av grylen » 21 mars 2006, 15:09
Oj, det var tråkigt att jag ses som osympatisk och jag ber om ursäkt[B)]
Det blir ju lite kortfattat hit och dit + lite summariskt. Framförallt tycker jag att just skrifterna är svåra att ta upp. Men uttalanden som "Alltså skall man hävda om något Birka ligger någonstans bör detta stämma väl med Adams och Rimberts skriverier, annars kan man ju ha grävt upp ett välmående Knäckebröhult." tvingade fram sådant.
Jag anser ödmjukt att man gjort tvärsom mot vad jag anklagas för, man tog Gotland och förvred texterna till att stämma på mälardalen.
Angående Sigtuna så har Matti helt rätt vilket i sig inte gör annat en bevisar en poäng (inte sanning); vi vet inte vart Sigtuna låg när Ansgar var "här" 829. Detta med ortsnamn o städer är till ytterlighet förvirrande. Idag har många rensats bort vilket inte betyder att "rätt" är kvar. Uppsala fanns som exempel i överflöd en gång.
Att låta fynden tala för sig själv är den enda vettiga vägen att gå anser jag o flera med mig, självklart. Alltså är mina exempel av typen "Av de totalt 69 800 arabiska, volgabulgariska och bysantinska mynt som hittats i Sverige kommer 51 300 från Gotland". Då är vi på den mer pragmatiska delen där jag tycker att det skall vara. Mycket annat (inte allt)är "flummigt" ibland och präglat av lokalpatriotism och allmän grupptillhörighet.
De som applåderat mig friskast efter föreläsning har varit generaldirektörer från Stockholm, konstnärer från stockholm osv. Arbetslivsinstitutets kulturhistoriadoktor kommer från Umeå och har inte flyttat hit ännu. Docenter på högskolan i Visby är inte från ön.
Folk på Gotland är de mest skeptiska så här långt tillsammans med rätt färska arkeologer och en historiedoktor. Därmed inte sagt att de inte har vettiga åsikter.
Men återigen är jag ledsen om någon läst mellan raderna att jag tycker de är idioter och förvirrade. Däremot är vi alla indoktrinerade och ofria i vår tanke, därför måste vi stöta o blöta teorier. Matti som exempel anser att Gotland är i sig själv nog vilket jag bemötte med att det inte kan vara fördelningpolitik vi skall hålla på med utan forskning. Vi har olika åsikter och tycker att den andra har fel helt enkelt. Sedan kan väl jag få vara glad över mina framgångar ändå? Jag hoppas att du får detsamma om det inte är något som upmanar till våld förstås. Sedan får man ju se vart man hamnar i slutändan. Jag tror inte på metoder som på 1600-talet när kungens dekret gick ut att Birkaplaceringen inte fick lov att diskuteras ens i vetenskapliga kretsar. Hoppas vi inte fastnat där.. Vi har även en stoppad disputation på 1600-talet där man fick klättra in genom förnstret på en stege för att det gick emot Birka, Sigtuna och Uppsala. Avhandlingen drogs sedan in och skrevs om!?
Min tro om Björkö i Mälaren är at det är det finaste exemplet i världen av kungahird. Komplett med allt vad den behövde i en begränsad kontext som gör den tolkningsbar utöver det normala. En underbar forskningsuppgift men som man förstör med birkaindoktrinering. Gotland kommer aldrig att kunna uppvisa något liknande i militärhistoria på så liten yta. Så jag tar inte alls allt till Gotland och detta är för mig ingen "omvändelse under bilan" utan min vanliga åsikt.
Gotish, har jag påstått att Adam varit någonstans alls? Han kände präster som kände folk vilket gör hans skrift om Ansgar till en minst tredjehandsuppgift. Detta gör det besvärligt minst sagt att lita på texten. Som exempel finns på äldre kartor vid östsidan av Gotland en vik med äldre vattenväg till Roma, som hette Norwik. Omsatt vebal beskrivning och sedan till text i Hamburg, kan det blivit "vik från Norr"? sådant är omöjligt att veta.
Möjligen var Adam i Danmark som närmast (eller till och med Skåne) och han hade mig veterligen ingen personlig tanke på mission. Däremot Ansgar som svalt sig och i sina nattliga visioner blev övertygad om att han skulle dö martyrdöden till guds ära var en lämplig kandidat.
Vetertaget som kristnat gällande Gotland under denna tid är enligt mig relativt. Mycket tyder på att det kan tolkas olika beroende på kristen trosinställning. Påven Gregorius den store hade redan 601 en plan att låta hedningar behålla templen och högtiderna men som kyrkliga för smidighetens skull. På Gotland fick man offra vid hult o högar men inte åkalla hedniska gudar. Andra kristna skulle nog inte se dessa som helt kristna.
Missionen till Baltikum och Finland var senare än här, troligen helt enkelt steget efter. Att munkarna grundlade kloster i Roma 1164 skall ses som en ren missionshandling mot Baltikum o Finland. Att jag inte bemötte dina undringar var väl dumt men eftersom du inte läst om Adam så blev det inte prioriterat, sorry i efterhand!
Och Gotish, visst skall vi träffas snart och prata om detta. Förhoppningsvis utan att du blir övertygad om "min" sak för den skull. Utan olika åsikter kommer vi aldrig framåt.
Dock är det mycket möten och funderingar hur bäst att lösa framtiden. Men Gotish, jag mailar dig om möte!