Margareta Nockerts bok om Folkvandringstida textilier i gravar. Där har du tygkvalitee med mera.
Faktum är att det finns ett norskt fynd som finns med i hennes bok som verkar vara från medelklass. Inte så mycket kvar, men tillräckligt för att man skall kunna ana att det är ett liknande snitt på dräkten, men enklare färger. Gul och brunt tror jag, eventuellt grönt. I Högstatusgravarna är det rött och blått som gäller

Sedan så är Margrete Halds tegelsten om mossfynden av stort värde, inte minst eftersom man får inblick i kvinnodräkten.
Skall se om jag kan gräva fram lite länkar eller nått.

[Monica]

Heisann Matti!
Takk for kjapt svar[:)]
Jeg har fått tak i en bok av Margareta Nockert som heter The Högom find and other migration period textiles and costumes in Scandinavia, er det den du mener?

Jeg har dannet meg et bilde av hvordan menn gikk kledt, men synes det er litt mer vanskelig å få tak i kvinnedrakten. Det blir fort en drakt som likner Huldremose, og jeg er litt usikker på hvor "rett" det er?



Monica

[Matti]

Det var den boken jag syftade på, helt rätt!

Huldermosse är vad man brukar utgå ifrån. Antingen den stora peplosklänningen eller omlottkjolen.

Det finns några danska gravfynd som ger mer upplysning om romersk järnålder och folkvandringstid. Det som kan sägas är att peplosen av allt att döma håller i sig, då de smyckeuppsättningar man hittar är sådana som bars för att hålla upp en peplos. Två identiska nålar eller spännen vid skuldrorna.
Det verkar klart att det nordiska kvinnomodet påverkades en hel del av det romerska och det provinsialromerska. Den knälånga kjolen som Margrete Hald säger kan spåras in i äldre romersk järnålder försvinner helt.

Underkläder av lin bars med största sannolikhet de med, och det finns belagt från en skånsk grav från 200-talet tack vare noggrann analys av brända textilrester.

Så jag skulle föreslå följande för en kvinnodräkt:

Linnesärk med enkel skärning, dvs som en lång t-tröja. Tunikaskärning alltså. I det nordiska materialet verkar finnas en tendens till mer kroppsnära plagg, se exempelvis både Högom och Thorsbjergkjortlarna, medan den romerska och provinsialromerska traditionen var för vidare plagg. En senromersk tunika hade en tygbredd som kunde gå ut till armbågarna för att ge god rörelsevidd.
Den romerska tunikan, som bars av både män och kvinnor, gick ned till knäna, medan Högom och Snartemo verkar gå till mitt på låret. Evebodräkten har dock rekonstruerats som knälång, och sett till bildmaterial från tidig vendeltid så anser jag att dessa stilar förekom parallellt. Thorsbjerg är kanske lite av en kombination. Högomkjorteln har en intressant skärning medan Thorsbjerg är väldigt konservativ med raka bitar, som en tunika. Men till skillnad från en romersk tunika som vävdes i ett stycke, är Thorsbjerg ihopsatt av olika tygstycken. Vilket är naturligt med de smalare nordiska vävstolarna.
Thorsbjerg går ned till knäna men har snörningar i sidan för att få den kroppsnära.

Åter till en nordisk folkvandringstida kvinna:

1. Linnesärk underst.
2. Hellång peplos utanpå.
alt.
Midjekjol, omlott eller ihopsydd samt kjortel när det behövs.
3. Schal eller kort mantel som håls ihop på bröstet. Om mantel bör den bäras med spets nedåt, som en schal, eller vara rundskuren. Tror att fyrkantig buren som schal är att föredra.

Vill man vara lite fin så skall kjorteln/tunikan ha agraffspännen vid handlederna. Kvinnor har oftast spännen med en agraff, medan männen verkar haft mer variation i hur handledsknäppningen var utformad. Om du skall vara en enklare person, gör som lösningen är vid det enklare fyndet som Nockert tar upp, vik ärmens ändor vid handleden och sy så tajt att du kan få ut handen.

Får man fråga vart detta intresse får att sy folkvandringstida kläder kommer ifrån? Vi är några i Sverige som kämpar med att få igång ett intresse för romersk järnålder och folkvandringstid, så det vore kul med fler även i Norge som är ger sig in i denna vad gäller dräktmaterial förvånansvärt fyndrika epok.

[Vix Hq]

En riktigt bra artikel om att rekonstruera folkvandringstida dräker är
Høigård Hofseth, E. 1998, "Valgets kval. To rekonstruksjoner fra folkevandringstid", i <i>Universitetets Oldsaksamling årbok 1997/1998</i>, Universitetets Oldsaksamling, Oslo, 93-112.

Høigård tar upp problematiken med museirekonstruktioner, samtidigt som som det finns all möjlig info om tyger och färger från de fynd som används i rekonstruktionerna. Och fina bilder på resultaten. Dräkterna de handlar om är de som finns(?) i utställningen på Oldsaksamlingen i Oslo.

På tal om Huldremose - man har nu hittat spår av ett underplagg i växtfibrer (lin eller hampa) som burits under omlottkjolen (står om det på Nationalmuseums (dk) hemsida). Kul när gamla fynd kommer med ny info!

/Vix.

[Matti]

Suveränt! Vad vore vi utan dig, Vix!

Nog för att vi förstod att något måste de haft under, men nu har vi mer handfasta bevis för detta! En stor dag för alla vi som älskar äldre järnålderns dräkter!

Jag kan också rekommendera den artikel Vix nämnde. Mycket bra sådan.

[Monica]

Takk igjen for mange gode råd og tips om lesestoff!

Jeg jobber for tiden med en utstilling som skal ta for seg folkevandringstid, og har lyst til å få laget noen drakter som skal henge fritt i rommet. Det skal ikke være kopier av utvalgte gravfunn, så jeg står litt friere i forhold til hvordan man setter sammen kjortler, bukser, kjoler, mantler, sjal og sånt. Men jeg vil jo ha det mest mulig "rett" for det. Spesielt når det gjelder farger, snitt og stoffkvalitet.

Jeg har blitt så fasinert av perioden og klesdraktene at jeg nok kommer til å ende opp med å sy meg en egen drakt

Monica