Historiska världars forum

Finnes det litteratur som tar for seg hvordan man kjemmet og spant ulla før rokken og kardene kom? Jeg vet at man på Færøyene har kjemmet ulla lenge etter at kardene kom, og tenker kanskje at noen har dokumentert prosessen der (eller andre steder) før den døde ut. Blant annet er jeg interessert i hvordan man behandlet de to ulike ulltypene dekkhår og bunnull på de primitive sauene. Hvis noen har erfaringer med dette er det også interessant. Jeg har begynt å spinne ull fra gammelnorsk sau (villsau), der jeg spinner bunnulla til veftgarn og dekkhårene til varpgarn. Målet er å veve en kjortel på moderne flatvev. Når det gjelder kjemming av ull har jeg sett på en video på youtube, men erfaringen min med å kjemme ulla er at det blir mye ull igjen på kammene som jeg ikke får brukt. Dessuten har jeg undret meg over hvor mye av ulla man egentlig kunne bruke i forhistorisk tid. Erfaringen min med gammelnorsk sau som går ute hele året er at veldig mye av ullen har filtet seg tett og er ubrukelig til spinning. Det eneste den ullen kan brukes til er vel nettopp filt. Hadde man noen triks for å unngå dette?

Er egentlig interessert i dokumentasjon av hele prosessen fra sau til garn/stoff, og tar med glede imot litteraturtips på dette. Det er spesielt nordiske kilder som er interessante.

Vad jag känner till så tesade man ullen (tror det heter så i alla fall), alltså att man rensar, drar och plockar med fingrarna liksom. Ullkammar har också använts.
, och man spann på slända.

En jätteintressant och jättestor fråga!

"Restullen" som blir kvar i kammarna - kamresterna - kan man karda eller bara tesa isär och spinna av den med. Ofta använder man ju kammarna just för att separera bottenullen från täckhåren. Man drar de långa håren från kammarna i långa fiberband, som man sedan kan spinna ifrån. Bottenullen sitter kvar i kammarna och tas omhand för sig.

På videon i det här blogg-inlägget kan du se Lena Hammarlund dra fiberband från ullkam:
http://hantverk.blogspot.com/2009/08/pa ... skurs.html

En (något) gammal klassiker när det gäller ullens/fårens historia (mer än kanske spinnandet) är "Sheep and Man" av M.L. Ryder.

/Vix.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Vix Hq</i>

En jätteintressant och jättestor fråga!

"Restullen" som blir kvar i kammarna - kamresterna - kan man karda eller bara tesa isär och spinna av den med. Ofta använder man ju kammarna just för att separera bottenullen från täckhåren. Man drar de långa håren från kammarna i långa fiberband, som man sedan kan spinna ifrån. Bottenullen sitter kvar i kammarna och tas omhand för sig.

På videon i det här blogg-inlägget kan du se Lena Hammarlund dra fiberband från ullkam:
http://hantverk.blogspot.com/2009/08/pa ... skurs.html

En (något) gammal klassiker när det gäller ullens/fårens historia (mer än kanske spinnandet) är "Sheep and Man" av M.L. Ryder.

/Vix.
<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">

Hva betyr tesa? Jeg har hørt at man brukte kammene til å gre dekkhårene. For meg virker det logisk å også gre bunnulla.
Min erfaring med ull fra sauer som har levd som i norrøn tid, dvs. ute hele året og klipping/napping på våren er at ulla er langt mer problematisk å håndtere enn ulla fra moderne sauer som klippes om høsten. For det første er det en del floker i ulla (spesielt i dekkhårene) som man trenger å gre opp. For det andre er det masse bøss i ulla (særlig barnåler) som det er umulig å fjerne helt ved vasking, men som faller vekk under kjemming. Her er vi inne på noe essensielt. Jeg lurer rett og slett på om de som eksperimenterer med dette bruker en ull som er mye finere enn den ulla som var i forhistorisk tid (mindre bøss, floker osv). Jeg lurer også på om de kun bruker den beste ulla og vraker resten. I forhistorisk tid må man vel tro at man brukte all den ulla man kunne bruke, og at kun den ulla som var helt ubruklig til spinning ble brukt til filt, tettemateriale osv. Selvfølgelig brukte man den beste ulla til de produktene som trengte det, men til grovere tekstiler kunne man vel bruke den litt dårligere ulla?

Rent praktisk kan jeg ikke forstå hvordan man kan dra ut dekkhårene til lange fiberbånd uten at noe av bunnulla følger med. Når jeg skiller dekkhår fra bunnull tar jeg tak i dekkhårene og fører ulldotten gjentatte ganger gjennom kammen helt til all bunnulla er gredd vekk (Jeg bruker også fingrene for å ta vekk den siste bunnulla). Noen dekkhår vil feste seg på kammen, men disse er enkle å ta vekk når en senere grer bunnulla. På videoen er det jo faktisk bunnull man drar ut av kammen, og jeg kan ikke forstå annet enn at den er kjemmet først? Hvis ikke må det være høstull fra moderne sauer, og den skiller seg veldig fra den ulla jeg har.

Dessuten; hvis man har disse lange fiberbånd (som jeg vet at også Anna Nörgaard bruker) hvordan plasseres disse når man spinner på spinnehjul? Legges den rundt rokkehodet?

Takk for litteraturtipset, skal sjekke det ut!

Jeg har forresten kjøpt kammene mine fra Lena Hammerlund, og de kan anbefales!

Jo, ullen Lena drar i videon är väl inte det bästa exemplet; den ser rätt blandad ut. Jag borde kanske skrivit att kammningen separerar de långa fibrerna från de korta, snarare än att den separerar täckhår och bottenull! (men om man slutar dra väldigt tidigt kommer det (nästan) bara täckhår med! [:)]

Själv lindar jag fiberbanden antingen runt en pinne jag håller i handen/sticker i bältet eller lägger banden löst runt handleden medan jag spinner.

"Tesa" betyder att dra isär ullockarna för hand.

/Vix.

Boktips: Fra fiber til tøy (tror jag den heter). Beskriver diverse historiska redskap till textilberedning, spånad och vävning.