Västgötaskolans guldkorn del 1-4

[Tyr]

Självklart Alkarp!
Jag vet vem han var. De hade väl haft lektion i skolan
och så hetsade de upp varandra, alternativt läraren ville impa
på klassen, han och eleverna.
Och det bar sig inte bättre än att de gav sig ut och börja
gräva i högen.

Ja jisses!

[Tyr]

Så här skriver Wilhelm Holmqvist:
<font color="navy">"Men hur kommer det sig nu att man bygger upp ett halssmycke
med ända upp till sju ringar ovanpå varandra? Ja, varför tävlar
vi människor i att framhäva vår status i tid och otid? Hur kommer
det sig att man i Trolleborg utanför Lund i Skåne funnit en massiv
halsring från samma tid som guldhalskragarna, vägande inte mindre
än 1250 gram. Det måste ha tillhört tidens sed att bära sin rikedom
på bröstet, så att alla kunde se och imponeras av hur välbeställd man var."</font id="navy">

[Tyr]

<font size="5"><b>Tunga men inte så sofistikerade</b></font id="size5">
som kragarna


<b>Halsring från Trolleborg, Skåne</b>
Tyngst av de här tre ringarna.


<b>Halsring från Bragnum, Floby, Västergötland</b>

Återigen Falköpingsområdet liksom Ållebergskragen och
Mönekragen. <b>Ti</b>mboholmsskatten skulle alltså vara
en depå till ägaren av nedanstående halsring från Tureholm
trots att Timboholm geografiskt sett ligger betydligt närmare
Falköpingsområdet med sina imponerande samtida Guldhalskragar.
Jag finner det ytterst märkligt hur man kan dra sådana
slutsatser. Den som bar Mönekragen hade aldrig gått med på
det, tro mig.

<b>Halsring från Tureholm Södermanland </b>

Halsringen ingick i den s.k. Tureholmsskatten, Sveriges
största guldskatt.

[Tyr]

<font size="4"><b>Handeln
Romarriket-Germanien-Öland-Västergötland</b></font id="size4">

Solidi Öland

<b>Romersk Gud</b>------------<b>Italienskt namn</b>
Solguden-----------------Domenica
Mångudinnan Diana--------Lunedi
Krigsguden Mars----------Martedi
Mercurius----------------Mercoledi
Åskguden Jupiter---------Giovedi
Venus--------------------Venerdi
Saturnus-----------------Samedi

<b>Germanien</b>
Montag
Dienstag
Mittwoch
Donnerstag
Freitag
Samstag
Sonntag

<b>Nordisk Gud</b>------------<b>Svenskt namn</b>
Solen-------------------Söndag
Månen------------------Måndag
Krigsguden Ti(Tyr)-------Tisdag
Oden-------------------Onsdag
Åskguden Tor-----------Torsdag
Freja--------------------Fredag
Loke? Lögaredagen?------lördag


<b>Brakteat(er) Trollhättan Västergötland</b>
Jaha, vad har vi här då?
Snubben till höger känner jag inte igen men han till vänster
är bekant.
Guden Ti(Tyr) blir biten av Fenrisulven.
Ti som i <b>Ti</b>mboholm och Dimbo(<b>Ti</b>mbo?)....
eller vänta nu.....det kanske är tvärtom....
Det kanske är så att <b>Di</b> som i Dimbo är äldre
hmm...... vad hette guden på väg upp genom Germanien
Di kanske, det heter ju Dienstag i Tyskland och Dinsdag
i Holland.........berget i Dimbo heter Gerumsberget...hmmm

[Tyr]

Dags att citera Dag Stålsjö:
<font color="navy">"Erik Carlsson, ordförande i hembygdsföreningen i Hol, berättade för mig om familjen som skulle gräva en jordkällare. Det var någon gång på artonhundratalets senare hälft och denna familj hade det varken sämre eller bättre än övriga i trakten.
På gården låg en gravhög. Förr fanns i Hol flera storhögar. Nu finns 13 kvar. Vad var enklare än att gräva källaren i gravhögen! (Detta lät sig göras på den tiden. Det var långt före Axel Hallbäck spred skräck bland bönderna) Grannarna såg men höll tyst. Det var bäst så. Gravfälten i Hol var en gång mycket stora. Många har haft del i bortodlingen. Säkert har en och annan funnit en del. Nu, 1983 finns cirka 200 gravar kvar.Källaren blev utmärkt. Men mer än så. Strax efteråt, berättar kyrkböckerna, utvandrade åtta av familjens nio barn till Amerika. Det är väl inget märkligt med detta, det var ju den tiden. Om det inte varit för det faktum att alla barnen betalade biljetten kontant och alla, strax efter ankomsten till det stora landet, startade egna rörelser eller köpte mark."</font id="navy">

Läs mer om Hol!

[Tyr]

<font size="5">Vittene</font id="size5">

Vittene, vår senaste stora guldskatt.
Vittene har varit som en magnet för illegala skattplundrare.

Läs mer:





<b>Halsring Vittene Västergötland</b>
Så här skriver man om ring nr.1 på Historiska:
"Halsringen med de stora ändknopparna hittades först. Endast fem ringar av detta slag är tidigare kända i Europa. De kallas torques, och var på kontinenten ett värdighetstecken förbehållet personer med hög samhällsställning.
Karaktäristiska är de stora, släta ändknopparna med låsanordning och de koniska manschetterna, som är dekorerade med små pålödda guldkorn (granulation) och tunna guldtrådar (filigran) i en växelverkan med släta ytor. Själva ringen är uppbyggd av ett knippe släta guldtenar som är täckta med pärlad och hinnad guldtråd i ett fiskbensmönster. Ringen, som har starka slitagespår, är troligen tillverkad strax före Kristi födelse."


<b>Halsring Hablingbo Gotland </b>
i stort sett identisk med halsringen från Vittene

Brakteat från Danmark. Vad har han hängande runt halsen?

[Tyr]

<font size="4">På vägen från Danmark och Öland till Västergötland</font id="size4">

<b>Gullhögarna Dädesjö Drev Växjö Yngre järnåldern</b>
Tro nu inte att småland var en enda stor skog under
folkvandringstiden.

<b>Inglinge hög Östra Torsås Växjö</b>
Inglinge hög är Smålands största gravhög. Högen har troligen tillkommit under 500-600-talen. Från samma tid som guldhalskragarna.

[Tyr]

<b>Guldmynt Solidus Älmeboda Småland</b>
Kolla in andra sidan av myntet:

Jaha, vad har vi här då? Ett <b>bysantinskt</b> guldmynt föreställande Theodorius II på frånsidan.
Hålet i myntet visar att ägaren har använt myntet
som medaljong.


<b>Guldmynt/Medaljong Solidus Hol Västergötland</b>
Kolla in andra sidan av myntet:

Jaha, vad har vi här då? Ett <b>bysantinskt</b> guldmynt föreställande Theodorius II på
frånsidan.Öglan visar att ägaren har använt myntet som
medaljong. Varför har ägaren använt myntet som medaljong?
Har den något samband med de andra guldmynten/medaljongerna?
Var ägaren medveten om vad korset symboliserade?
Hur har ägaren fått tag i myntet. Har ägaren erhållit sold?
var det den här typen av fynd som gjorde fattiga bönder
i Hol rika? Frågorna hopar sig som dimman i........


<b>Guldmynt/Medaljong Solidus Brunnby Skåne</b>
Kolla in andra sidan av myntet:

Jaha, vad har vi här då? Ett <b>bysantinskt</b> guldmynt föreställande Theodorius II på frånsidan.
Öglan visar att ägaren har använt myntet som medaljong.



Kolla in Inv.nr:12457 också!

[Matti]

Törs man skriva här utan att du börjar förolämpa folk igen Tyr? Jag har inte glömt det senaste. Jag skriver aldrig floskler och Gestrilen (eller hur sjutton det nu stavas) är en osäker lokalisering. Annars skulle den inte diskuteras. Jag vill påpeka att även i den eminenta hembygdstidskriften Dimbobygden så har ämnet Gestrilen diskuterats utan att någon skrek kättare åt den som ifrågasatte lokaliseringen.
Vad gäller platsen tror jag knappast att det är fråga om ett sjöslag. Det som talar emot den nuvarande lokaliseringen är att platsen helt saknar muntlig tradition om ett eventuellt slag. Detta till skillnad från Kungslena som har gott om muntliga minnen och platsnamn kvar. Jag har vistats en hel del i Dimbobygden då min frus släktingar bor i Suntak och har en speciell relation till området.
Men vi vet att en högättad person stupade på segrarsidan och att ett standard erövrades vilket Snorre fick se personligen. Detta pekar på att en strid stod men vi vet inte hur omfattande. Jag skulle gissa att det snarare var ett klassiskt bakhåll och inte ett öppet fältslag som Lena. Det gör att vi kanske skall leta på platser i närheten som är lämpade för denna typ av strid.
Se det som en spännande detektivhistoria. Exakt var stod striden? Det kan gå att hitta en sådan plats idag med lite tur. Slagfältsarkeologi är på uppgång.

Nåväl, till guld och glitter. Västergötland har otvetydigt varit en viktig plats genom historien, men inte den enda viktiga. Sverige bildades inte på en plats utan flera. I mina ögon är Uppsalaskolan och Västgötaskolan lika arroganta gentemot resten av våra landskap. Alla var delaktiga i det som blev Sverige, även om Götaland och Svealand var motpoler.
Västergötland var en rik och stabil bygd och sannolikt mycket folkrik. Mälarområdet hade mycket hamnar och mycket av ekonomin torde varit maritim, precis som på Gotland. Dessutom verkar Mälardalen varit mycket mer splittrat än Götalanden, vilket gav upphov till fler stridigheter mellan de små folklanden. Detta i sin tur gjorde att Mälardalingarna kan ha haft en tendens att kräva tribut av sina mer "fridfulla" grannar. De fick vara ifred mot att de erkände någon hövding till överherre. Sedan sket de fullkomligt i vad han gjorde för han var ju inte där.
Kungamakt på den tiden verkade genom personer, inte genom landområden i sig.
Götarna kan helt enkelt för att slippa bråk hela tiden erkänt sveafolkens tillfälliga överherrar som sina, och sedan gav de tusan i vad han gjorde och sköte sig själva. När vikingatiden gick mot sitt slut hade Västergötland sannolikt haft mer kristna influenser än Mälardalen och dessutom torde det ha missionerats ganska friskt från brittiska öarna. Ansgar lyckades inte med anant än att skapa bråk men han hade en bra reklambyrå.
Den som defenitivt kristnade Sveariket var Sankt Sigfrid av York, som av allt att döma lät Mälardalen vara, troligen för att det var tämligen konfliktfyllt där fortfarande.
Olav Skötkonung hade ju lämnat Sigtuna och bodde i Västergötland, vilket ju antyder vart kungamakten var starkare. Svearna ville ha en överherre av gammalt slag inte en modern medeltida kung. Västgötarna ville ha ordning på torpet och var i stort kristnade. Att Olav lät döpa sig som förste kung vid Husaby säger en hel del om vart den nya basen i sveariket låg.
Från att ha varit upphöjda krigarhövdingar så hade kungarna blivit mer lika monarkerna på kontinenten och då ville de ha en stabil bas. Västergötland var en betydligt mer stabil bas än Mälardalens splittrade folk. De var starka i krig, men Västergötland var starkt i fred.
Västergötlands stenkyrkor talar ett tydligt språk vad gäller kristendomens införande och med kristendomen kom en ny sorts kungamakt.
En passus: Dimbo har inte grävt, vilket är synd. Men det finns tusentals liknande platser runt i landet som inte grävt. Det är ingen skandal. Det handlar om att bevarandet är viktigare än grävandet.

[Tyr]

Kära Matti, det var mycket på en gång.
Du verkar intresserad av Gestilren. Det finns trådar
där ämnet har stötts och blötts exempelvis den här:

Det är fritt fram att ta upp den tråden igen, och diskutera
trovärdigheten i att överlämna ett banér som förts i ett bakhåll
som hedersgåva till Snorre när denne besöker Skara.

Tusentals med gravfält som Dimbo[:D],vad säger din fru om det?.

Du skriver "<i>Det handlar om att bevarandet är viktigare än
grävandet</i>".
Konstigt att man kom fram till den slutgiltiga metoden
så snabbt i Mälardalen/Uppland, eller kanske man tycker
att fynden i Västergötland är av så mycket större betydelse
att man vill spara dem till eftervärlden. Visst det här gäller
exempelvis Småland,Skåne,Halland,Blekinge och Bohuslän lika mycket.

[Tyr]

Dag Stålsjö:
"<font color="navy">På själva hornet i Hornborgasjön ligger gården Stommen.
Där Erland Silberg. Erland tycker inte att man grävt på
de rätta platserna. Det är visserligen fint med den
åttatusenåriga hunden, men att det finns en hund begraven
i Västergötland,”vetla alla! Och de räcker la ente me en
de ä säkert många”, säjer han och plirar illmarigt.
– ”Nä sulle di grava så sulle de va ve Store Rör!
Där sulle di grava för där vänner hästa, nattetid.
De hjälper ente hu möe man klår di.” Det har alltid varit
något skumt med Store Rör, i alla tider. Det är inte bara
det att hästar vägrar att gå fram, det finns andra mystiska
ting. Holmgren, Erlands skollärare, sa att en gång om året
visade sig en ”gullekettel” vid Store Rör. Var det då så,
att man höll sig framme och fick se denna och kastade sin
fällekniv i kitteln, då blev man ägare till all guldet</font id="navy">".

[Rizzo]

Nu blir jag förvirrad. Det räcker väl inte riktigt med några jordhögar för att bevisa en handelsled saxare-ölänningar-smålänningar-västgötar? Endast EU skulle kunna hitta på något så omväga.

Vidare så är det iofs roande med intervjuer med äldre landsbygdsbefolkning återgiven på dialekt, långt mer än rykten om framgångsrik gravplundring i alla fall, men vad ger det i fråga om hårda fakta?

Angående brakteaternas användning; Jag har för mig att det är övervägande i kvinnogravar de hittas. Undrar om det är så mycket mer än ett, möjligen svagt symboliskt/exotiskt, smycke. Man kan nog utgå från att ägaren inte erhållit myntet som sold. Tyrbrakteaten du visar har en spännande baksida, tre banddjur. Kanske en gotländsk konspiration? Akta så inte Tore Gannholm fetkonfiskerar hela västgötaskolan.

[Alkarp]

Okey, Tyr. Snygga bilder. Nu undrar jag vad din poäng är. Om du dessutom kunde ge en förklaring till varför guldprylarna (dvs de som inte hamnade i gravar) inte cirkulerade - utan förblev nedgrävda där de deponerades - skulle man ju nästan bli lycklig.

[Tyr]

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Rizzo</i>

Det räcker väl inte riktigt med några jordhögar för att bevisa en handelsled saxare-ölänningar-smålänningar-västgötar?<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nej, man måste gräva i dom, så som arkeologer i långa tider
har gjort på sin kombinerade semester på Gotland.

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
Angående brakteaternas användning; Jag har för mig att det är övervägande i kvinnogravar de hittas. Undrar om det är så mycket mer än ett, möjligen svagt symboliskt/exotiskt, smycke. Man kan nog utgå från att ägaren inte erhållit myntet som sold. <hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
? Menar du mynten?

[Ny Björn]

Tyr - nu är du där igen och pratar arkeologiska konspirationer. Det är fortfarande så att grävande för grävandets skull INTE är ett självändamål inom arkeologin. Majoriteten av de arkeologiska utredningar som görs har som mål att gräva så lite som möjligt eftersom grävandet i sig är en destruktiv metod - källmaterialets sammanhang förstörs och kan inte återskapas. Att mälardalen drabbats av tidigare epokers arkeologiska härjningar är avgjort något att beklaga - men inte från ett surt provinsiellt avundsperspektiv. Det som hänt är att mängder av föremål insamlats med idag tveksamma frågeställningar. Att en gravhög finns är i sig inte ett skäl att schakta bort den! Naturligtvis har den tidigare grävivern haft viss positiv inverkan - idag är det alldeles för dyrt att ens tänka på storskaliga boplats- eller gravundersökningar så referensmaterialet som skapades när sådant inte var några problem är i det närmaste ovärderligt.

Hur menar du med att arkeologer hobbygräver på Gotland på sin semester? Är det Hemse Folkhögskolas grävkurser som du hängt upp dig på? De grävningarna utförs av betalande amatörer. Att Gotland varit föremål för mycken arkeologisk forskning är annars främst att det - som de säger i reklamen är "ett annet land", dvs skiljer sig rejält från fastlandet, och att det är en ö, dvs en geografiskt helt avgränsad enhet som är relativt överblickbar.

/N B